Att tolka Bibeln Hermeneutik och metod, då och nu

1. Att tolka BibelnHermeneutik och metod, då och nu Föreläsning 2, delkurs 3 1 nov 2013, 9.15-12 hans.leander@teol.uu.se

2. Upplägg • Inledning • Hermeneutik • Bibeltolkningens historia: förmoderna, moderna och postmoderna perspektiv • Språkliga vändningen • Hemuppgiften

3. Inledning ”Bibeln är vid och öppen, texterna liksom värjer sig när man kommer för nära”. KG Hammar

4. Inledning Motbilden och budskapet (2001) ”Om en kyrka lät sig drivas till en punkt där hon upphörde att hantera homosexuell praxis som ett avsteg från den bibliska normen /…/ då skulle en sådan kyrka inte längre stå på biblisk grund, utan mot Skriftens otvetydiga vittnesbörd (s 65). 1958 och 2009 Exegetdeklarationen (1951) ”Ett införande av s.k. kvinnliga präster i kyrkan vore oförenligt med nytestamentlig åskådning och skulle innebära ett avsteg från troheten mot den heliga skrift.” professorer och docenter (utom en) vid Uppsala och Lund Bibeltolkningens bakgator (2007) ”Förekomsten av bibeltexter om samkönade relationer står i omvänd proportion till det intresse frågan om homosexualitet rönt bland bibelläsare” ”Det går inte att bygga en bibliskt baserad sexualetik på etymologiska gissningar – inte ens kvalificerade sådana” 297.

5. Vad säger Bibeln om…? • Ingenting förrän vi börjar läsa den. • Vilka texter väljer vi? • Vilka är ”vi”? • Sammanhang, tolkningsgemenskap • Vilka frågor • Hur tolkar vi

6. Vad är hermeneutik? • Från grek hermēneuō= översätta, tolka • Läran om tolkning • Historiskt: texter (Bibeln, litteratur, lagar) • Idag: Både verbala och icke-verbala uttryck • ”Inte en enskild metod...” (s 9) • En kunskapssyn (epistemologi) • ”Ett tänkande som ifråsasätter alla absoluta sanningar” (s 10)

7. Vad är hermeneutik? • Skilj mellan • Hermeneutik • Exegetik (exēgēsis = utläggning) • Kritik (krinein = urskilja, bedöma)

8. Hermeneutik Måste man tolka?

9. Hermeneutik Kan man tolka hur som helst?

10. Varför hermeneutik? • Öka den egna tolkningskompetensen • Förstå varför vi tolkar olika • Kunna analysera och diskutera andras tolkningar • Hantera motsättningar och olikheter

11. Hermeneutikens grundfrågor • Problemet med det skrivna ordet ”När något väl blivit skrivet, sprids kompositionen okontrollerat och hamnar inte bara i händerna på de som förstår den utan även hos dem som inte har med den att göra; den förstår sig inte på att adressera rätt människor. Och när den blivit misshandlad och vanställd behöver den alltid få hjälp av sin förälder.” Platon, Faidrus Platon, 427-347 fvt

12. Hermeneutikens grundfrågor • Har texten en given mening? • Som en låda? • Var ligger betydelsen hos en text? • Hur får vi reda på dess mening? • Vad innebär det att förstå en text? • Tre olika svar…

13. Svar 1: Författaren • Hermeneutik som en konstlära om förståelse • Leva sig in i författaren (geniet) • Del av romantiken Friedrich Schleiermacher 1768-1834

14. Svar 2: Texten • Betydelsen ligger i texten i sig • Kritik mot författarorienteringen: • Nykritiken (New Criticism) • Texten som sluten enhet

15. Svar 3: Läsaren • Textens mening skapas i mötet med läsaren ”Hål” i texten (Umberto Eco) Författarens död (Michel Foucault) Tolkningsgemenskapen (Stanley Fish)

16. Den hermeneutiska cirkeln Helhet Del

17. Den hermeneutiska cirkeln Helhet Del Textens universum Tolkarens universum Förförståelse Intresse Tolkningsgemenskap Gadamer: Horisontsammansmältning

18. Exempel • ”Är det inte just ’skiljer’ på människor som Gud gör i domen?” • ”Det finns alltså många gudar och vissa är jämlika? Det låter som polyteism.” • ”Den Gud jag tror på är lika med hjärtat bakom allt, en Gud som bor i mig och allt utanför.”

19. Exempel • Ray Baker, lärare på CredoAkademin • Lena Andersson på DN debatt (Humanisterna) • Anna Ardin, kristen socialdemokrat

20. Exempel • Slutsats: Förförståelse, intresse och tolkningsgemenskap påverkar tolkningen. • Men är tolkningen helt styrd och förutbestämd av tolkarens universum? • Har texten ingen mening ”i sig”? • Spelar det någon roll vad avsändaren avsåg?

21. Ricoeurs hermeneutiska båge Förklaring Förståelse Förståelse Paul Ricoeur, 1913-2005

22. Ricoeurs hermeneutiska båge Förklaring Kritisk analys, metod Ny förståelse Fördjupad, kritiskt prövad, andra naivitet. Tillämpning Förståelse Naiv, okritisk, medkännande, omedelbar, lyssnande

23. Ricoeurs hermeneutiska båge Analysmetoder Kap 4: Författaren Kap 5: Texten Kap 6: Läsaren Kap 3: Lyssnande mottagande Kap 7: Tillämpning som upplägg i Vikströms bok

24. Analysmetoder Läsaren

25. Exempel Morgonen är långsam. En ödla. Kvällen och natten är en svävande rovfågel. Ändå är det ödlan som kommer dyka ner och äta upp fågeln. Jag sitter vid mitt fönster och väntar på att det ska ske. Jag har ingen brådska. Ödlan kan helt enkelt inte förlora. Bob Hansson Under Arkivmenyn (File) kontrollera att Arbeta Offline (Work Offline) inte är förbockad. Under Verktygsmenyn (Tools) välj Internet Alternativ (Internet Options).

26. Exempel

27. Exempel Stanley Fishs experiment Jacobs-Rosenbaum Levin Thorne Hayes Ohman (?)

28. Exempel • Två läsningar av Exodus (=2 Mosebok) Warrior, “A Native American Perspective…” Plats: The Osage Nation Perspektiv: Postkolonialt. Läser ”mothårs”. Tolkning: Identifierar sig med kananéerna, de som förlorade sitt land. Ifrågasätter om Exodus handlar om befrielse. Handlar det inte snarare om erövring? Ela, “A Black African Perspective…” Plats: Cameroon Perspektiv: Befrielseteologiskt. Läser “medhårs”. Tolkning: Frälsningen handlar inte bara om livet efter detta. Exodus ger ett löfte om befrielse från förtryck i den här världen vilket utgör en grund för hopp och för kritik mot orättvisor och dominans.

29. Exempel Sedan skickade de till honom några fariseer och herodesanhängare, som skulle snärja honom med frågor. De kom och sade till honom: ”Mästare, vi vet att du är uppriktig. Du faller inte undan för någon och ser inte till personen utan lär oss verkligen Guds väg. Är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren? Skall vi eller skall vi inte göra det?” Men han förstod att de hycklade och svarade: ”Varför vill ni sätta mig på prov? Ta hit en denar och låt mig se på den.” De räckte fram en, och han frågade: ”Vems bild och namn är detta?” – ”Kejsarens”, svarade de. Jesus sade: ”Ge kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.” Då häpnade de över honom. Markus 12:13-17

30. Exempel Jämförelse mellan bibelkommentarer idag och under 1800-talet. Hur tolkas Jesus uppmaning?

32. Bibeltolkningens historia Modernitet • Epistemiskt brott (1700-tal) • Akademi vs kyrka • Moralisk kritik • Textkritik • Historisk kritik • Bibeln befrias? Postmodernitet • Språkliga vändningen • Vändningen mot läsaren • Pluralism av metoder och perspektiv Förmodernitet • Judisk skrifttolkning • Filon 20 fKr – 50 eKr • Rabbinsk midrash • Kyrklig skrifttolkning • Alexandria vs Antiokia • Medeltiden • Reformationen

33. Bibeltolkningens historia Modernitet • En från kyrkan fristående vetenskap och rationalism växer fram • Akademisk bibelforskning utan kyrklig styrning. • Bibeln blir ”externaliserad”. • Bibeln ifrågasätts både historiskt och moraliskt • Historisk-kritisk metod blir dominerande Postmodernitet • En kritik av kritiken • Finns det en neutral position från vilken Bibeln kan tolkas? • Är moderniteten ett entydigt befrielseprojekt? • Ökad komplexitet och tolkningsmångfald Förmodernitet • Bibeltolkningen äger rum inom kyrkliga sammanhang. • Ingen plats utanför kyrkan från vilken Bibeln kan studeras • Bibeln är ”internaliserad” • Bibeln är en icke ifrågasatt auktoritet i historiskt, moraliskt och religiöst avseende

34. Den moderna bibelforskningens framväxt David Strauss (1835): Evangelierna innehåller myter • Myt = meningsskapande, sann idé • Myt = osant, lögnaktigt (hedniskt) Nya testamentet rymmer myter eftersom det är en produkt av ”Orientalernas kyrka, mestadels outbildade människor”. När dessa människor skulle uttrycka sin grundares idéer kunde de endast uttrycka sig ”i konkreta fantasifulla sätt, med bilder och berättelser och inte i abstrakta rationella termer och begrepp”. David Friedrich Strauss (1808-1874)

35. Den moderna bibelforskningens framväxt • Strauss-debatten i Sverige

37. Den språkliga vändningen

38. Den språkliga vändningen I begynnelsen fanns Ordet Joh 1:1

39. Den språkliga vändningen Språket och verkligheten Träd Tecknet (the signifier) Det betecknade (the signified)

40. Den språkliga vändningen Språket och verkligheten Tecknet (the signifier) Det betecknade (the signified) Synd, nåd, frälsning, tro, kärlek osv. ?

41. Den språkliga vändningen Språket och verkligheten Man, kvinna, kristen, muslim, svensk, invandrare Tecknet (the signifier) Det betecknade (the signified) ?

42. Den språkliga vändningen Språket och verkligheten • Två huvudsakliga sätt att förstå språk • Korrespondens • Koherens Är språket ett passivt återgivande av en given meningsfull verklighet?

43. Den språkliga vändningen • Sambandet mellan tecknet och det betecknade är godtyckligt. • Betydelsen uppstår genom en struktur (väv) av skillnader. Ferdinand de Saussure (1857-1913)

44. Den språkliga vändningen • Utvecklingen efter Saussure • Hur förstå social förändring? • Kan språket ”skapa” verkligheten? • Ex: Språkets performativa funktion (talhandlingar) • Konsekvenser: ideologi, subjektet, kunskap/makt

45. Den språkliga vändningen • Konsekvenser för bibeltolkningen • Går det att nå en verklighet ”bakom” texten? • Går det att komma åt en författares intention?

46. Den språkliga vändningen • ”Det finns inget utanför texten” • Hur skapar texten verkligheten? • Binära motsatspar: • Vit – svart • Civiliserad – barbar • Heterosexuell – homosexuell • Kristen – hedning • Man – kvinna • Dekonstruktion Jacques Derrida (1930-2004)

47. Den språkliga vändningen

49. Inlämningsuppgiften Gal 3:28 • Vad handlar texten om? Relatera till brevets sammanhang • Återge Gärtner och Hays tolkningar. • Diskutera utifrån Vikström

50. Inlämningsuppgiften