Cerebral Pares

1. Cerebral Pares Ammi Bexelius Leg. Sjukgymnast och projektledare M�lfokuserad Funktionell Tr�ning

2. Cerebral Pares F�ljden av en tidig skada/utvecklingst�rning i den omogna hj�rnan. Skadan �r station�r men dess yttringar f�r�ndras �ver tid.

3. Cerebral Pares En �Beskrivande diagnos� INTE en diagnos som s�ger n�got om anledningen till symptomen. Ex bih�leinflammation, bl�skatarr Ex bih�leinflammation, bl�skatarr

4. Utbildningsblock i Cerebral pares Orsaker/Riskfaktorer Klassifikation Diagnosgrupper Neurologiska till�ggshandikapp Andra vanliga problem

5. Cerebral Pares forts 2,5/1000 f�dda barn, 50% i Sverige �r f�r tidigt f�dda. Vanligaste motoriska funktionshindret hos barn i v�stv�rlden. Alltid ett problem med motorik och h�llning/balans, ofta till�ggshandikapp Definitionen har �ndrats vilket vi kommer till senareDefinitionen har �ndrats vilket vi kommer till senare

6. Orsaker/Riskfaktorer Prenatala infektioner genetiska cirkulatoriska intrauterin tillv�xth�mning prematuritet Prenatala skador fram till f�delsen �r vanligast. Graviditetens 3 f�rsta m�nader �r en k�nslig period f�r fostret. Mamman kan f� havandeskapsf�rgiftning, r�da hund, herpes, CMV (cytomegalivirus) men �ven andra inf. Kan medf�ra att barnet f�r en skada. Andra orsaker kan vara h�gt blodtryck, diabetes, kronisk njursjukdom, flerb�rd. Tillv�xth�mning De flesta barn som f�ds efter v. 27 �verlever. Prenatala skador fram till f�delsen �r vanligast. Graviditetens 3 f�rsta m�nader �r en k�nslig period f�r fostret. Mamman kan f� havandeskapsf�rgiftning, r�da hund, herpes, CMV (cytomegalivirus) men �ven andra inf. Kan medf�ra att barnet f�r en skada. Andra orsaker kan vara h�gt blodtryck, diabetes, kronisk njursjukdom, flerb�rd. Tillv�xth�mning De flesta barn som f�ds efter v. 27 �verlever.

7. Perinatala syrebristtillst�nd hj�rnbl�dning nyf�ddhetsgulsot infektioner Fr�n f�rlossningsstart � till ca 7 dagar efter under20% av barnen har skadats vid f�rlossningen Sjd hos mamman som kan medf�ra risker f�r barnet �r h�gt blodtryck, diabetes, kronisk njursjukdom. Andra riskfaktorer �r r�kning, missbruk, tvillingf�dsel. Den vanligaste orsaken till barn inte �verlever eller blir funktionshindrade �r underburenhet dvs att barnet �r f�tt f�re v.37 eller har en f�delsevikt under 2500 gram.Fr�n f�rlossningsstart � till ca 7 dagar efter under20% av barnen har skadats vid f�rlossningen Sjd hos mamman som kan medf�ra risker f�r barnet �r h�gt blodtryck, diabetes, kronisk njursjukdom. Andra riskfaktorer �r r�kning, missbruk, tvillingf�dsel. Den vanligaste orsaken till barn inte �verlever eller blir funktionshindrade �r underburenhet dvs att barnet �r f�tt f�re v.37 eller har en f�delsevikt under 2500 gram.

8. Postnatala syrebristtillst�nd skallskada CNS infektion Fr�n ca 7 dagars �lder till 2 �r Drunkning, trauman, infektioner ex meningitFr�n ca 7 dagars �lder till 2 �r Drunkning, trauman, infektioner ex meningit

9. Skadegrad N�r Sv�righetsgraden Hur l�nge Hur kraftigt och hur l�nge det p�gick, det finns tillf�rlitliga unders�kningar som kan ge svar p� var/n�r skadan skedde MR, DTHur kraftigt och hur l�nge det p�gick, det finns tillf�rlitliga unders�kningar som kan ge svar p� var/n�r skadan skedde MR, DT

10. H�lften av alla barn med CP �r f�dda f�r tidigt, ofta PVL. Underburna barn vikt under 2.500 gram vanl orsak till cp Myeliniseringen �r klar vid ca 2 �r 15% av alla barn med cp som uppfyller kriterierna f�r cp har ingen m�rkbar f�r�ndring p� hj�rnan MR, DTH�lften av alla barn med CP �r f�dda f�r tidigt, ofta PVL. Underburna barn vikt under 2.500 gram vanl orsak till cp Myeliniseringen �r klar vid ca 2 �r 15% av alla barn med cp som uppfyller kriterierna f�r cp har ingen m�rkbar f�r�ndring p� hj�rnan MR, DT

11. Symptom som p�verkar motoriken Spasticitet Dystoni/Dyskinesi Kvarvarande nyf�ddhetsreflexer Perceptionssv�rig-heter Muskelsvaghet-pareser Dyskoordination Felst�llningar i muskler/leder/skelett (sekund�ra symptom) Spasticitet=�kat motst�nd som �r hastighetsberoende n�r man f�rs�ker b�ja eller str�cka ut en arm ex. Dystoni=v�xlingar i muskelsp�nningen, dyskinesi=f�rmycket r�relser, ataxi=skakande r�relser, bristande samordning. Dyskoordination=sv�righet att samordna r�relserSpasticitet=�kat motst�nd som �r hastighetsberoende n�r man f�rs�ker b�ja eller str�cka ut en arm ex. Dystoni=v�xlingar i muskelsp�nningen, dyskinesi=f�rmycket r�relser, ataxi=skakande r�relser, bristande samordning. Dyskoordination=sv�righet att samordna r�relser

12. Tidigare indelning efter lokalisation Hemiplegi, spastisk, 40% av alla CP Diplegi, spastisk, 40% Tetraplegi, spastisk, 6%

13. Dyston cerebral pares Fullg�ngna tillv�xth�mmade barn F�rlossningskomplikationer Dystona, stela r�relser, kvarst�ende nyf�ddhetsreflexer som p�verkar den motoriska utvecklingen Rullstolsbundna Psyk.utv.st�rn 60%, Ep 30%, talst�rning 75% h�rselneds�ttn. 20% Dyston v�xlingar i muskelsp�nningDyston v�xlingar i muskelsp�nning

14. Hyperkinetisk cerebral pares Prematura med neonatala komplikationer, gulsot, syrebrist �verdrivna skruvande r�relser, kvarst�ende nyf�ddhetsreflexer, blickpares upp�t Oftast normalbeg�vade, EP 10%, h�rselneds�ttning 50 %, talst�rning 65 %

15. Ataktisk cerebral pares 20 % �rftliga, oftast ok�nd orsak Koordinationssv�righeter, skakighet, balansproblem, l�g muskelsp�nning L�ngsam motorisk utveckling sitter vid 1 �r, g�r 2-5 �r, de flesta l�r sig springa Psykisk utv. st�rn. 65 %, Ep 20 %, talf�rsening 90 %, synproblem 50 %

16. Ny klassifikation 2006-7 New CP Redan Freud p�pekade att CP var mer �n ett motoriskt problem Under 2007 presenterades en ny definition d�r tonvikt lagts �ven p� andra neurologiska till�ggshandikapp Cerebral pares beskriver en grupp permanenta st�rningar av utvecklingen betr�ffande r�relse och h�llning, f�rorsakande aktivitetsbegr�nsning, som h�nf�rs till icke progredierande st�rningar, som intr�ffat n�r hj�rnan utvecklades under fostertiden eller nyf�ddhetsperioden. Som till�ggshandikapp kan barnen ha epilepsi, sensibilitetsbortfall, kognitiv dysfunktion samt problem med kommunikation, perception och beteende.Cerebral pares beskriver en grupp permanenta st�rningar av utvecklingen betr�ffande r�relse och h�llning, f�rorsakande aktivitetsbegr�nsning, som h�nf�rs till icke progredierande st�rningar, som intr�ffat n�r hj�rnan utvecklades under fostertiden eller nyf�ddhetsperioden. Som till�ggshandikapp kan barnen ha epilepsi, sensibilitetsbortfall, kognitiv dysfunktion samt problem med kommunikation, perception och beteende.

17. Neurologiska �till�ggs handikapp� Psykisk utvecklingst�rning Inl�rningssv�righeter Beteende st�rning Epilepsi Tal och spr�kst�rningar H�rselneds�ttning Syn och �gonproblem Urinv�gsbesv�r 60% av alla barn med CP har 2 eller flera till�ggshandikapp 1/3 har inte n�gra intelektuella sv�righeter. 1/3 �r �l�ngsamma� har nedsatt koncentrationsf�rm�ga, inl�rningssv�righeter mm 1/3 �r psykiskt utvecklingsst�rda60% av alla barn med CP har 2 eller flera till�ggshandikapp 1/3 har inte n�gra intelektuella sv�righeter. 1/3 �r �l�ngsamma� har nedsatt koncentrationsf�rm�ga, inl�rningssv�righeter mm 1/3 �r psykiskt utvecklingsst�rda

18. Nya klassifikationen Unilateral form Bilateral form GMFCS Gross Motor Function Classification System I-V MACS Manual Ability Classification System

19. niv�n �r densamma i stort sett. Kan g�ras redan f�re 2 �rs �lder.niv�n �r densamma i stort sett. Kan g�ras redan f�re 2 �rs �lder.

20. MACS niv�er I Hanterar f�rem�l l�tt och med gott resultat II Hanterar de flesta f�rem�l men med n�got begr�nsad kvalitet och/eller snabbhet III Hanterar f�rem�l med sv�righet och beh�ver hj�lp att f�rbereda och/eller anpassa aktiviteter IV Hanterar ett begr�nsat urval av l�tthanterliga f�rem�l i anpassade situationer V Hanterar inte f�rem�l och har kraftigt begr�nsad f�rm�ga att utf�ra �ven enkla handlingar www.macs.com

21. Unilateral (Spastisk Hemiplegi) Prenatala faktorer 75 % Symptom fr�n ca 4 m�n Alla g�r f�re 3 �r Nedsatt handfunktion st�rre problem �n funktion i benet, hos 50 % av barnen Psykisk utvecklingsst�rning hos 20 % Epilepsi hos 30 % Tal-& spr�kst�rningar hos 20 % �ven vanligt med synf�ltsbortfall�ven vanligt med synf�ltsbortfall

22. Bilateral I-III (Spastisk Diplegi) 65 % �r f�r tidigt f�dda Muskelsp�nningen f�r�ndras �ver tid Alla extremiteter drabbas men benen mer �n armarna 50 % kommer ej att kunna g� utan st�d 30 % psykisk utvecklingsst�rning 30 % inl�rningssv�righeter 15 % epilepsi synskador vanligt, CVI Cerebell�r visual impairment= CVI. Initialt har barnen oftast str�ckspasticitet d�refter b�j. Vid ca 10 m�nader �r spasticiteten tydlig. Man brukar s�ga att barnen har ett hypotont, ett dystont och ett spastiskt stadiumCerebell�r visual impairment= CVI. Initialt har barnen oftast str�ckspasticitet d�refter b�j. Vid ca 10 m�nader �r spasticiteten tydlig. Man brukar s�ga att barnen har ett hypotont, ett dystont och ett spastiskt stadium

23. Bilateral IV-V (Spastisk Tetraplegi) Hela kroppen p�verkad, men armarna mer �n benen Saknar egen f�rflyttning Oftast psykisk utvecklingst�rning Ofta epilepsi 80 % mikrocefali 50 % funktionellt blinda 20 % saknar kommunikation Oftast fullg�ngna men i och med att man klarar extremt underburna barn h�r 40% till den gruppen. Syrebristtillst�nd, intrauterin infektion, CNS missbildningarOftast fullg�ngna men i och med att man klarar extremt underburna barn h�r 40% till den gruppen. Syrebristtillst�nd, intrauterin infektion, CNS missbildningar

24. Allm�n pediatriska problem Nedsatt l�ngd och vikt - tillv�xt Uppf�dningssv�righeter Tandproblem Obstipation Dregling Andningsproblem S�mnsv�righeter Sm�rtor