Dagens program

1. Dagens program Vi bygger vidare utifrån de tankar ni hade sist och de erfarenheter ni gjort sen dess. Erfarenheter - Teorier – Praktiska övningar

2. Hålltider Fika 9.30 Lunch 12.00 Fika 14.30 16.00 Slut

3. Åke Malmeling Bohusläning ”Mellanstadielärare” Speciallärare år 7-9 Utvecklingsledare i Hjo kommun Handledare i skolutveckling vid Karlstad Universitet

4. Vad har varit mina drivkrafter? Sökandet efter det inre drivet, den inre motorn Det seriösa mötet Gränslandet mellan kunskap och okunskap Den inre viljan att vilja veta mer

5. ”Människan är som allra bäst när hon grips av samma allvar som barnet när det leker.” Herakleitos

6. Motivation – movere – att röra sig Motivationsforskningens huvudfråga: Vad är det som får människor att vilja röra sig?

7. Vad är det som får pedagoger att vilja jobba med skolutveckling?

8. Forskningsfråga Vad är det som får dig att vidareutveckla ditt arbete i vardagen? Mötet med barn och ungdomar Samtalen med kollegor om dessa erfarenheter Engagerande, stödjande och utmanande rektor

9. PBS är ett förhållningssätt i syfte att vidareutveckla vardagsverksamheten genom goda lärande möten.

10. Håkan Jenner Växjö UniversitetMotivation och motivationsarbete i skola och behandling Motivation är inte en egenskap hos individen, utan en följd av de erfarenheter man gjort och det bemötande man fått. Motivation och motivationsarbete är i första hand en fråga om bemötande. Mötet är därför centralt för motivationen.

12. De kollegiala samtalen Lärande samtal- ett förhållningssätt och en struktur för fördjupade pedagogiska reflektioner. Lärande möten

13. Vad gjorde vi egentligen sist?

14. Två frågeställningar Vad har jag tagit till mig? Vad snurrar i mitt huvud?

15. Vad tog ni till er?

16. Självklarheter som inte är självklart Syftet är viktigt Måste känna att man tjänar på det

17. PBS är ett förhållningssätt där vi, genom att fördjupa vår förståelse, vidareutvecklar ”mästerkockandet” och tar vara på de erfarenheter och kunskaper som finns på enheten. www.pbs.kau.se

18. Två delar som hänger ihop De kollegiala samtalen Lärgruppsarbetet

19. Bra metod att komma vidare i våra samtal. Det finns nu möjlighet till utveckling i arbetslaget Det gäller att öva och ha samtal på direkten

20. - ! + ? Erfarehetslärande Utifrånperspektiv Styrdokument Kollegors erfarenheter Forskning Studiebesök Utm. rektor Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen Inifrånperspektiv

21. Ordningen Effektiva strukturerade möten Ramarna Behovet av strukturerade disciplinerade samtal Fokus på ämnet Fokus på ”tänket” och lärandet

22. Rollen som samtalsledare • Aktualisera spelreglerna • Alla skall få komma till tals • Gruppen håller sig till ämnet • Tankerespekten , lyssnarkulturen, det öppna lyssnandet, det nyfikna motståndet • Fokus på fler perspektiv ( figuren i lådan) • Reflektera över mönster, sammanfatta, vad sticker ut? • Hålla i processen föra den framåt och se till att den dokumenteras

23. Lyssnandet Vikten av tystnaden - tid att tänka Respekt människor emellan Att verkligen möta och inte prata förbi Lyssnandet – aktivt lyssnande Att lyssna på riktigt utan att värdera Att öka förståelsen vad som ligger bakom och på det sättet lära sig samarbeta utifrån nya perspektiv Vill kunna lyssna och verkligen förstå Hjärnan får tid att reflektera en gång till Man får kunskap om sig själv – en spegel att se sig själv och verksamheten Härlig känsla att bli lyssnad på – man känner sig viktig Att lyssna utan att alltid behöva ha en kommentar Alla kommer till tals – de röstsvaga kan nu höras Alla har något att säga Utifrån mitt sätt att se…

24. Fler perspektiv - Lärande samtal

25. Förhållningssätt Öppet lyssnande Slutet lyssnande Konsten att ställa den egna kunskapen lite grand åt sidan Att vara öppen för den andres tankar Gun Mollberger Hedqvist; Samtal för förståelse

26. Frågorna Viktigt hur man formulerar frågor Våga ställa öppna frågor Fråga om det man verkligen vill veta Undvika ledande frågor

27. Verktygen Bra verktyg i arbetet med såväl kollegor som med barn/elever ex. elevvården

28. Förståelsekarta Gemensam förståelsekarta

30. Ygh fhgfjkd bfhsmr gjgkglktt rhkrör gjgjklt Nyckelfraser på post it-lappar

31. Utgångspunkten för det fortsatta samtalet är att den som leder samtalet ska begripa sig på den förståelse som lapparna representerar. bfhsmr Xbfgn dfh Hhjcbn c Dghfgj dggm yfjfh Ygh fhgfjkd Fgjfthj fgnmfhj Dd sfgd Gkggry

32. Gemensam förståelsekarta Ygh fhgfjkd bfhsmr gjgkglktt rhkrör gjgjklt Nyckelfraser på post it-lappar

34. Gemensam syn I förlängningen kan det leda till en gemensam syn på uppdraget Synliggöra tankegångarna för att få en samsyn.

35. ”Att för att komma vidare, få en djupare förståelse i ett samtal måste alla få komma till tals, få tid att uttrycka sina tankar utan att bli avbruten. Att man behöver ställa sina egna åsikter lite åt sidan ett tag och verkligen lyssna på vad andra har att säga. Låta bli att värdera. Först då kan man diskutera kring frågan i ett vidare perspektiv och få en ökad förståelse. Förhoppningsviss leder detta till utveckling.”

36. Dokumentationen Sammanfatta Vad sticker ut?

37. Chefen är viktig Chefen är viktig – måste vara insatt och offensiv ”Koppel på hunden och kallvatten i duschen” ”Inte starta nya resor utan att ha landat från den gamla och tankat”

38. Forskningsfråga Vad är det som får dig att vidareutveckla ditt arbete i vardagen? Mötet med barn och ungdomar Samtalen med kollegor om dessa erfarenheter Engagerande, stödjande och utmanande rektor

39. Vad säger lärledare om skolledarrollen? • Starta upp utvecklingsarbetet på ett seriöst sätt. • Varför lärgrupper? • Ge stöd till lärledarna så att de slipper vara ordningsmän. • Känna till de olika lärområdena • Vara engagerade och intresserade, pådrivande och utmanande. • Visa intresse, stöd utvecklingsarbetet. • Prioritera och pusha för lärsamtalen. De är en del av vardagen. • Vara delaktig • Ge resurser • Se till att hålla sig uppdaterade. • Läsa dokumentationen och ge respons. • Efterfråga vad man gör. • Ge tid – se till att det ges tid till samtal, töj inte på den ramen, stjäl inte tiden.

40. Vad snurrade i huvudet? Hur undvika att sväva iväg? Hur undvika att föra över mina lösningar-åsikter på en gång? Hur blir man bättre på att lyssna och verkligen förstå? Hur sätter man sina egna tankar åt sidan? Hur undvika att associera utan att lyssna först? Hur gör man för att gå på djupet? Hur kommer man från åsikt till insikt? Hur man kan tycka lika fast man tänker olika. Kan man lyssna och tänka samtidigt?

41. yta Förståelsefördjupning åsikt Vardagsprat Diskussion Erfarenhetsutbyte Lärande samtal reflektion kring görandet insikt djup För att lärandet i samtalet ska synliggöras, krävs det att någon bjuder motstånd.” Frågekompetens, genuint nyfiken, öppna frågor,

42. Att vara schyst besvärlig. Att ställa frågor som vidareutvecklar.

43. Frågesfärer: Erfarenheter: HUR Hur gör du? Vad leder det till för eleverna? Resultatet Principer /Pedagogiska ställningstagande VAD - VARFÖR Hur kommer det sig att du gör som du gör? Kunskapssyn – Värdegrund –Insikter - Principer

44. Övningstillfälle Syfte: Träna på att lyssna med öppenhet, intresse och schyst motstånd.

45. Utifrån ditt eget ”mästerkockande”… Hur får man till det så att barnen, ungdomarna verkligen lär sig det dom skall lära sig?

46. Vad hörde du?

47. Ombytta roller!

48. Hur driver man frågorna framåt så att inte alla säger samma sak?

49. Lärande samtal – görande samtal? Hämmas man inte i tanken om man är lösningsinriktad? ex Ludvig

50. Mina medarbetare Hur implementerar man? Om alla bara visste! Vad skall jag göra på min enhet? Hur blir man säker i rollen? Bra ämne för lärande samtal?