Download
1 / 12
E N D
Inledning Det är djupt tragiskt om vår tid är så andefattigt att människor använder droger för att försöka hitta någon diffust hägrande tillfredsställelse eller lustförnimmelse. Det leder till katastrof om vår civilisation förlorar kontrollen över droganvändningen. Ett folk av drogande individer går inte att hantera, eftersom de inte kan hantera sig själva. Vi har vant oss vid att alltid få hjälp utifrån och glömt hur vi ska använda våra inre, nedärvda resurser. Så länge vi inte har något annat åtråvärt att föreslå i stället för droger, kommer man inte att ta intryck av varningar och förbud. Så länge vi inte kan prestera bra argument åt människor att inte använda droger, kommer de att fortsätta med att göra det. Dessa synpunkter är viktiga att beakta om man ska komma någon vart i bekämpandet av drogerna. Mitt arbete kommer att bland annat handla om hur droger påverkar människan och jag hoppas att det blir en liten varning för att inte börja med droger. Några ord förklarningar • Ordet narkotika kommer från det grekiska ordet narke som betyder sömn. • Narkomani betyder att en missbrukare blivit beroende av drogen.
Sveriges lag/samhället I Sverige får narkotika bara användas när någon är sjuk, till exempel för att lindra smärta. Den som har fått narkotika på recept får inte sälja eller ge bort den till någon annan. Många i Sverige dör av narkotika varje år. Det är känt att dödligheten bland narkotikamissbrukare är hög jämfört med normalbefolkning. Personer som använder narkotika kan dö av såväl direkta drogeffekter som av yttre omständigheter som kan ha samband med missbruket eller en i allmänhet riskfylld livsstil. Samhället påverkas på många olika sätt, till exempel ekonomiskt, politiskt och socialt. När människor missbrukar alkohol eller en andra droger påverkas såklart individen och personens familj och vänner, men det går inte riktigt att säga att alkohol- och narkotikamissbruk bara är var och ens problem. Allt vi människor gör påverkar andra omkring oss i olika hög grad. Det är inte bara beroende eller missbruk av olika droger som kan påverka resten av samhället. Även vuxna som dricker men som inte har problem med alkohol är en del av att skapa tex. normer kring att dricka alkohol.
Varför börjar en människa med droger? Varför en person provar narkotika kan vara av många olika anledningar. En del har kanske en jobbig situation och provar droger som en utväg ur vardagen, medan andra kanske bara är nyfikna och testar för att. Har man kompisar som tar droger kanske det upplevs som mer ok och kan på så vis också påverka att man börjar. Att ta droger är ett sätt att fly verkligheten. Man slipper ta ansvar för svåra beslut. Men svåra beslut är en viktig del i utvecklingen mot vuxenlivet. Den som flyr undan blir inte vuxen. Det finns som sagt flera olika riskfaktorer som kan göra att man börjar med droger. Har man det bra med kompisar, familj, skola, fritid så blir man med största sannolikhet mindre benägen att testa.
Olika sorters droger Det finns olika sorters droger, dämpande droger, stimulerande droger och sinnesförvillande droger. • Exempel på dämpande droger: Sniffningsmedel, olika sömnmedel, opiater- opium, morfin, heroin och bensodiazepiner. • Exempel på stimulerande (uppiggande droger): Tobak, kokain, amfetamin, ecstasy och GHB. • Exempel på sinnesförvillande droger: LSD, cannabis och hasch.
Hur alkohol/droger påverkar kroppen Alkohol och droger har effekter som känns positiva precis efter du har tagit dem. Om de effekterna inte fanns skulle troligtvis ingen använda droger. Droger och alkohol får sin effekt genom att påverka hjärnans kommunikationssystem och genom att störa hur nervceller normalt skickar, tar emot och bearbetar information. Olika droger fungerar lite olika på grund av deras kemiska struktur. I vilket sammanhang du tar droger och dina förväntningar påverkar också upplevelsen. Exempel på tidiga positiva effekter kan vara: behagliga känslor, avslappning, att man blir social att prata med, att oro, ångest eller stress minskar, bättre självförtroende och ökad energi. Det är lätt att lura sig att man får mer av de första positiva effekterna om man tar mer. Men din hjärnas system anpassar sig eller förändras av drogerna. Då koncentrationen i kroppen blir högre kommer biverkningarna. Det kan handla om att man känner sig inåtvänd, trött, får humörsvängningar eller blir illamående. Det är inte ovanligt att man även kan känna sig förvirrad eller må dåligt med ångest, deppighet, ilska eller paranoia. Om du tar för mycket (överdoserar) eller blandar alkohol med andra droger ökar risken för oförutsedda negativa effekter som t ex akuta problem med andningen, hjärtat, överhettning, förgiftning eller psykoser med obehagliga hallucination. En del narkomaner begår självmord och många dör av överdoser. När missbrukare använder varandras sprutor ökar risken för att smittas av gulsot och HIV, som kan utvecklas till AIDS.
Den förändrade själen Effekterna av droger får vi ibland inte full vetskap om förrän långt efteråt. Vi har många exempel på detta hos människor som använder droger av något sinnesändrande slag. • Alkoholister som började redan i tonåren halkar efter i personlighetsutveckling och mognad. Detta visar sig ofta inte förrän i medelåldern när de ska börja lära sig leva ett nyktert liv. • Haschrökare får svårt att lära sig kommunikation sociala relationer och tidsbegrepp. • Heroinister får en subkulturidentitet som gör dem vilsna och svåranpassade i ett normalt samhälle och de har ofta en mycket låg förmåga att tåla smärta. • Storkonsumenter av smärtstillande tabletter lär sig inte hantera sitt smärtproblem och känslorna kring det • Personer som äter mycket lugnande medel lär sig inte hantera känslor och lösa problem. • Medicinska experiment med LSD på 1950-talet gav permanenta psykiska skador hos hos en del försökspersoner. • En illegalt syntetiserad drog MPPP med vissa föroreningar i gav degenerativ nervsjukdom hos en del individer månader efter användning av enstaka doser. • Neurosedyn ger fosterskador. • Amfetaminister får vissa förändringar i sitt rörelsemönster som kan bli kvar även i drogfrihet. • Kokain kan ge bestående skador på förmågan att känna lust.
Mina egna frågor • Hur länge finns narkotika/alkohol i kroppen? Svar: Det beror på vilken drog man tar till exempel amfetamin är i kroppen upp till en vecka och kokain kan normalt ca 3 dygn. Hur långt tid det tar för levern att förbränna alkohol beror på hur mycket man har druckit eller om man är kvinna eller man och hur mycket man väger, men också på andra egenskaper. • Vad är bensodiazepiner? Svar: De här läkemedlen tillhör gruppen lugnande medel och sömnmedel och är narkotikaklassade. De är ångestdämpande, lugnande och muskelavslappnande och används mot oro och ångest samt mot sömnsvårigheter. De skrivs ut av läkare och kan inte köpas utan recept på apoteket. Vanligt förekommande bensodiazepiner är rohypnol, sobril, xanor och stesolid. • Hur många dör av narkotika varje år i Sverige? Svar: Under 2012 var det ca 589 dödsfall. Senaste tioårsperioden har andelen avlidna kvinnor uppgått till en knapp fjärdedel och andelen avlidna under 30 år har varit av ungefär samma storleksordning.
Nya drogen Spice Fler unga röker spice. Det är en drog som liknar cannabis och som ökar långt ned i åldrarna även i Dalarna har drogen spice provats av högstadieelever. Nattvandrarna vill nu att fler vuxna ger sig ut i den miljö där de unga befinner sig. Man måste våga prata med varandra och bygga relationer med de unga och andra föräldrar för att minska användandet.
Vård och behandling Kommunen är enligt socialtjänsten skyldig att erbjuda vård och behandling. Det finns två olika linjer för att bota narkomaner och alkoholister. • Frivillig behandling, bara den som verkligen vill sluta knarka och dricka kan göra det. • Tvångsvård, att tvinga en människa att sluta är att angripa den personliga friheten. Narkomanen ska tvingas att avstå från droger. Enligt lagen om vård av missbrukare-LVM kan missbrukare tas in för tvångsvård om de riskerar att skada sig själv eller andra fysiskt eller psykiskt. För missbrukare under 20 år gäller i stället- LVU. Lagen om vård av unga. Den används när barn eller tonåringar behöver vård utanför hemmet och de själva eller föräldrarna inte går med på det. Exempel på behandlingsmodeller: AA-möten (anonyma alkoholister) frivillig behandlingsform. Tolvstegsprogrammet, minnesotamodellen. Behandlingshem kan använda sig av olika behandlingsmodeller.
Slutord För den som ska hjälpa en människa med drogproblem gäller det att veta vad han/hon behöver i stället. Det finns mycket som kan hjälpa för att nå en människa till exempel religion, konst, poesi, musik, litteratur och sport kan ge livsinnehåll för många. BÖRJA ALDRIG MED DROGER/ALOKHOL BÖRJA SPORTA…. Av Emelie Östlund
Källor • Artikel i Södradalarnas tidning • Smärtans ansikte av Lars Söderling • http://www.drugsmart.com/forum/diskussion-om-droger/cannabis/legalisera-cannabis?entryId=703#703 • http://www.can.se/sv/Drogfakta/Fragor-och-Svar/Narkotika/ • SO boken Horisont
