1 / 68

Ska bed mas

Skriftliga omd

brendon
Télécharger la présentation

Ska bed mas

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    2. Skriftliga omdmen En grundlggande frutsttning i ett ml- och resultatstyrt system r att berrda parter r vl frtrogna med de ml som stllts upp fr verksamheten. Utan goda mlkunskaper r risken uppenbar att man famlar i blindo. Skolverket: Individuella utvecklingsplaner - en studie efter infrandet av nya bestmmelser i det obligatoriska skolvsendet

    3. Skriftliga omdmen Utformningen av den individuella utvecklingsplanen r dremot inte nationellt formaliserad och standardiserad. Elevens resultat beskrivs i frhllande till hur lngt eleven ntt p sin vg till mlen enligt den lokala pedagogiska planeringen. Informationen br vara formativ, d.v.s. lraren lyfter under pgende process fram elevens utvecklingsmjligheter i syfte att stimulera till fortsatt lrande.

    4. Skriftliga omdmen Enligt Skolverkets allmnna rd om IUP med skriftliga omdmen ska en lokal pedagogisk planering innehlla fljande delar:

    5. Lrande Enligt Ference Marton kan lrande definieras som att det sker en kvalitativ frndring i det stt p vilket ngon uppfattar ngot. Nr man lr sig r det allts inte i frsta hand frga om en kvantitativ frndring att man kan mer n innan, utan att man frstr ett fenomen p ett nytt stt.

    6. Kvalitativ kunskap Synen p kunskap och inlrning frndrades under 1970- talet. Den gick i riktning mot att individens kunskapsutveckling sgs som en process dr elevens frndrade stt att uppfatta omvrlden betonades. Inlrning leder enligt en sdan teoribildning till kvalitativa frndringar i tnkandet vilket kan ses som uttryck fr kognitiv och personlig utveckling. (sid 17)

    7. Kvalitativ kunskap Inlrning har av tradition till vervgande del studerats som enbart ett kvantitativt fenomen; frgorna har oftast gllt under vilka betingelser man lr sig mest och hur mngden av det som har lrts r relaterad till mngden av vning (repetitioner) och dess frdelning i tiden. Nr det gller kognitiv utveckling, har man dock lttare insett att den inte i frsta hand innebr en kvantitativ tillvxt av kunskap (dvs. mer och mer av samma sak), utan att det snarast rr sig om kvalitativa frndringar i sttet att uppfatta omvrlden. (Inlrning och omvrldsuppfattning. Sid 161)

    8. Kvalitativ kunskap Denna syn p lrande innebr att andra kvaliteter n faktainlrande lyfts fram. Att se och frst sammanhang och principer blir viktiga aspekter av kunnandet. ven kvaliteter som handlande, initiativtagande, social kompetens och ansvarstagande fr de egna studierna vrderas numera hgre n memorerandet av fakta. Denna kvalitativa kunskapssyn r en del av den teoretiska grunden fr det 1994 infrda ml- och kunskapsrelaterade betygssystemet. (sid 18)

    9. Ml i skolan Eftersom nationella ml och kriterier i stor utstrckning r formulerade som kunskapskvaliteter kan lokalt utvecklade riktlinjer fr bedmningen inte endast uttrycka ett antal faktaomrden eller moment som eleverna ska ha kunskaper om. De mste ocks tydliggra hur kvaliteter i elevernas kunnande, som t.ex. frmga att uppfatta helheter, gra jmfrelser och se samband, kan urskiljas. Dremot utgr fakta- eller kunskapsomrden en ndvndig del i undervisningen. (sid 25)

    10. Ml i skolan I grundskolans kursplaner finns ocks avsnittet Bedmningens inriktning, som sammanfattar vad bedmningen av eleverna ska grundas p. Bedmningens inriktning anger inte niver, utan klargr vilka kunskapskvaliteter som ska bedmas. Det kan glla t.ex. frmgan att bearbeta information, frmgan att flja matematiska resonemang eller frmgan att frst talad engelska. (sid 15)

    15. I bedmningen mste fljande variabler hllas isr: kvantiteter kvaliteter formativ summativ bedmning bedmning

    16. Bedmningsforskning Formativ bedmning r ingen metod fr bedmning utan ett syftet med bedmningen. Nya begrepp har skapats: Summativ bedmning Formativ bedmning Pedagogisk bedmning Analytisk bedmning

    18. Syftet med bedmning 3. Pedagogisk bedmning. Idag r inte det primra syftet med bedmning att vrdera fr att stta betyg. Bedmning ses primrt som ett pedagogiskt verktyg fr att ka elevens lrande. Huvudsyftet r allts inte att skapa ett betygsunderlag eller stta betyg. Ur det perspektivet hr planering, undervisning, elevens arbete och bedmning samman.

    21. Bedmning fr lrande Ingen annan knd strategi fr att frbttra utbildningskvalitet har s stor effekt som utvecklingen av formativ bedmning Black&William

    22. Metoder fr bedmning Kvalitativ kunskap har tre dimensioner.

    23. Kvalitativ bedmning Ett vanligt misstag r att bedmningen handlar OM eleven anvnder en kunskapskvalitet. Kunskapskvaliteten anses d vara en konstant, eleven kan eller inte kan. Logiken krver d att progressionen i kvalitet definieras av att eleven p hgre niver anvnder fler kunskapskvaliteter. Denna typ av bedmning r en maskerad kvantitativ bedmning.

    25. Kvalitativ bedmning Vad som ska bedmas r den intellektuella, kommunikativa eller praktiskt/estetiska niv som eleven anvnder kunskapskvaliteterna p.

    26. Kvalitativ bedmning Niverna ska vara beskrivande. Det innebr att de beskriver unika och typiska knnetecken fr kompetens p olika niver. Niverna ska beskrivas med parallella termer. Beskrivningarna skall vara sdana att elever frstr att vrderingen grundar sig p samma kriterium; man fr inte uttalat eller underfrsttt fra in nya bedmningsgrunder vid vergngen frn en niv till en annan. Professor Lars Lindstrm

    27. Kunskap p hgre kognitiva niver kvalitativ kunskap r inte mjlig att mta genom prov Alla bedmningar av kunskapskvaliteter frmgor bygger p jmfrelser. Elevens prestation jmfrs med ett antal kriterier bedmningsaspekter som beskriver olika kvalitativa niver. Kvalitativ bedmning

    28. Kvalitativ bedmning En grundlggande tanke r att lrare alltid har kunnat bedma kvalitativ kunskap, men att denna bedmarfrmga varit intuitiv. Vi lrare knner igen god kvalitet nr vi ser det, men vi har mycket svrt att i frvg beskriva det. .

    29. Eftersom den formativa bedmningens primra syfte r att stimulera ett kat lrande hos eleven mste denne involveras aktivt. Det rder en total enighet bland bedmningsforskare att: den viktigaste och fr lrandet mest effektiva formen av bedmning r elevens sjlvvrdering.

    30. Elevens sjlvvrdering Nr elever genom sjlvvrdering utvecklar metakognition kar alla elevers lrande. Svagpresterande elever kar sitt lrande signifikant mer n hgpresterande. Gapet mellan lg- och hgpresterande elever minskar.

    32. Vgen till bedmningsmatriser Hur skapas bedmningsmatriser? Bedmningsmatriser hr ihop med den kvalitativa synen p kunskap. Med bedmningsmatriser bedmer vi frmga. Ml undervisning elevens arbete bedmning Mste bilda en sammanhngande kedja.

    33. Vgen till bedmningsmatriser Mlen mste vara kvalitativa Undervisningen mste vara mot utveckling av frmga, d v s vara riktad mot kvalitativa kunskaper Elevens arbete mste uttrycka kvalitativa kunskaper Bedmningen mste vara kvalitativ

    34. Vgen till bedmningsmatriser Finns inte en planering med tydliga och konkreta ml kan man inte heller gra en tydlig bedmning. Vgen till bedmningsmatriser brjar med att tolka och konkretisera de nationella mlen till tydliga undervisningsml.

    35. Analytisk bedmning En bedmning med hjlp av en bedmningsmatris r en analytisk bedmning En kunnande kan ses som en legomodell. I en matris analyseras kunnandet plockas legomodellen isr. Ett antal bedmningsaspekter mste definieras

    36. Exempel p bedmning Ur betygskriteriet fr VG i geografi Eleven arbetar med specialkartor ver natur och samhllen, jmfr frhllanden, finner samband och drar slutsatser om mnniskors levnadsvillkor i olika omrden. Bedmningens inriktning i kursplanen fr engelska sgs. Bedmningen skall ven inriktas p hur vl eleven utvecklat sin interkulturella frstelse. Elevens kunskaper om levnadsstt och samhllsfrhllanden i engelsksprkiga lnder och medvetenhet om likheter och skillnader i frhllande till egna kulturella erfarenheter vgs hr in, liksom elevens medvetenhet om oskrivna regler som i olika kulturer pverkar kommunikationen.

    37. Exempel p bedmning Ska den kvalitativa frmgan att gra jmfrelser bedmas p olika stt i geografiundervisningen n i undervisningen i engelska? eller Ska samma frmga bedmas p samma stt oavsett mne?

    38. Exempel p bedmning Frsta delen av en analys av kunskapskvaliteten att gra jmfrelser r att besvara frgan om VAD man gr vilka steg man tar nr man gr jmfrelser. Denna frga skulle kunna beskvaras p fljande stt.

    39. Exempel p bedmning Nr en kvalitativ bedmning grs r det tv frgor som mste besvaras: 1. VAD ska eleven gra? 2. HUR gr eleven det p olika kvalitetsniver?

    40. Exempel p bedmning Fr att kunna gra en beskrivning av en freteelse mste eleven arbeta med olika kllor fr att sammanstlla information till en sammanhngande beskrivning av den avsedda freteelsen. Vi kan d titta efter: VAD: Vilken svrighetsgrad elevens kllor har. HUR: r det fr elevens lder frenklade och lttlsta texter eller r det autentiska och icke skolanpassade texter, t ex tidningar, facklitteratur eller uppslagsbcker?

    41. Exempel p bedmning VAD: Hur eleven vljer ut information. HUR: Har eleven svrt att skilja mellan stort och smtt viktigt och oviktigt eller kan eleven urskilja det som r centralt och utelmna det som har perifer betydelse fr sammanhanget?

    42. Exempel p bedmning VAD: Hur eleven sammanfogar information frn olika kllor. HUR: Kan eleven bara anvnda en nda klla eller hmtar och sammanstller eleven information frn flera kllor genom att ett sammanhang hmtas frn en klla och ett annat sammanhang frn en annan klla eller kan eleven vva samman information frn olika kllor?

    43. Exempel p bedmning VAD: Hur elevens egen frstelse fr sammanhanget freteelsen framtrder. HUR: Skriver eleven av kllorna eller omformuleras klltexterna genom att ett ord hr och dr byts ut eller framgr elevens frstelse av sammanhanget genom att eleven i sin text frigjort sig frn bde kllornas formuleringar och struktur?

    44. Exempel p bedmning VAD: Hur jmfrelserna r gjorda. HUR: Staplar eleven information som belyser skillnader och/eller likheter utan att fra ett jmfrande resonemang och drmed verlter till lsaren att gra jmfrelserna eller fr eleven ett brett resonemang som belyser skillnaderna och likheterna ur flera olika perspektiv?

    45. Analytisk bedmning En redovisning dr eleven ska bearbeta en problemstllning och dra egna slutsatser eller frklara freteelser och fenomen kan byggas upp av fljande huvudaspekter: (dessa svarar p VAD-frgan) Frmga att sammanfatta och ge en helhetsbild 2. Arbeta med kllor 3. Dra slutsatser eller skapa frklaringar 4. Muntligt eller skriftligt kommunicera sina resultat

    47. Analytisk bedmning En huvudaspekt kan delas in i underaspekter. T ex aspekten arbeta med kllor kan delas in i: Vlja ut kllor: Sjlvstndighet och kunskaps om olik typer av kllor Typ av kllor: Lsfrstelse kllors svrighetsgrad Tolka kllor: Frmga att vlja ut relevanta fakta ur kllorna Visad frstelse: Bristande lsfrstelsen kan visa sig i forma avskrifter eller omformuleringar av kllorna Vrdera och Kllfrteckning och resonemang om kllors redovisa kllor: trovrdighet

    54. Ml i skolan Kursplanerna r, som behandlats tidigare i texten, utformade s att de lmnar stort utrymme fr en lokal och professionell tolkning. Mlen beskriver kunskapskvaliteter som inte kan utvecklas utan att relateras till ett stoff och till ett stt att frhlla sig till detta stoff (sid 23)

    55. Ml i skolan Det r alltid de nationellt faststllda mlen och kriterierna som utgr grunden fr bedmningen av eleven. Det r lraren som ansvarar fr att de val av stoff och metoder som lrare och elever gr tillsammans leder mot uppstllda ml och ger eleverna mjlighet att uppfylla de nationellt faststllda kriterierna. (sid 25)

    56. Betygssttning 38. Ibland kan man inte f MVG i nian fr att man bara haft VG i ttan, t.ex. om man missat ngot arbetsomrde. Skall det vara s? (Elev r 9). SVAR: Nej, s skall det inte vara. Ml att uppn och betygskriterier r inte knutna till specifika arbetsomrden. De anger vilka kunskapskvaliteter eleven skall visa. Det konkreta kunskapsstoffet och arbetsmetoderna bestms lokalt. Betygen skall i princip ange kvaliteten i elevens kunskaper vid den tidpunkt d betyget stts. Det r viktigt att det r mjligt fr eleven att utvecklas under skoltiden. Det r drfr inte rimligt att missar frn tidigare r omjliggr fr en elev att f t.ex. MVG som slutbetyg.

    57. Betygssttning 40. En del av kriterierna fr betyg klaras ju p ngot stt av under r 7 och 8. Hur gr man med slutbetyget i nian om eleverna inte visat tillrckliga kunskaper tidigare? (Lrare). SVAR: Ml och kriterier kan inte p det sttet ses som fristende. Kursmlen anger inte kunskapsstoff och arbetsmetoder utan ett kunnande som kan tillmpas p olika kunskapsomrden. En elev br sledes ha mjligheter att visa det kunnande som inte uppvisades r 7 eller 8 i r 9. Kriterierna i sin tur anger knnetecken p mluppfyllelse av olika kvalitet. Inte heller betrffande kriterierna r det s att de klaras av under r 7 eller 8 utan det r kvaliteter i kunnandet som kan visas inom olika kunskapsomrden och drmed ocks i r 9. De nationella mlen och kriterierna r sledes inte knutna till vissa r, vissa kunskapsomrden eller vissa arbetsmetoder.

    58. Betygssttning Av olika skl har inte alla elever genomfrt alla kunskapsomrden under hgstadietiden. Mnga elever har drfr under VT i rskurs 9 rester d v s arbetsomrden som de mste tenta av och visa resultat ifrn. Finns inte dessa resultat anser sig lraren inte kunna stta betyg i mnet. 39. Kan man ha rester frn sjuan, allts omrden inom t.ex. fysik, som man inte klarat av och drfr inte blir godknd i nian? (Elev r 9). SVAR: Nej, i s fall har skolan missat att ge den hjlp som behvs fr att eleven skall kunna klara mlen. Rester skall inte sparas frn r 7 till r 9. Mlen r inte heller s formulerade att de anger att vissa ml skall uppfyllas r 7.

More Related