Helle Wijk Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

1. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Häsa Göteborgs Universitet Omgivningens betydelse för hälsa, välbefinnande och omvårdnad på äldre da´rForsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap kring omvårdnad, arkitektur och inredning Helle Wijk Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

2. Visst är miljön betydelsefull, att det kan vara lite hemtrevnad där man ska ligga, att det finns blommor och att det finns sånt som man har hemma. Man känner sig inte som att man är på sjukhus, en lång korridor med en massa dörrar, så känner man det inte, utan man känner sig lite mer hemma, här finns det en sorts hemtrevnad och det känns lättare då Sandman PO, Edvardsson D Symbolers betydelse I : Wijk Goda miljöer och aktiviteter för äldre 2004

3. Antalet platser i äldreboenden minskar • Platser i äldreboenden 2000 2005 100 418 82 418

4. Antalet hembesök ökar • Platser i äldreboenden minskar • Platser i äldreboenden 2000 2005 100 418 82 418 • Hembesök ökar • Personer som fick besök av hemtjänsten 2000 2005 120 418 135 000 • Antalet vårdplatser på sjukhus minskar • 2000-2005 2 500

5. Andelen äldre i befolkningen ökar Ålder 2001 2010 2030 2050 65+ 1 533 000 1 722 000 2 266 000 2 376 000 80+ 465 000 493 000 755 000 898 000 90+ 68 000 87 000 114 000 183 000

6. Relationen mellan ålder och demens • 65 år 5% • 80 år 20% • 90 år 39% • 100 000 måttlig/svår demenssjukdom • 80-100 000 lättare demenssymtom

7. Att utgå från en värdegrund

8. Centrala begrepp inom omvårdnad Hälsa Individ Miljö Omvårdnad

9. Vad innebär det att bli äldre? • Kropp som sviktar • Intellekt som sviktar • Språk som sviktar • Social kompetens som sviktar • Inadekvat beteende • Beroende

10. Vad kännetecknar en miljö där det är lätt att vara äldre? • Acceptans • Respekt • Vila/aktivitet • Självbestämmande

11. Vad kännetecknar en miljö där det är lätt att vara vårdare ? Värdegrund Fysisk och psykosocial miljö som stödjer värdegrunden

12. Vad vet vi ? Evidensbaserad vård EBV

13. Utgå från den äldre personen Demens * Rumsuppfattning * Känner ej igen föremål * Minnesfunktion * Uppmärksamhet Åldrandet * Synfunktion * Psykomotorisk snabbhet * Inlärningsförmåga

14. Kompetens Zonen för ett adekvat beteende och välbefinnande Krav från miljön The ecological model of aging B = (f) C,E Lawton & Nahemow 1973

15. Läkande vårdmiljöer Kontroll Orientering Socialt stöd Positiv avledning

16. Att skapa kontroll

17. Orientering

18. Var är min säng? Vilka dörrar få jag öppna? Hallå syster, var är du??

19. Avledning

20. Läkande vårdmiljöer Positiv avledning Vila från sin sjukdom Använda sina sinnen Behagliga material Bilder Förströelse Djur Naturupplevelser

21. Socialt stöd

22. Rum för äldre ”Rum för äldre kan formges och bidra till praktiska, sociala, kommunikativa och existentiella kvaliteter. Det krävs öppenhet och vilja att till vara de erfarenheter som finns.” Paulsson, J. (2002). Det nya äldreboendet. Idéer och begrepp, byggnader och rum. (Andra reviderade upplagan) Svensk Byggtjänst, Stockholm.

23. Betydelsen av bra belysning Belysning i äldre personers miljöer har stora brister Detta får konsekvenser för människors livskvalitet Komplettera befintlig belysning med bättre och funktionella armaturer Brunnström, G., Sörensen, S., Alsterstad, K., Sjöstrand, J. (2004) Quality of Light and Quality of Life – The effect of lighting adaptation among people with low vision. Ophtalmic and Physiological Optics 24.

26. Goda och dåliga ljudmiljöer Ljud som väcker igenkänning kan stödja minne och välbefinnande Oljud kan bidra till oro Musik är ett verktyg i det praktiska dagliga vårdarbetet Ragneskog, H., Asplund, K., Kihlgren, M. and Norberg, A. Individualized Music Played for Demented Patients, Analysis of Video‑recorded Observations. International Journal of Nursing Practice 2001; 7, 146-155.

27. Luktsinnet i miljön Lukter Aktiverar minnet Påverkar sinnesstämning Spelar stor roll för smakupplevelser, aptit, känslor och minnesaktiveringar Larsson, M., Finkel, D. & Pedersen, N. L. (2000). Odor identification: Influences of age, gender, cognition and personality. J Gerontol B Psychol Sci Soc Sci, 55B, P304-310.

28. Symbolers betydelse Vilka symboler finns i våra vårdmiljöer Vad de har för innebörd för oss Vilken betydelse förmedlar de till dem vi vårdar Sandman PO Edvardsson, D. Atmosphere in care settings. Towards a broader understanding of the phenomenon. Umeå University Medical Dissertations, New Series No 941.

29. Symbolers betydelse … och det är inget smusslande och hyssjande när någon går bort. Jag tycker det är så fint när dom tänder ljuset där ute, och då vi vet att nu har någon, nu är vi en mindre, man stannar till men livet går vidare, man hör ljud ifrån köket och buller från torktumlaren, det kommer någonstans från huset- och så vet man att kanske just nu så står man och väntar på begravningsbilen. Precis sådant är livet.

30. Symbolers betydelse …det är verkligen fint här och personalen är jättetrevlig, men det är så tyst, och du blir hela tiden påmind när du ser ljuset och korten i entrén. …jag tycker att det är svårt att vara här just därför att jag ständigt blir påmind, därför det är någon som dör nästan varje dag, eller åtminstone varje vecka.

31. Vårdatmosfärens betydelse för välbefinnandet Tid och utrymme för meningsfulla aktiviteter och social samvaro Närvaro och tillgänglighet av personal som bekräftar den boendes upplevelse av tillvaron och befrämjar känslan av att vara välkommen Ett övergripande lugn där tempot tar utgångspunkt i den äldres personliga rytm En miljö som är bekant samt understödjer dennes personlighet

32. Tillgång till naturen Trädgård Ta del av naturen via utsikt Bygga in naturen i vårdmiljön

33. Trädgårdsrum Många olika möjligheter Tillfredsställer olika känslolägen Alternativ till att vara inomhus Bengtsson, A. 2003. Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade. Statens Folkhälsoinstitut 2003:60, Stockholm Grahn, P. 1999. Om helande trädgårdar, Svensk rehabilitering 3:99, s 26-28

34. Naturbaserade aktiviteters betydelse Samvaro med sällskapsdjur har inflytande på fysiskt och psykiskt hälsoläge, stressreduktion, återhämtning, egenvård och vårdberoende Norling I. (2001): Naturens och trädgårdens betydelse för hälsa och livskvalitet. Göteborgs botaniska trädgård ( 031 741 11 17) och Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.

35. Hur stödjer vi orienterbarhet och tolkning och förhindrar förvirring?

36. Färg för tydliga rum Som koder och ledtråd För att väcka uppmärksamhet Stärka igenkänning Förskönande

37. Färg för tydliga rum Diskriminering Identifiering Värdering Igenkänning

39. Hur stödjer vi bevarade funktioner och bidrar till säkerhet?

40. Täppan SDN Kortdala Syfte Att studera effekter av en intervention av den fysiska miljön inom ett äldreboende

41. Utvärdering • Boende • Minskning av antalet fall med 22% Anhöriga mer nöjda med med miljön än vid baseline ”Jag tycker mamma är mycket bättre i höst, lugnare och gladare jmf med i vintrar/våras. Hon tycker det är fint nu och det är bra. Jag är inte alldeles säker på att det är viktigt för henne på ett medvetet plan (miljön), även om det var mycket viktigt för henne förr i tiden.” ”Miljön är tydlig och bra för dementa” ”Korridoren känns inte längre som lång och smal.”

42. Utvärdering • Anställda Mycket hög arbetstillfredsställelse 27% Nöjda med miljön Bra ljussättning, köket mycket bra, glad och varm färgsättning, snyggt Målarna var bra.

43. Konklusion Ökad Säkerhet Tillfredsställelse Förtroende

44. En fågel gör ingen sommar och en enstaka studie ger ingen evidens

45. Att implementera och kombinera kvalitetssäkrad kunskap från omvårdnad och arkitektur i nära samverkan med brukare och utförare Syftet med studien är att • Undersöka inverkan av fysisk och psykosocial miljö för äldres välbefinnande, fallfrekvens, läkemedelsbehov, förvirringstillstånd, omvårdnadens innehåll, hur boende och vårdare spenderar sin tid, arbetstillfredsställelse och skattning av arbetsklimat, i jämförelse med kontroller. • Att dokumentera designprocessen av ett befintligt äldreboende och att undersöka hur interaktionen mellan arkitekt och vårdansvariga påverkar designen av byggnaden.

46. Äldreomsorg är att dela sina sorger med de äldre Anton, 7 år