Morgonrock fredag 12 april på Stadshotellet i Luleå

1. Morgonrock fredag 12 april på Stadshotellet i Luleå Entreprenören - från ensamvarg till teamspelare MATS WESTERBERGprofessor Entreprenörskap och Innovation vid Luleå tekniska universitet Varmt välkomna!

2. Mats i några bilder

3. Vanliga (nid)bilder av entreprenören?

4. Verkligheten i USA – att tjäna pengar är ett av många motiv… men det handlar mer om att få styra över sitt liv… och att få skapa en bättre framtid…

5. …och bland svenska entreprenörer i häst-näringen handlar det om att få göra det man vill… Att tjäna pengar är inte viktigast En bit kvar till jämställdhet Passion/ leva sin dröm eller i alla fall arbeta med det man gillar är viktigast

6. Ok – girighetverkarintevaranågonprimärdrivkraft. Detdär med attentreprenörenärensamvargdå? Vad vet vi omhurentreprenöreragerar?

7. Huragerar en entreprenör (1)? • Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är entreprenörskap inte samma sak som företagande eller “management” • Entreprenörer utgår ifrån medel snarare än mål (effectuation)

8. Huragerar en entreprenör (2)? • Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är entreprenörskap inte samma sak som företagande eller “management” • Entreprenörer tittar normalt inte på avkastning utan vad man är beredd att satsa och förlora (affordable loss)

9. Huragerar en entreprenör (3)? • Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är entreprenörskap inte samma sak som företagande eller “management” • Entreprenörer ser potentiella partners i sin omgivning snarare än konkurrenter (resourcequilting)

10. Huragerar en entreprenör (4)? • Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är entreprenörskap inte samma sak som företagande eller “management” • Entreprenörer tar vara på de möjligheter som andra kanske ser som problem (leveragecontingencies)

11. Huragerar en entreprenör (5)? • Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är entreprenörskap inte samma sak som företagande eller “management” • Entreprenörer litar på sin förmåga att hantera det som händer snarare än att förutspå framtiden i detalj

12. Och detta agerande bygger mycket på att man samarbetar med andra…

13. Hur ser samverkansstrukturen ut i svenska småföretag?2002: N=5035, 5-49 anställda Ingen samverkan med andra företag (37 %) Samverkan med minst ett annat företag (63 %) Ett företag (11 %) Ett företag (11 %) Samverkan på lokal eller regional nivå (59 %) 2002 Två till fyra företag (49 %) Två till fyra företag (49 %) Nationell nivå (33 %) Mer än fem företag (40 %) Fem eller fler företag (40 %) Internat. nivå (8 %) 2008: N =6758, 5-49 anställda Ingen samverkan med andra företag (31,5 %) Lokal/reg. (75 %) Nationell (40 %) Norden (11 %) Samverkan med minst ett annat företag (68,5 %) Med i kluster/nätverk. (53 %) EU utom norden (7 %) 2008 Övriga världen (5 %)

14. Men vadärgrejen med samverkan – ochvadärdetsomkrävsförattlyckas?

15. Grunden för nätverk – relationer och utbyten Utbytesteorin (Homans, 1958,1961; Blau, 1964) – en viktig förklaringsgrund Relationer bygger på att alla parter ger och tar och att det på längre sikt finns balans mellan givande och tagande Om du inte (kan eller vill) ge till andra kommer du (med viss fördröjning) inte att få något Om du inte (kan eller vill) ta från andra kommer du (med viss fördröjning) inte att få något Om man skall nätverka måste man både vara beredd att dela med sig av det man kan och vet samt att vilja och ha förmåga att lära av andra

16. Effekter av inställning till samverkanFallet Ywood Utveckling av nya produkter under de senaste två åren Inställning till samverkan  Givande inställning Förbättrade företagsprestationer under de senaste två åren Inställning till samverkan  Tagande inställning Att giva är saligare än att taga… men glöm inte att givande förutsätter tagande

17. Nätverkskompetens (Walter, Auer & Ritter, 2006, Westerberg & Wincent, 2008) eller “Vad som krävs för att bli en effektiv samverkare“ Förmåga att använda mellanorganisatoriska relationer för att skapa egna konkurrensfördelar. Består av förmåga att: Kommunicera internt (givet att man har en egen organisation) Nätverka i den egna organisationen Känna sina partners Veta vem som kan vad… knowingwho Upprätthålla goda relationer Kunna få access till andras kunskap/resurser Koordinera gemensamma aktiviteter Kunna kombinera egna och andras delar till en helhet Identifiera och bygga upp nya relationer Hitta ny kompetens och skapa initial kontakt

18. Nätverk är bara början på något som kan bli mycket mer… Innovationssystem ? partnerskap tillit samverkan med fokus på processen nätverk möten

19. Från inga kontakter till starka nätverk = 40-160 timmar/år = >160 timmar/år De entreprenöriella aktörerna är de som driver detta tydligast genom att vara de som ger mest – då vi frågat deras partners Abisecta Timmer- hus Byggsystem GDS Kontors- miljö Hyvlat Dörrar …och ledaren är central för nätverkandet – med en försiktig och osäker ledare, mindre nätverkande…

20. Men det är inte bara företagare som är entreprenöriella!

21. Entreprenörskap som det definieras idag "Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheteroch gör någotmed dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiskasammanhang.” Genom entreprenörskapet omvandlasinformation/ kunskap till nya produkter och processer (för både kommersiella och ideella syften) med resultatet att vi skapar mer värde från de resurser vi har. Utvecklingen i samhällets alla sektorer drivs på – fungerar som ”samhällets utvecklingsmotor”

22. Man kan alltså vara entreprenör i många sammanhang I ideella organisationer – skapa nya lösningar för andra i samhället (social entreprenör) I existerande organisationer – för att förnya verksamheten och öka konkurrenskraften (intraprenör) Inom kulturen – ta fram nya uttryck som kan skapa upplevelser för oss andra (kulturentreprenör) Inom politiken – skapa nya förutsättningar för medborgare (samhällsentreprenör) Åsså nyföretagare förstås – en traditionell entreprenör

23. Det är först på senare år som det varit fullt accepterat och bra att arbeta med entreprenörskap/företagsamhet i Sverige…(Bengt Johannisson, 2008) 23

24. Kort historisk odyssé för vurmen kring det entreprenöriella med tonvikt på utbildningssystemet OECD – 1989: Behovet av initiativ och kreativitet hos alla lyfts fram som centralt för framtiden EU – 2006: Initiativförmåga och företagaranda lyfts som en av de åtta nyckelkompetenserna Sverige, regeringen – 2009: Entreprenörskap skall löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet Sverige, skolverket – 2011: Entreprenörskap finns inskrivet i alla läroplaner från förskola till vuxenutbildning

25. Det handlar om att utvidga elevernas/ studenternas/ medborgarnas komfortzon… …så de kan ta vara på fler möjligheter och agera entreprenöriellt i fler situationer

26. Som sagt: Många arenor för att vara entreprenöriell… Förmågan att agera entreprenöriellt i en kunna hantera och skapa entreprenöriella aktiviteter och strukturer i olika kontext såsom: globaliserad värld med större komplexitet och ökad osäkerhet och Bygga upp ett företag eller en organisation Arbeta flexibelt i små organisa-tioner med kapacitet att växa Arbeta i en stor organisation utifrån sin personliga kapacitet i syfte att omforma organisationen och få den att agera mer entreprenöriellt Bättre kunna styra sitt personliga liv i den riktning man önskar Hantera en arbetsmarknad med stora krav på flexibilitet

27. Att vara entreprenöriell innebär att lära för livet – i praktiken • En entreprenöriell person • Reflekterar över sin situation och ser vilka möjligheter det finns att skapa nya värden för andra (ideella, sociala, kulturella eller ekonomiska) • Agerar och tar initiativ för att förverkliga möjligheter • Med utgångspunkt i de egna drömmarna, kunskaperna och kompetenserna • Tillsammans med andra som tror på möjligheten och har kompletterande kompetenser för att förverkliga idén • Genererar en motiverande lär- och utvecklingssituation (stark autonomi, meningsfullt och mycket återkoppling) • Lär sig under processen både vad man kan (stärker självtilliten) och vad man behöver stärka inför framtiden (konkreta kompetensutvecklingsbehov)

28. Forskningsfronten är nära!

29. Som professor vill förstärka detta ytterligare genom bygga upp ett kompetenscentrum för entreprenöriellt lärande på LTU …så vi tillsammans bättre kan komma åt den potential som finns hos våra unga (och äldre) Samla intern kompetens Bygga upp kompetensutvecklingspaket för skolor/offentliga organisationer/företag Starta upp forskningsprojekt för att studera entreprenöriellt lärande i olika miljöer Samverka starkare med externa parter både lokalt, regionalt och globalt

30. TACK FÖR MIG! 30

31. Nästa Morgonrock Fredag 26 april Konkurrenskraftiga regioner- en tävling i att vara bäst? JAN EDLING, författare och debattör, Flexicurity Varmt välkomna!