Kvalitativt orienterad metod och analys

1. Kvalitativt orienterad metod och analys Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund

2. Syfte och inneh�ll Kursen, Kvalitativt orienterade metod och analys, h�r till kursen, Metod och metodologi (5 sp). Syfte Att studerande f�r insikt i olika forskningsansatser inom pedagogik f�r att sedan kunna positionsbest�mma det egna pro gradu arbetet i pedagogik. Inneh�ll Aktuella ansatser inom pedagogisk forskning: Aktionsforskning, Etnografi och narrativ forskning, Fenomenologi och fenomenografi, Grundad teori, Hermeneutik och pedagogisk historisk forskning Datainsamling, analys och tolkning med kvalitativ programvara Valbara kvalitativa metoder (t ex intervju, enk�t, observation, teckning, ber�ttelser) Inneh�llet best�ms utg�ende fr�n studerandes behov

3. Omfattning & prestationskrav Tidsplanering v. 45 Introduktion och teori 12 F Period III-IV Redovisning av metodkapitel - 45 min./arbete Prestationskrav Aktivt deltagande i kursen samt utf�rande av metodkapitel.

4. Inledning & teori F�rel�sningar v. 45 Kvalitativ forskning � en �verblick Forskningsansatser Forskningsansatser Tillf�rlitlighet och trov�rdighet Forskningsetik Kvalitetskriterier

5. Gradu abstrakt Namn �rskurs Kandidatarbetets tema/titel Pro gradu avhandlingens tema Kort beskrivning av din planerade pro gradu avhandling Pro gradu avhandlingens forskningsansats Pro gradu avhandlingens datainsamlingsmetod Pro gradu avhandlingens analysmetod

6. Disposition f�r ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning Teoretisk bakgrund (Tidigare forskning inom omr�det) Metod och genomf�rande - Syfte och fr�gest�llningar - Forskningsansats - Datainsamlingsmetod - Informanter - Unders�kningens genomf�rande - Bearbetning och analys av data - Tillf�rlitlighet, trov�rdighet, etik Resultatredovisning Diskussion / Sammanfattande diskussion Sammanfattning (utg�r vid Sammanfattande diskussion) Litteratur Bilagor

7. Kvalitativa metoder Det centrala i kvalitativa metoder �r att man s�ker finna de kategorier, beskrivningar eller modeller som b�st beskriver n�got fenomen eller sammanhang i omv�rlden. Att en metod �r kvalitativ inneb�r s�ledes att den handlar om hur man ska karakterisera och gestalta n�got. Man vill beskriva egenskaperna hos n�got - hur n�gonting �r beskaffat.

8. K�nnetecken p� kvalitativ metod: Man beaktar och fokuserar intresset p� �ppen, m�ngtydig empiri. Man utg�r fr�n studieobjektens perspektiv, medan kvantitativa studier i h�gre grad utg�r fr�n forskarens id�er om vilka dimensioner och kategorier som skall st� i centrum. Alvesson och Sk�ldberg (1994)

9. Kvalitativ metod g�r p� djupet, vilket inneb�r: Man studerar enbart en eller n�gra f� milj�er och dessa studeras som en helhet med alla deras konkreta nyanser. Man har ett n�ra och direkt f�rh�llande till det man studerar. Flexibilitet. Man s�ker f�nga �the actor�s point of view�, akt�rernas egna verklighets�uppfattningar, motiv och tankes�tt. Forskningsprocessens olika faser flyter in i varandra och blir parallella. Repstad (1993, 8-13)

10. Kvalitativa metoder - F�rdelar och nackdelar Unders�kningens profil Unders�kningens uppl�ggning Insamling av information Tolkning av information Metodtriangulering: - kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder

11. Fyra strategier f�r att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder Kvalitativa unders�kningar kan vara en f�rberedelse till kvantitativa Kvalitativa unders�kningar blir en uppf�ljning av den kvantitativa unders�kningen. Kvantitativa och kvalitativa metoder anv�nds b�de under insamlingen och analysen av informationen Kvalitativ information kvantifieras under analysens g�ng

12. Kvalitativa eller kvantitativa metoder? �sberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder - och inga kvantitativa heller f�r den delen, Pedagogisk forskning i Sverige, 4, 270-292. Diskussion i sm� grupper (2-4 studerande) 1. Vad �r �sbergs huvudsakliga po�ng i artikeln? 2. Delar ni �sbergs �sikt? 3. Varf�r / Varf�r inte? Diskussion i hela gruppen

13. En vetenskapsteoretisk grund innefattar antaganden om verkligheten, m�nniskan, kunskapen och vetenskapen samt vetenskaplig metod (=Paradigm). Verklighetssyn M�nniskosyn Kunskapssyn Vetenskapssyn Metodsyn En vetenskapsteoretisk grund

14. Kvalitativa forskningsansatser Aktionsforskning Etnografi /Etnometodologi Fenomenologi Fenomenografi Grounded theory (grundad teori) Hermeneutik Narrativ forskning Modern forskning skiljer �ven mellan Poststrukturalism, Postmodernism, Diskursanalys, Feminism, Genealogi.

15. Fenomenografi Huvudsyftet i ansatsen �r att ur ett andra ordningens perspektiv beskriva hur fenomen och f�reteelser i omv�rlden uppfattas av m�nniskor. Det centrala begreppet �r uppfattning och med detta avses det grundl�ggande s�tt en person gestaltar en f�reteelse eller ett objekt i sin omv�rld. Inom fenomenografin urskiljs en VAD-aspekt och en HUR-aspekt av en uppfattning.

16. Fenomenografi: Datainsamling &Val av unders�kningspersoner De data som man insamlar kan vara av alla m�jliga slag, t.ex. intervjuer, observationer, �ppna enk�ter, uppsatser och teckningar. Man kan ocks� kombinera olika datainsamlingsmetoder. Inom fenomenografin har man dock i h�g grad anv�nt intervjun som metod. Eftersom man inom fenomenografiska studier vill finna s� m�nga olika uppfattningar av ett fenomen som m�jligt, str�var man till att v�lja en heterogen grupp.

17. Fenomenografi: Kvalitativ analys Att bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck Att uppm�rksamma likheter och skillnader i utsagorna Att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier Att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet

18. Fenomenologi Edmund Husserl (1859-1938) - ansatsens grundare. Syftet �r att utr�na vad som �r �essensen� - det som �r om�jligt att t�nka �bort� fr�n ett fenomen. Denna �essens� handlar om att n� fram till �sakerna sj�lva�. Man s�tter �allt det som normalt binder oss vid vardagligt deltagande� inom parentes (bracketing) f�r att v�rlden d� skall visa sig f�r oss som den verkligen �r. Det fenomenologiska arbetss�ttet � Den fenomenologiska trappan

19. Hermeneutik Forskningens syfte F�rst�else av m�nskligt vara Forskningsobjekt M�nniskors upplevelser och erfarenheter f�rmedlade genom spr�k och livsyttringar; oftast f�retr�tt inom kultur- och humanvetenskap Forskarens f�rh�llningss�tt Inlevelse, v�rdering och subjektivitet; forskaren st�r i en inre relation till forskningsobjektet, forskaren �r en del av samma verklighet som studeras Metodologi F�rst�else, tolkning

20. Aktionsforskning Kurt Lewin - aktionsforskningens grundare p� 1940-talet i USA Aktionsforskning �r en social aktivitet inom vilken man str�var efter f�r�ndring genom samarbete, reflektion och deltagande. Tv� v�sentliga m�l med aktionsforskning �r att f�rb�ttra och engagera: F�rb�ttring av en praktisk verksamhet F�rb�ttring av deltagarnas f�rst�else av en praktisk verksamhet F�rb�ttring av situationen inom vilken praktiken �ger rum.

21. Aktionsforskning Typiskt f�r aktionsforskning �r en sj�lvreflekterande spiral som best�r av cykler av planering (planning), verksamhet (acting), observation (observing) och reflektion (reflecting). Aktionsforskning �r forskning i den egna praktiken - det �r endast praktikern sj�lv eller en grupp av praktiker som kan genomf�ra aktionsforskning. Kritik: Hur kan man som forskare f�rh�lla sig objektivt till den egna praktiken?

22. Grounded theory The theory can be characterized as a qualitative research method using a systematic set of procedures to develop an inductively derived grounded theory about a specific phenomenon. Kodning av data F�rh�llandet mellan data och teori Att utveckla teoretisk k�nslighet Att handskas med id�er eller hur man skall f�rh�lla sig till tidigare forskning Att samla p� teoretiska pusselbitar Fr�n data till teori

23. Grounded theory Tv� olika typer av kodning �ppen kodning Selektiv kodning Tv� grundl�ggande koder Substantiva koder Teoretiska koder

24. Narrativ forskning - fyra inneb�rder En forskningsansats som baseras p� en konstruktivistisk kunskapssyn d�r kunskap betraktas som personlig, lokal och subjektiv. Forskaren utg�r fr�n ett forskningsmaterial av narrativ karakt�r, ber�ttelser i skriftlig eller muntlig form. Metodologiska aspekter: Det redskap f�r analys av forskningsmaterial eller den framst�llning forskaren g�r p� basen av forskningsmaterialet. Ett praktiskt verktyg f�r att inte bara beskriva olika aspekter av v�rlden, utan ocks� att f�r�ndra den.

25. Narrativ forskning Narrativ analys eller analys av narrativer Karakt�ristiskt f�r rapporteringen av narrativ forskning �r sammanfl�tningen av teori och empiri Den narrativa forskningsprocessen Forskarens vistelse i f�lt (f�ltupplevelse) Insamlandet av data som representerar f�ltupplevelsen (f�lttexter) Skapandet av en text som utg�ende fr�n de tv� tidigare n�mnda riktar sig till en publik av t.ex. andra forskare eller beslutsfattare.

26. Diskussionsuppgift Diskussionsfr�gor i grupp 1 Vad karakteriserar forskningsansatsen? Varf�r har skribenten valt denna ansats? Hur ser kopplingen ut mellan ansatsen och avhandlingen? Diskussionsfr�gor i grupp 2 Redovisning av forskningsansatsen f�r de andra i gruppen Vad karakteriserar forskningsansatsen? Varf�r har skribenten valt denna ansats? Hur ser kopplingen ut mellan ansatsen och avhandlingen?

27. Syfte Forskningsansats Datainsamlingsmetod Analysmetod

28. Datainsamlingsmetoder Intervju Enk�t (med �ppna fr�gor) Observation Teckning Befintliga data / k�llanalys Uppsats Dagbok. Befintliga data /k�llanalys

29. Olika metoder att samla information DIREKT Spontana Deltagande Planerad Test iakttagelser observation observation L�GSTRUKTURERAD H�GSTRUKTURERAD  Rollspel Planerad intervju Fri intervju Enk�t med Enk�t med fasta �ppna svar svarsalternativ INDIREKT

30. Olika analysmetoder Meningskoncentrering Meningskategorisering Narrativ strukturering Meningstolkning Att skapa mening genom ad hoc-metoder

31. Tillf�rlitlighet och trov�rdighet Reliabilitet �r ett m�tt p� hur tillf�rlitlig en m�tning �r. Tillf�rlitlighetsaspekten ber�r hur v�l instrumentet m�ter det som det m�ter, oberoende av vad det m�ter. Validiteten i kvantitativa studier avser hur v�l man lyckats m�ta eller observera det man haft f�r avsikt att m�ta och g�ller m�tningens giltighet. Validitetsfr�gan handlar om hur s�kert forskaren lyckats karakterisera sitt problem i form av m�tinstrumentet och att det inte m�ter n�got n�rliggande fenomen.

32. I kvalitetss�kringen s�ker man svarp� fr�gor som till exempel: �r det rimligt att l�gga upp forskningen p� detta s�tt? Hur har jag avgr�nsat mitt problem? F�r jag svar p� mina forskningsfr�gor? Kommer jag att erh�lla trov�rdiga resultat? �r jag objektiv? Finns det ovidkommande variabler? �r unders�kningen tillr�ckligt omfattande? Kan jag m�ta detta p� n�got annat s�tt? Har jag varit tillr�ckligt noggrann i m�tningen? Vad inneb�r det att jag m�ter p� detta s�tt, har denna forskningsansats och denna analysmetod? Hur kan jag veta att resultaten �r att lita p�? Har jag varit tillr�ckligt noggrann i tolkningarna? Har jag redovisat mina resultat p� ett, enligt god vetenskaplig praxis, �versk�dligt och sanningsenligt s�tt?

33. Tillf�rlitlighet/Reliabiliteti kvalitativa studier Extern reliabilitet Fr�gan om andra forskare skulle kunna uppt�cka samma fenomen eller generera identiska strukturer i samma eller liknande sammanhang, som den aktuella studien. Intern reliabilitet I vilken utstr�ckning andra forskare skulle samman�koppla det analyserade empiriska materialet med de begreppsbeskrivningar som genererats av forskaren. (LeCompte & Goetz, 1982)

34. Trov�rdighet/Validiteti kvalitativa studier Extern validitet I vilken utstr�ckning resultaten fr�n den aktuella studien kan generaliseras till andra motsvarande situationer. Intern validitet Fr�gan om unders�kningens resultat verkligen representerar den verklighet den har sitt ursprung i. (LeCompte & Goetz, 1982)

36. Diskussionsuppgift Vilken metod kommer du att anv�nda i din pro gradu avhandling! Vilka fr�gor vill du st�lla till respondenterna? Hur kommer du att analysera materialet? Hur f�rst�r du begreppen validitet och reliabilitet i relation till din egen pro gradu avhandling?

37. Medbed�markoefficient Interjudge reliability: number of identical categorizations _________________________________ total number of categorizations

38. Teckning som metod �utr�kning av reliabilitetskoefficient Vilket �r resultatet av medbed�marens analys? (ange antal + %) Hur gjorde forskarna med resultatet? (t.ex. n�r det fanns skillnader?) Hur motiverar forskarna sitt tillv�gag�ngss�tt med medbed�marresultatet?

39. Teckning som metod �utr�kning av reliabilitetskoefficient Ahonen, M. & Bj�rklund, A. (1995). Barns tankar om skolan � en empirisk unders�kning bland f�rskolebarn. 64/ 65 = 98% Herala, A-C. & Snickars, L. (1998). Elevers syn p� huslig ekonomi. En fenomenografisk studie om uppfattningar av l�ro�mnet huslig ekonomi bland elever i �rskurs 6. 25/26 = 96% Juslin, L. & Mads�n, A. (1993). Barn och ungdomar beskriver �r 2050 � en studie baserad p� fj�rde-, sj�tte- och niondeklassisters teckningar. 261/312 = 83% Leinonen, S.(2008). �N�r man blir osams �r det ondska som kommer fram!� En tolkning nav fj�rdeklassares syn p� ondska baserad p� teckningar. Vasa. 76/80 = 95%

40. Teckning som metod �utr�kning av reliabilitetskoefficient Portin, I. (1995). Hur uppfattas Gud? En empirisk unders�kning om andra- och sj�tteklassisters gudsuppfattning och gudsupplevelse. 96/99 = 97% Sj�blom-Lehtinen, M. & Troberg, H. (2006). Elevers uppfattningar av inl�rning. En fenomenografisk studie av elevers uppfattningar av vad de l�rt sig i �rskurs ett. 208/212= 98% Skog, S (2009). Elevers syn p� mobbning � en empirisk studie av andra och sj�tteklassares uppfattningar av mobbning. 171/178= 96% 158/162=98% Str�msholm, E-M (2008). Barns tankar om v�nskap. En studie om barns uppfattningar av v�nskap bland elever i �rskurs 2 och 6. 70/70 = 100 % 63/84=75% Wulff, P. (1993). Barns tankar kring d�den. En kvalitativ och komparativ studie av tredjeklassisters och sj�tteklassisters tankar baserad p� teckningar. Vasa. 326/362 = 90%

41. Vetenskapsetiska policydokument European Science Foundation (ESF, 2000). Good scientific practice in research and scholarship. Tillg�nglig: http://www.esf.org/nc/publications/corporate-publications/print.html?tx_ccdamdl_pi1%5Bpointer%5D=1&cHash=dc7f358505 Forskningsetiska delegationen (2002). God vetenskaplig praxis och handl�ggning av avvikelser fr�n den. Tillg�nglig: http://www.tenk.fi/SVE/Aktuellt/Forskningsetik_2006.ppt#262,3,FORSKNINGSETISKA DELEGATIONEN (TENK) Vetenskapsr�det (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samh�llsvetenskaplig forskning. Tillg�nglig: http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf

42. Etiska regler Forskningskrav - forskning m�ste bedrivas om v�sentliga fr�gor. Individskyddskravet - inf�r varje unders�kning m�ste man �verv�ga om kunskapstillskottet �r tillr�ckligt stort f�r att kompensera de eventuella risker eller negativa konsekvenser forskningen kan f� f�r de medverkande. Individskyddet kan konkretiseras i fyra allm�nna krav: - informationskravet - samtyckeskravet - konfidentialitetskravet -nyttjandekravet

43. Etiska fr�gor p� de sju forskningsstadierna Etiska riktlinjer som genomsyrar alla forskningsstadier Informerat samtycke (jfr Informationskrav o Samtyckeskrav) Konfidentialitet (jfr Konfidentialitetskrav) Konsekvenser (jfr Nyttjandekrav) De sju forskningsstadierna Tematisering Planering Intervjusituation Utskrift Analys Verifiering Rapportering (Kvale)

44. Forskaren - tre etiska aspekter Forskningsprojektet ger kunskap som �r v�rd att veta och som �r kontrollerad och verifierad. Forskaren intar olika roller i relation till sina unders�kningspersoner. Forskarens oberoende kan hotas b�de uppifr�n och nerifr�n.

45. Forskningsetik- Diskussionsuppgift Diskutera de grundl�ggande forskningsetiska kraven i relation till din egen pro gradu avhandling: Forskningskrav Individskyddskrav - informationskrav - samtyckeskrav - konfidentialitetskrav - nyttjandekrav

46. Kvalitetskriterier i kvalitativa studier Kvaliteter hos framst�llningarna i sin helhet - Perspektivmedvetenhet - Intern logik - Etiskt v�rde Kvaliteter hos resultaten - Inneb�rdsrikedom - Struktur - Teoritillskott Validitetskriterier - Diskurskriteriet - Heuristiskt v�rde - Empirisk f�rankring - Konsistens - Det pragmatiska kriteriet Larsson (2005)

47. Avhandlingens bed�mning Avhandlingens relevans och bakgrund K�nnedom om tidigare forskning och teorier Problemgestaltning och val av metod Metodiskt genomf�rande Bearbetning och presentation av resultaten Tolkning, slutsatser och diskussion Formella aspekter och spr�kdr�kt Info: https://www.abo.fi/personal/pf_info_larare

48. Vitsord Improbatur approbatur 1.5 Lubenter approbatur 2- Non sine laude approbatur 2 Cum laude approbatur 2+ Magna cum laude approbatur 2.5 Eximia cum laude approbatur 3- Laudatur 3