Arbetsmarknadens kompetensförsörjning på kort och lång sikt

1. Arbetsmarknadens kompetensförsörjning på kort och lång sikt Med kommentarer till förundersökning av Thång, Ohlsson & Holmer, (Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, februari 2010)

2. Varför försöka bedöma efterfrågan och utbud på arbetskraft inom olika områden? • Bristen på arbetskraft tenderar att öka på grund av: • att fler lämnar arbetsmarknaden än som träder till • en tilltagande yrkesmässig specialisering • Allt längre ”startsträcka” – större investeringar i utbildning – innan arbete. Ökade kostnader för individ och samhälle. • Utbildningssystemet – i synnerhet det eftergymnasiala - står antagligen inför stora behov av omstrukturering till följd av ett minskat rekryteringsunderlag, ökade kvalitetskrav och ökad internationell konkurrens.

3. Allt kan inte förutsägas, men en hel del: • Även till synes små förbättringar av samspelet (anpassningen) mellan utbildning och arbetsmarknad ger förutsättningar för stora besparingar och effektivitetsvinster både för samhället och för individen. • Ökade kompetenskrav minskar möjligheterna till flexibel omställning (ex. arbetsmarknadsutbildning). • Undersökningar som frågar företag om behov är bäst på kort sikt. Svårare metod på längre. • Går att göra hyggliga bedömningar på lång sikt av om rekryteringsbehoven ökar/minskar för vissa grupper, medan det för andra är svårare.

4. Ett sätt är att studera vilka karriärer som olika utbildningsbakgrunder hittills har lett till. Detta för att studera: • Vilka branscher jobbar man inom? • Vilka yrken? • Vilka geografiska områden? • Vad tjänar man? • Behov att kontrollera för andra faktorer som påverkar, som exempelvis ålder, kön, ursprung. • Att studera karriärer förutsätter longitudinella studier. Saknas idag! • Instämmer i hög grad med synpunkterna i Thång, Ohlsson & Holmer.

5. Några synpunkter ytterligare är dock: • Regionala variationer i arbetskraftens sammansättning och förändring måste belysas bättre än idag. Endast länsöversikter döljer stora variationer mellan olika arbetsmarknadsregioner. • Utgångspunkten bör därför vara lokala arbetsmarknader. Den funktionella geografin varierar ock för olika grupper. • Det lokala/regionala utbildningsutbudet påverkar såväl utbildningsväsendets rekrytering som regionens kompetensförsörjning. (Vissa grupper är mer lokalt bundna än andra.) • Man bör studera effekterna av utbildningssystemets totala produktion. Inte bara de som har tagit examen.

6. Några slutsatser från Nutek- studien av Högskolan och KY- utbildningar: • Indelningen i utbildningskategorier viktig fråga. (I Nuteks studie av högskolan användes 470 inämnen.) • Inämnen är kända begrepp inom högskolan, m fl. • Individerna hänfördes till det inämne man studerat mest, oberoende av om man tagit examen eller ej. • Examenstidpunkt är inte alltid detsamma som att man avslutat studierna vid samma tidpunkt!!! • Omkring häften av de som studerat vid högskolan tar examen. • Omkring ¼ av de som studerat vid högskola tar examen vid samma tidpunkt som när man avslutade sina studier.

7. Andel etablerade på arbetsmarknaden 2-4 år efter avslutade studier inom ämnesområdet biologi *) Underlaget för litet Källa: Nutek

8. Andel etablerade på arbetsmarknaden per utbildningsområde och högskola Källa: Nutek

9. Andel etablerade på arbetsmarknaden per högskola Källa: Nutek