Hur ser en optimal arbetsl shetsf rs kring ut

1. 1 Hur ser en optimal arbetsl�shetsf�rs�kring ut? Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska f�reningen och SNS 3 juni 2004 Peter Fredriksson och Bertil Holmlund Ekonomisk Debatt 4/2004

2. 2 Fyra fr�gor Ers�ttningens varaktighet (tidsprofil) S�kkrav och sanktioner Arbetsmarknadspolitik f�r att testa arbetsviljan Finansiering av ers�ttningen

3. 3 Andra fr�gor Ers�ttningens niv� och beroende av tidigare inkomst Kompensationsgrad och tak Arbetsvillkor Obligatorium eller frivillighet Reglering av frivilliga till�ggsf�rs�kringar �

4. 4 Nuvarande system Allm�n och obligatorisk grundf�rs�kring 320 kr/dag, ca 7000 kr/m�nad) Frivillig inkomstf�rs�kring 80 % av utebliven inkomst upp till ett tak De f�rsta 100 dagarna: Tak= 730 kr/dag (16 000 kr/m�nad) Efter 100 dagar: Tak=680 kr/dag (15 000 kr/m�nad)

5. 5

6. 6 Ers�ttningstiden begr�nsad till 300 dagar (60 veckor) M�jlighet finns att erbjuda ytterligare en ers�ttningsperiod Krav p� vidgat s�komr�de efter 100 dagars arbetsl�shet

7. 7 Effekter av tidsbegr�nsad ers�ttning Reservationsl�nen sjunker i takt med att individen n�rmar sig utf�rs�kring Utfl�det fr�n arbetsl�shet �kar under ers�ttningsperioden

8. 8 Hur varierar utfl�det till arbete med arbetsl�shetstiden?

9. 9 Effekter av tidsbegr�nsad ers�ttning Reservationsl�nen sjunker i takt med att individen n�rmar sig utf�rs�kring Utfl�det fr�n arbetsl�shet �kar under ers�ttningsperioden Individer som inte �r f�rs�krade blir mer ben�gna att skaffa arbete om ers�ttningen �kar (kvalifikationseffekt)

10. 10 Hur p�verkas utfl�det till arbete av h�gre ers�ttningsniv�?

11. 11 Hur p�verkas utfl�det till arbete av h�gre ers�ttningsniv�?

12. 12 B�r ers�ttningsniv�n variera under arbetsl�shetsperioden? Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att s�ka efter arbete V�lf�rdsvinst i f�rh�llande till konstant ers�ttning Men h�g ers�ttning i b�rjan minskar kostnaderna f�r att bli arbetsl�s

13. 13 B�r ers�ttningsniv�n variera under arbetsl�shetsperioden? Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att s�ka efter arbete V�lf�rdsvinst i f�rh�llande till konstant ers�ttning Men h�g ers�ttning i b�rjan minskar kostnaderna f�r att bli arbetsl�s Upprepade arbetsl�shetsintr�den b�r beskattas genom karensperiod

14. 14 B�r ers�ttningsniv�n variera under arbetsl�shetsperioden? Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att s�ka efter arbete V�lf�rdsvinst i f�rh�llande till konstant ers�ttning Men h�g ers�ttning i b�rjan minskar kostnaderna f�r att bli arbetsl�s Upprepade arbetsl�shetsintr�den b�r beskattas genom karensperiod Eget sparande som buffert?

15. 15 S�kkrav och sanktioner S�kkrav och krav p� att ta �l�mpligt� arbete �vervakning f�r att s�kerst�lla att kraven uppfylls Sanktion (s�nkt ers�ttning) om individen �r f�r passiv eller f�r kr�sen

16. 16 Avv�gning mellan �vervakning och sanktioner � b�da avskr�cker fr�n �brott� �vervakning resurskr�vande medan sanktioner �r billiga V�lj h�ga sanktioner och ett minimum av �vervakning?

17. 17 Avv�gning mellan �vervakning och sanktioner � b�da avskr�cker fr�n �brott� �vervakning resurskr�vande medan sanktioner �r billiga V�lj h�ga sanktioner och ett minimum av �vervakning? Kostnaderna f�r �vervakning m�ste vara orimligt h�ga f�r att bli samh�llsekonomiskt ol�nsamma

18. 18 Vad vet vi om sanktioners effekter? Sociala experiment (USA, Storbritannien) Slumpm�ssig f�rdelning av arbetsl�sa till olika grupper med olika s�kkrav Resultat: h�gre s�kkrav leder till kortare ers�ttningsperioder Ekonometriska studier (Holland, Schweiz) Hur p�verkas s�kbeteendet av (varningar om) sanktioner? Varningar och sanktioner leder till stor �kning av utfl�det fr�n arbetsl�shet

19. 19 Arbetsmarknadspolitik som komplement till arbetsl�shetsf�rs�kringen Arbetsmarknadspolitik (�workfare�) f�r att testa arbetsviljan Hur kan man s�rskilja aktivt arbetss�kande personer fr�n s�dana som inte vill ha arbete? Det kan vara samh�llsekonomiskt l�nsamt att kr�va att den arbetsl�se �r beredd att delta i �tg�rd f�r att f� a-kassa G�ller �ven om �tg�rden i sig �r improduktiv

20. 20 Vad vet vi om arbetsmarknads-politik som hot ? Sociala experiment fr�n USA Benus och Johnson (1997) Krav p� kursdeltagande med hot om indragen ers�ttning Stort utfl�de fr�n arbetsl�shet f�re kursstarten Black m fl (2003) Krav p� deltagande i �tg�rd som villkor f�r fortsatt ers�ttning Stort utfl�de till arbete innan programmet hade startat

21. 21 Finansieringsfr�gor Nuvarande system: skatter och medlemsavgifter Avgifterna oberoende av arbetsl�sheten i a-kassan Svaga incitament att ta h�nsyn till arbetsl�shetens kostnader

22. 22 Alternativa finansieringsformer Arbetsl�shetsberoende skatter F�retagsfinansierad a-kassa Arbetsmarknadens parter, egenavgifter

23. 23 Arbetsl�shetsberoende skatter Ju l�ngre arbetsl�shet, desto h�gre skatt i efterf�ljande perioder med arbete Heterogena individer och f�rdelnings-aspekter Tur och otur p� arbetsmarknaden Olika f�ruts�ttningar

24. 24 F�retagsfinansierad a-kassa F�retagsskatter som �kar med f�retagets bidrag till arbetsl�sheten genom upps�gningar Experience rating (USA) Men f�retagen kan inte p�verka arbetsl�shets-periodernas varaktighet genom sina beslut om upps�gningar Skatt p� upps�gningar blir detsamma som skatt p� nyanst�llningar? Implicit beskattning av upps�gningar genom LAS

25. 25 Arbetsmarknadens parter �terskapa sambanden mellan arbetsl�shet och egenavgifter inom a-kassorna �kad arbetsl�shet inom kassan skulle leda till h�gre egenavgifter Effekter p� l�nebildningen Incitament f�r att aktivera de arbetss�kande

26. 26 Slutsatser Ers�ttningen b�r avta med arbetsl�shetens l�ngd Krav p� aktivt arbetss�kande b�r kombineras med sanktioner Arbetsmarknadspolitik b�r anv�ndas f�r att testa arbetsviljan B�ttre kontroll av att de arbetsl�sa st�r till arbetsmarknadens f�rfogande Reformera subventionssystemet f�r a-kassorna