1 / 43

Gamla stan 3

Historia om fastigheter i Gamla stan i Stockholm, Sverige.

Dernback
Télécharger la présentation

Gamla stan 3

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. G A M L A S T A n Anders Dernback

  2. "Bacchus 5" mot Österlånggatan med Fartygsmagasinet i bottenvåningen

  3. Andromeda 7 i Gamla Stan, Stockholm Stockholm Gamla stan

  4. Andromeda 8 och 7.

  5. Küselska huset, också kallat Eliaesonska huset är en byggnad i kvarteret Argus vid Skeppsbron 40 i Gamla stan och ligger granne med Tullhuset i samma kvarter. "Küselska huset" vid 1800-talets slut. Huset uppfördes 1701 efter ritningar av arkitekt Nicodemus Tessin d.y. Byggherre och beställare var grosshandlaren Roland Eliaeson, som räknades till Stockholms rikaste män vid 1600- talets slut. Vid 1700-talets mitt köptes fastigheten av Carl Gottfried Küsel, son till grosshandlaren Simon Fredrik Küsel. G A M L A S t A N

  6. Bartelskaoch Törneska husen

  7. Hans Olofsson Törne, död 1671, var rådman och från 1667 politieborgmästare i Stockholm samt preses i Politiaekollegium.

  8. Glaucus 5 är en fastighet i kvarteret Glaucus i Gamla stan i centrala Stockholm. Fastigheten har två byggnader, en före detta magasinsbyggnad mot Pelikansgränd och ett bostadshus mot Johannesgränd. Hela fastigheten förklarades 1983 till byggnadsminne.

  9. Axel Oxenstiernas palats. Beijerska huset.

  10. Beijerska huset är en byggnad på Storkyrkobrinken 4 i Gamla stan, Stockholm, uppfört av generalpostmästare Johan von Beijer någon gång mellan 1642 och 1669. Beijerska huset anses vara det enda borgarhuset i Stockholm med bevarad gårdsmiljö från 1600-talet. Under 1700-och 1800-talen bytte huset funktion från postkontor till ett för sin tid typiskt bostadshus. 1918 köpte staten Beijerska huset, vilket då förbands med det intilliggande Oxenstiernska palatset. Byggnaden förvaltas av Statens fastighetsverk, och är ett statligt byggnadsminne sedan 1949. Johan von Beijer var av tysk härkomst, född den 10 maj 1606 i Berlin, död den 13 september 1669 i Stockholm. Han kom i svensk tjänst 1632-33 som kanslist hos rikskanslern Axel Oxenstierna, och flyttade 1636 till Sverige. Oxenstierna befordrade honom 1637 till sekreterare i Kommerskollegium och 1642 till rikspostmästare,

  11. Gamla stan Västerlånggatan 7 är en byggnad i kvarteret Neptunus större i Gamla stan i Stockholm. Huset uppfördes mellan 1740 och 1759 och är skyddat som byggnadsminne sedan 1971.

  12. Axel Oxenstiernas palats

  13. Axel Oxenstiernas palats, eller Oxenstiernska palatset, är en flygelbyggnad till ett ursprungligen planerat palats vid Storkyrkobrinken 2 och Högvaktsterrassen i Gamla stan, Stockholm, ritad av arkitekten Jean de la Vallée för rikskanslern Axel Oxenstierna och började uppföras år 1653 och byggnaden stod klar på 1650-talet. Granne med slottet Tre kronor, på stadens mest prominenta tomt, lät rikskanslern Axel Oxenstierna uppföra ett palats, som fick sitt namn efter honom. Byggnaden är ett statligt byggnadsminne sedan 1935 och räknas som Stockholms första palats i romersk manierism och som ett av de la Vallées och även av den svenska byggnadskonstens mest betydande och välbevarade verk, framför allt vad gäller gatufasaderna. Palatset förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV), och är sedan 1918 sammanbundet med det intilliggande Beijerska huset.

  14. Bondeska palatset

  15. Bondeskapalatset är ett palats beläget på Riddarhustorget 8 i Stockholm, uppfört 1662–1673 som privatbostad för riksskattmästaren Gustaf Bonde efter ritningar av NicodemusTessin d.ä. och Jean De la Vallée. Bondeskapalatset utgjorde 1731–1915 Stockholms rådhus, och är idag säte för Högsta domstolen. Byggnaden är ett byggnadsminne, ägs av staten och förvaltas av Statens Fastighetsverk. Bakgrunden för 1600-tals bebyggelsen vid norra sidan av Riddarhustorget var Stockholms första stadsplanering, som i sin tur berodde på Stora branden 1625. Branden förstörde Stadsholmens sydvästra delar medan de nordvästra delarna hade förskonats. Ganska snart bestämde man sig dock för att dra en ny huvudgata vidare norrut i en rak sträckning till nuvarande Riddarhustorget. År 1626 uppgjordes de första ritningarna som visade hur området skulle bebyggas. Upphovsman var sannolikt fortifikationsingenjören Heinrich Thomé. Gustav Bonde inköpte i sin tid nämligen svågern kammarrådet Konrad Falkenbergs intilliggande tomt av dennes dödsbo år 1662 för att där ha materialupplag och med tiden bygga en stallgård.

  16. Petersenska huset, historiskt även bland annat kallat Piperska palatset, är en byggnad i kvarteret Aurora i Gamla Stan,

  17. Byggherre var Regner Leuhusen, som då var ståthållare på Stockholms slott. Den 12 oktober 1649 köptes huset av Drottning Kristina, men bara några månader senare, den 20 december 1649, donerade hon det till sin släkting, Adolf Johan av Pfalz. I mitten av 1660-talet ägdes det av greve Klas Thott. Han pantförskrev huset till flera olika personer, och efter olika turer blev det beslutat att äganderätten skulle överflyttas till Maria Kristina Wrangel den 10 juli 1686. Efter hennes död ärvdes det av hennes döttrar, Aurora och Amalia Wilhelmina. De sålde snart huset, och den 20 juli 1692 köptes huset av rådmannen Olof Hansson Törne, som dock redan samma dag överlät det på sin svärson greve Carl Piper. Efter honom kallades egendomen även Piperska palatset, ej att förväxla med Piperska palatset som Carl Piper lät uppföra i grannkvarteret Memnon. Huset förblev i samma släkt fram till 1753, då kung Adolf Fredrik köpte huset, och det kom att användas av Adolf Fredriks kadettkår, som han lät inrätta. Den 4 februari 1757 såldes huset till grosshandlaren och direktören i Ostindiska kompaniet Herman Petersen, och denne gjorde huset samt Erstavik till fideikommiss inom sin släkt, vilket det är än idag. Efter honom kallas byggnaden "Petersenskahuset".

  18. Ryningskapalatset (även Ryningspalats, Ryningska huset, Bergstrahlskahuset är en byggnad i fastigheten Atomena1 på Stora Nygatan 2 intill Riddarhustorget i Gamla stan, Stockholm, byggt 1640–1644 på uppdrag av amiralen Erik Ryning (1592–1654). Arkitekt var troligen Simon De la Vallée. Friherre Henrik Falkenberg höjde huvudbyggnaden med en våning och byggde på flyglarna med en våning.

  19. Ryningska palatset G A M L A S T A N

  20. "Riddareholms-Grafven" år 1773 med kvarteren "Atomena", "Milon", "Aurora", "Memnon" m.fl.

  21. Södra Bankohuset, även kallad Gamla riksbanken är en byggnad i kvarteret Pluto vid Järntorget 84 i Gamla stan, Stockholm. Byggnaden sträcker sig fram till Skeppsbron där den har husnummer 42B. Huset byggdes i tre etapper mellan 1675 och 1737 för Riksbanken,

  22. Järntorget med Våghuset (till vänster) enligt Jean Lepautre, 1660.

  23. K A N S L I H U S E T

  24. Medeltiden

  25. G A M L A S T A N

More Related