Nordisk arbetsmarknad: En f rebild f r andra l nder Bertil Holmlund Uppsala universitet Den nordiske modellen. Et for

1. 1 Nordisk arbetsmarknad:En f�rebild f�r andra l�nder?Bertil HolmlundUppsala universitetDen nordiske modellen. Et forbilde?24 januari 2006, Universitetet i Oslo

2. 2 Disposition Utfall Arbetsl�shet och syssels�ttning m m i Norden Institutioner Anst�llningstrygghet och flexibilitet Utmaningar Den demografiska utvecklingen Globaliseringen

3. 3 Arbetsl�shet, EU och OECD

4. 4 �och Finland och Norge

5. 5 �Danmark

6. 6 �och Sverige

7. 7 Arbetsl�shet

8. 8 L�ngtidsarbetsl�shet i olika l�nder (andel arbetsl�sa med mer �n ett �rs arbetsl�shet)

9. 9 Syssels�ttning, EU och OECD 

10. 10 � och Norge, Danmark och Sverige

11. 11 � och Finland

12. 12 Syssels�ttning bland kvinnor

13. 13 Arbetstimmar per sysselsatt och �r, 2002

14. 14 Sjukfr�nvaro i Sverige och Norge

15. 15 Sjukfr�nvaro: Sverige, Norge och Danmark

16. 16 Sjukfr�nvaro: Sverige, Norge, Danmark och Finland

17. 17 Arbetade timmar per capita i olika l�nder, 2002

18. 18 Andel h�gre utbildade av befolkningen 25-64

19. 19 Matematikkunskaper bland 15-�ringar, PISA 2003

20. 20 BNP per capita 2004, OECD=100

21. 21 F�rv�ntad livsl�ngd

22. 22 Happiness index (0-10)

23. 23 Sammanfattning Svenskarna lever l�nge, men �r ofta sjukskrivna Danskarna lever inte s�rskilt l�nge, men �r lyckligast i v�rlden Finnarna har h�g arbetsl�shet, men de finska barnen �r v�rldsb�st i skolan Norrm�nnen �r rikast, men barnen har sv�rt f�r att r�kna Inte uppenbart vilket land som vi kan lansera som f�rebild f�r andra l�nder, J�mf�rt med andra l�nder: hyfsat utfall men inte enast�ende, Vad beror skillnaderna p�? Institutioner? Inte uppenbart vilket land som vi kan lansera som f�rebild f�r andra l�nder, J�mf�rt med andra l�nder: hyfsat utfall men inte enast�ende, Vad beror skillnaderna p�? Institutioner?

24. 24 Institutionella likheter V�lf�rdsstater Stor offentlig sektor, ambiti�sa offentliga trygghetssystem Relativt j�mn inkomstf�rdelning Starka fackf�reningar L�nebildning genom kollektiva f�rhandlingar Relativt sm� l�neskillnader

25. 25 � och skillnader Regler f�r arbetsl�shetsf�rs�kringen Ers�ttningstider� Regler f�r sjukf�rs�kringen Krav p� l�karintyg� Reglering av anst�llningsf�rh�llanden Regler f�r upps�gningar Regler f�r tidsbegr�nsade anst�llningar Skillnader i sjukfr�nvaro kan inte g�rna bero p� skillnader i h�lsa, utan p� institutionella saker (krav p� l�karintyg t ex). Och beror nog ocks� p� reglering av anst�llnngsf�rh�llanden.Skillnader i sjukfr�nvaro kan inte g�rna bero p� skillnader i h�lsa, utan p� institutionella saker (krav p� l�karintyg t ex). Och beror nog ocks� p� reglering av anst�llnngsf�rh�llanden.

26. 26 Hur starkt �r anst�llningsskyddet?

27. 27 Effekter av starkare anst�llningsskydd F�rre upps�gningar, minskad risk att bli arbetsl�s, l�ngre anst�llningstider F�rre nyanst�llningar, minskad chans att f� arbete, l�ngre arbetsl�shetstider Oklar effekt p� syssels�ttnings- och arbetsl�shetsniv�er Minskad r�rlighet hos arbetskraften H�gre ungdomsarbetsl�shet Starkare incitament f�r personalutbildning i f�retag H�gre sjukfr�nvaro

28. 28 Anst�llningstid hos samma arbetsgivare (�r)

29. 29 Arbetsl�shet efter �lder, 2004 (%)

30. 30 Insatser mot ungdomsarbetsl�shet i Danmark under 1990-talet Aktivering av arbetsl�sa ungdomar under 25 �r som g�r p� a-kassa Erbjudande om utbildning eller jobb senast efter 6 m�naders arbetsl�shet R�tt och plikt: att tacka nej inneb�r f�rlorad ers�ttning Effekt: snabbare utfl�de fr�n arbetsl�shet

31. 31 Den danska modellen: flexicurity Flexibilitet: l�tt att anst�lla och avskeda arbetskraft Security: gener�s arbetsl�shets-f�rs�kring Aktiv arbetsmarknadspolitik: r�tt och plikt

32. 32 Anst�llningsskydd och trygghet p� arbetsmarknaden

33. 33 Arbetsmarknadspolitik och trygghet p� arbetsmarknadenaktiva �tg�rder arbetsl�shetsers�ttning

34. 34 Dansk �flexicurity� L�g ungdomsarbetsl�shet L�ga kostnader f�r upps�gning f�renlig med upplevd trygghet p� arbetsmarknaden G�sta Rehn: �Vingarnas trygghet� L�g sjukfr�nvaro H�g r�rlighet

35. 35 Framtida utmaningar Den demografiska utvecklingen �ldrande befolkning �kad efterfr�gan p� v�lf�rdstj�nster Implikationer f�r ekonomisk politik Globaliseringen Vad h�nder, vad �r nytt? Implikationer f�r ekonomisk politik

36. 36 Demografiska utmaningen: Sverige

37. 37 Den �ldrande befolkningen i Norden, 65+/totalbefolkning, 2000 och 2020

38. 38 �ldrande befolkning, �kad f�rs�rjningsb�rda �kad efterfr�gan p� v�lf�rdstj�nster (v�rd, omsorg�) Demografi �kade inkomster L�ngsam produktivitetsutveckling i produktionen av v�lf�rdstj�nster Privat finansiering: stigande relativpriser Offentlig finansiering: stigande skatter

39. 39

40. 40 �tg�rder f�r att minska behovet av skatteh�jningar Mer avgiftsfinansiering Snabbare produktivitetsutveckling i offentlig sektor (produktion av v�lf�rdstj�nster) i privat sektor St�rre utbud av arbetskraft befolkning, arbetskraftsdeltagande, arbetsl�shet, fr�nvaro, arbetad tid

41. 41 Relativa arbetskraftstal bland �ldre personer, Sverige �r 2003, %

42. 42 Arbetade timmar per capita, Sverige 1990-2030(KI, LU)

43. 43 Arbetade timmar per capita i Sverige, (referensfall samt fall med h�gre utbud) (KI, LU)

44. 44 Utvecklingen av arbetskraften i Danmark,referensfall samt fall med h�gre utbud

45. 45 Slutsatser P� l�ng sikt verkar den demografiska utvecklingen i riktning mot h�gre skatter �kad avgiftsfinansiering av offentliga tj�nster Den offentliga sektorns finansierings-problem kan mildras genom �kat utbud av arbetskraft

46. 46 Globaliseringen Internationell handel Direktinvesteringar Outsourcing/offshoring Arbetskraftsr�rlighet

47. 47 Vad �r nytt? Nya l�nder: Kina, Indien, Central- och �steuropa IT minskar betydelsen av geografiska avst�nd �ven tj�nsteproduktion ber�rs EU-utvidgningen kan leda till �kad arbetskraftsr�rlighet Outsourcing �kar (men inte bara till l�gl�nel�nder)

48. 48 Effekter av globalisering Samh�llsekonomiska vinster via �kad specialisering Vinsterna oj�mnt f�rdelade Minskad efterfr�gan p� l�gkvalificerad arbetskraft (l�gre l�n och/eller arbetsl�shet) �kad efterfr�gan p� mer kvalificerad arbetskraft

49. 49 Globaliseringens effekter i praktiken Upps�gning av arbetskraft beroende p� globalisering �r en liten del av totala antalet upps�gningar Jobbf�rluster till f�ljd av l�gl�nekonkurrens har lett till stora l�nes�nkningar i USA men inte i Europa Konkurrens fr�n l�gl�nel�nder har bidragit till �kade l�neklyftor, men andra faktorer har varit viktigare EU:s utvidgning har troligen begr�nsad effekt p� arbetskraftens r�rlighet

50. 50 Inget samband mellan syssels�ttningsgrad och ekonomins �ppenhet (OECD 2005)

51. 51 Ekonomisk politik i en globaliserad v�rld Globaliseringen i huvudsak positiv H�gre produktion via �kad specialisering Leder till anpassningsproblem Behov av omflyttning mellan olika sektorer Men oklart om strukturomvandlingen g�r fortare nu �n tidigare

52. 52 Strukturomvandlingen i OECD-omr�det har inte �kat (OECD 2005)

53. 53 Tv� modeller f�r anpassning Anglosaxiska modellen R�rlighetsstimulerande via l�neanpassning Liten kompensation f�r inkomstf�rluster Stora l�neskillnader Svenska (nordiska) modellen Gott f�rs�kringsskydd mot inkomstf�rluster Sm� l�neskillnader Risk f�r inl�sning genom h�g ers�ttning M�ste kombineras med aktiva �tg�rder och krav p� r�rlighet: r�tt och plikt

54. 54 N�gra fr�gor S�rskilda riktade �tg�rder f�r personer som f�rlorat jobbet genom globalisering? USA (Trade Adjustment Assistance, TAA) L�nef�rs�kring via inkomstutfyllnad i nya jobb (Frankrike, Tyskland, USA) EU globaliseringsfond Ofta sv�rt att h�nf�ra jobbf�rluster till globalisering Varf�r s�rbehandla arbetsl�shet som beror p� globalisering? F�r att motverka protektionism?

55. 55 �r globaliseringen ett hot mot den nordiska modellen? � ena sidan: R�rliga skattebaser s�ker sig till l�nder med l�g beskattning, tvingar fram l�gre skatter, mindre gener�sa socialf�rs�kringar, avregleringar� �Race to the bottom�? � andra sidan: Globalisering som inneb�r �kad otrygghet leder till krav p� trygghetsskapande �tg�rder och institutioner

56. 56 Globaliseringen leder inte till mindre offentliga utgifter (OECD 2005)

57. 57 Mer gener�s akassa i mer �ppna ekonomier (Agell 1999)

58. 58 H�gre facklig organisationsgrad i mer �ppna ekonomier (Agell 1999)

59. 59 Mer centraliserade l�nef�rhandlingar i mer �ppna ekonomier (Agell 1999)

60. 60 Mindre l�neskillnader i mer �ppna ekonomier (Agell 1999)

61. 61 Slutsatser Den �nya� globaliseringen har �n s� l�nge haft begr�nsade arbetsmarknadseffekter Oklart om strukturomvandlingen g�r snabbare nu �n tidigare Globaliseringen st�ller krav p� r�rlighet och anpassningsf�rm�ga L�neflexibilitet och/eller aktiv arbetsmarknadspolitik I den m�n globaliseringen �kar strukturomvandlingen �r det troligt att kraven p� �trygghet i f�r�ndringen� �kar �Flexicurity� eller �Vingarnas trygghet� St�rre m�jligheter att vinna politisk acceptans f�r internationell ekonomisk integration om globaliseringens negativa f�rdelningseffekter motverkas genom politiska �tg�rder