Download
slide1 n.
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Hur viktigt är dricksvattenförsörjningen? PowerPoint Presentation
Download Presentation
Hur viktigt är dricksvattenförsörjningen?

Hur viktigt är dricksvattenförsörjningen?

204 Vues Download Presentation
Télécharger la présentation

Hur viktigt är dricksvattenförsörjningen?

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Ett bildspel om olika sårbarheter i dricksvatten-försörjningBilderna kan användas tillsammans eller kombineras på olika sätt efter behov

  2. Dricksvatten En självklar livsnödvändighetUtan en fungerande vattenförsörjning fungerar inte ett modernt samhälle

  3. Hur viktigt är dricksvattenförsörjningen? • Överlevnad • Stor betydelse för hälso- och smittskyddet • Samhällsekonomisk betydelse • Industri- och livsmedelsförsörjning • Avloppssystemen • Brandbekämpning, sprinklersystem

  4. Dricksvattenförsörjningen i Sverige • Ytvatten 50% (sjö – vattendrag) • Grundvatten 50% Nybildning av grundvatten • Mer än 50 % av grundvatten kommer från infiltration av ytvatten (Konstgjord infiltration i dammar eller naturlig inducerad infiltration) • Resterande del från nederbörd som infiltrerar direkt i marken

  5. Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet i naturen fram till konsumenternas kranar.

  6. Exempel på föroreningsrisker i tillrinningsområdet eller i vattentäkten • Föroreningar med olja, diesel, kemikalier • Föroreningar med smittämnen • Andra ämnen från avloppsvatten • Bekämpningsmedel • Näringsämnen • Algtoxiner • Risker för tekniska haverier • Naturliga katastrofer • Skadegörelse, sabotage, terrorism • Långsiktiga och diffusa föroreningspåverkan • Ökande risker på grund av klimatförändringar

  7. Bild Mats Bergmark Bilden visar en grundvattentäkt i en grusås med många exempel på föroreningsrisker. Vattenförande geologiska formationer fungerar ofta som en ”dränering” i marken.

  8. I berggrunden rinner grundvattnet i sprickor och krosszoner.

  9. Exempel på risker för kemiska föroreningar Grundvattentäkt Mars 2006 Foto Anders Pålsson

  10. Exempel på risker för kemiska föroreningar Grundvattentäkt En stulen bil antänds nära ett brunnsområde och räddningstjänsten släcker med vatten Foto Mats Bergmark

  11. Exempel på risker för kemiska föroreningar Grundvattentäkt Foto Lennart Sorrby

  12. Exempel på risker för mikrobiologiska föroreningar Gödselhög i ett vattenskyddsområde • Betesmark • Gödselhantering • Avloppsvatten • Dagvatten Foto Mats Bergmark

  13. Svenska vattenverk är konstruerade för att klara smittämnen i form av bakterier. Under de senare åren har den mikrobiologiska hotbilden börjat förändras. Riskerna för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus ökar.De klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus. Där sådana risker finns måste en kompletterande desinfektion användas som exempelvis UV och/eller ozon. Nya mikrobiologiska hotbilder?

  14. Strandnära bete vid vattentäkt – ökar risken för förorening med parasiter

  15. Vilka mikrobiologiska ämnen upptäcks i analyser? • Normal provtagning utförs enligt Livsmedelsverkets föreskrifter • Analyser tar tid (provsvar) • Specialanalyser på förekommen anledning

  16. Klimatförändringar påverkar förhållandena i vatten-täkters tillrinningsområden och råvattenkvaliteten Förändrad avrinning på julafton i Sundsvall 2006 • Humushalterna stiger redan idag i många svenska ytvattentäkter på grund av förändrad avrinning och ökande medeltemperatur. Foto Mats Bergmark

  17. Klimatförändringar påverkar förhållandena i vatten-täkters tillrinningsområden och råvattenkvaliteten • Till exempel driver en blöt vintermark med höga grundvattennivåer ut humusämnen till sjöar och vattendrag. Bilden visar december i mellersta norrland 2006 Foto Mats Bergmark

  18. Klimatförändringar påverkar förhållandena i vatten-täkters tillrinningsområden och råvattenkvaliteten • Riskerna för algblomning ökar i sjöar och vattendrag. Foto Per Ericsson

  19. Klimatförändringar påverkar förhållandena i vatten-täkters tillrinningsområden och råvattenkvaliteten Minskade vattentillgångar i sydöstra Sverige. • Risk för vattenbrist • Risk för saltvatteninträngning eller andra kemiska förändringar i grundvatten Bild Mats Bergmark

  20. Klimatförändringar påverkar förhållandena i vatten-täkters tillrinningsområden och råvattenkvaliteten • Riskerna för föroreningar ökar vid skyfall eller vid översvämning. Riskerna ökar både för kemiska och mikrobiologiska föroreningar Foto Arvika kommun

  21. En översvämmad avloppspumpstation i södra Norrland 2000 (mikrobiologisk risk) Foto Mitt Sverige Vatten

  22. Ökande föroreningsrisker i tillrinningsområdetvid översvämning eller skyfall Källa: Klimat och sårbarhetsutredningen

  23. Den luftade markzonen kan minska vid höga flöden och grundvattennivåer. Den luftade markzonen har stor betydelse för reducering av smittämnen Vattentäkt med konstgjord infiltration Kraven för tillräcklig reducering av smittämnen är minst en meter luftad markzon och minst 14 dagars uppehållstid i grundvattenfasen

  24. Uppehållstiden i grundvattenfasen kan minska vid höga flöden. Virus överlever längre tid i marken än bakterier Bild Mats Bergmark Vattentäkt med inducerad infiltration Vid infiltration utan luftad markzon krävs längre uppehållstid i grundvattenfasen för tillräcklig reducering av smittämnen (40-60 dygn)

  25. Ett översvämmat brunnsområde i Småland 2004 Foto Erik Winnfors

  26. Vad kostar en vattenburen smitta? • Sammanställningar av vattenburna sjukdomsutbrott visar att samhällskostnaden ligger omkring 10 000 kr per insjuknad person. Exempelvis Giardiautbrottet i Bergen 2004 kostade 47 miljoner norska kronor, då en ytvattentäkt förorenades i samband med skyfall. Giardia är en klortålig parasit. Avsköljning av mikroorganismer från betesmark och rastplatser för hundar till ytvattentäkt i samband med kraftiga regn

  27. Hur mycket kostar det att ersätta en vattentäkt som allvarligt skadats av kemiska föroreningar? • Uppsalas vattentäkt, som försörjer mer än 100 000 personer, har värderats till över en miljard svenska kronor. • Njurunda vattentäkt utanför Sundsvall, som försörjer 12 000 personer, har värderats till ca 400 miljoner svenska kronor. Alla vattentäkter går inte att ersätta då det saknas förutsättningar i naturen.

  28. Skydd av vattentäkt och en hänsynsfull samhällsplanering i vattentäkters tillrinningsområden blir allt viktigare.

  29. Sveriges samlade längd av dricksvattenledningar i marken räcker nästa två varv runt jorden. Foto MittSverige Vatten

  30. Större påfrestningar på ledningar i mark vid extremväder Foto MittSverige Vatten

  31. Byggande av en nödvattenledning i samband med att en huvudvattenledning gått av i ett skred Foto MittSverige Vatten

  32. Vid störningar i strömförsörjning riskerar pumpar att stanna (både i vattenverk och på ledningsnätet) Foto Arvika kommun

  33. Risk för störningar i styr, regler och övervakningssystem Foto Mats Bergmark Foto Mats Bergmark

  34. Konsekvenser vid stora leveransavbrott i dricksvattenförsörjningen? • Nödvattenförsörjning behövs (t ex via tankar). • Går ej att spola på toaletten (Skolor, arbetsplatser m.m. kan få stänga). • Sjukhus utan reservvatten får stora problem • Industrier beroende av vatten får produktions-avbrott. • Stor risk för att förorenat vatten kan tränga in i ett trycklöst ledningsnät.

  35. Vattenbehov Normalt Nödläge Hushåll 170-180 liter/dygn 3-5 l och person 10-15 l 100 l Sjukhus 650 liter/sängdygn 80 l 160 l Djur, ko/sugga 100 liter / 25 liter Storkök 3 liter /portion

  36. Förmåga Vid ”kris” som kräver nödvattenförsörjning bör kommunen ha förmåga att: Inom några timmar: 3 - 5 l/person och dygn Inom 3 dygn: 10 - 15 l/person och dygn Maximalt hämtavstånd 500 meter Dricksvattenkvalitet

  37. Nödvattenförsörjning via tankar Foto MittSverige Vatten Foto Mats Bergmark

  38. Nödvattenförsörjning via tank Foto Mats Bergmark

  39. Risk för inläckage av förorenat grundvatten i ett trycklöst vattenledningsnät Bild Mats Bergmark Ibland ligger också avloppsledningar i samma ledningsgrav

  40. Risk för förorening via installationer som är påkopplade mot vattenledningsnätet Exempelvis ska ett återströmningsskydd förhindra att avfettning i misstag kan tryckas baklänges in på vattenledningsnätet

  41. Stora vattenläckor kan orsaka översvämningar, ras och skred eller underminera marken. En dyr vattenläcka på en kylvattenledning i Helsingborg. Läckan underminerade marken vid en svavel- syracistern. Kostnaderna uppgick till mer än 300 miljoner kronor. Foto Räddningstjänsten i Helsingborg

  42. Det finns många som vill in i en vattenreservoar.

  43. IT- och informationssäkerhet

  44. Lås, larm och skalskydd Var finns den svagaste länken?

  45. Tillträde, städbolag, entreprenörer, studiebesök, mm

  46. Huvudmannen - producenten distributören Lokal tillsynsmyndighet Räddningstjänsten Kommunal beredskapssamordnare Samhällsplanerare/stadsarkitekt Säkerhetsskyddschef Beslutsfattarna = Tekniska kontoret / privat bolag / kommunalt bolag / annan kommun = Miljö- och hälsoskyddsnämnden Vid olycka först på plats, sanerar, påverkar +/- Stöd, planering, ”inspiratör” => Bra eller dålig planering Säkerhetsgenomgång, stöd, sekretess Målsättning och nivå Aktörer i kommunerna

  47. Dricksvattenförsörjningens sårbara delar • Vattentäkter / vattenskyddsområden / tillrinnings- och infiltrationsområden • Uppfodring av vatten • Vattenverk • Distribution • Anläggningar på nätet • El, tele, IT • Kemikalier och transporter • Tillgång av snabba och säkra analyser • Personal • Tillgång på olika typer av specialistkompetens • Reserver /reservåtgärder • Beredskap och förmåga att hantera krissituationer • Övervakning och tidiga varningssignaler innan krisen eskalerar • Informationssäkerhet

  48. Förebyggande/förberedande åtgärder • Reservelaggregat • Reparationsberedskap • Kemikalier • Desinfektionsberedskap • Reservvattentäkt? Andra alternativ? • Nödvattenförsörjning • Kontakter och planer • Specialistkompetens och tillgång till snabba och säkra analyser • Kunskaper om vattentäktens hydrologi och/eller geohydrologi • Planering och övning • Kompetensförsörjning • Informationsstrategi • Handlingsplaner för minst 4 typhändelser • Förmåga att hantera andra oförutsedda händelser • Öva

  49. Hydrologiska och geohydrologiska förhållanden är av stor vikt att känna till innan en olycka inträffar. Bild Mats Bergmark I sjöar och vattendrag är rinntider, skiktningar, vindriktning, mm viktiga kunskaper