Maskulinitet, femininitet och heteronormer i förskolan

1. Maskulinitet, femininitet och heteronormer i förskolan Marie Nordberg Fil. dr i etnologi, genusforskare

2. Flicka

3. Pojke

5. Hur skapas normalitet och avvikelse? • Hur blir den ”riktige och ”normale” mannen/pojken och flickan/kvinnan” till? • Vad utesluts från manlighetsdefinitionen, kvinnlighetsdefinitionen och identifikationen att vara man/pojke, flicka/kvinna?

6. Norm Regel, förebild, måttstock, direktiv Encarta: informal guideline about what is, or is not, considered normal social behavior Nationalencyklopedin: - handlingsregel, påbud om hur man bör handla eller om hur något bör vara beskaffat eller organiserat. - det "normala" eller godtagna beteendet i t.ex. en social grupp; konvention, praxis.

7. Kategoriindelningar • Kön • Religion • Sexuell läggning • Etnicitet • Fullt frisk - funktionshindrad • Ålder • Social position (klass) • ??? • Var dras gränser? Vem görs normal och vem görs avvikande? Hur strukturerar kategoriindelningarna och normerna hur individer upplevs, beskrivs och bemöts?

8. Upprepade normer • Familjen som norm • Heterosexualitet som norm • Kristendom som norm • Den unga, starka och friska kroppen som norm • Den vita, västerländska hegemonin • Ålder som indelning och exkludering

9. Lpo 94Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet (Lpo 94, s.6)

10. Jämställdhetsarbete - befästande av heteronormer? • Könspolaritet grunden för kompensatorisk pedagogik, pojkar och flickor antas ha vissa egenskaper och brister. • Könsöverskridanden som erbjuds utgår ofta från en heteronormativ förståelse av maskulinitet och femininitet. • Omvända berättelser och roller ofta enbart ett ”kastbyte”. Heteronormerna lämnas intakta. Ett given livshistoria upprepas oproblematiskt. • Pojkflickor, flickpojkar - ett sätt att benämna och förklara variation som återskapar könspolaritet.

11. Den normala manlighetenDom här velourkillarna som jobbade på sjuttiotalet. De ville visa killar som jobbar, men det var liksom att det skulle vara mjuka män som jobbar. Jag vill hellre att det ska vara normala män. Man kan ju vara idrottsintresserad och behöver inte vara mesig. Just det här att man skulle vara ömsint. Jag, menar visst det kan man ju vara, men man behöver ju inte vara överkänslig och väldigt ömsint. Det räcker att vara som man är. (Staffan, förskollärare)

12. Att iscensätta maskulinitet • Jag sjunger i ett rockband, men det är ganska soft. Alla tror ju att det är den där killiga miljön att spela rock. Att man kommer dit och spelar karl. Det är väl så till att börja med, man var lite osäker. Kom in i lokalen och så bara ”knulla!” och ”supa!”, såna grejor, liksom vara vulgär. Det ska vara så hårt då hela tiden. Det ska liksom inte vara att man har mjukare sidor. När man inte känner folk, så spelar man den rollen först. Den är vägen till att lära känna folk. Ju längre det går, ju mer känner man sig avslappnad. (Hampus 18 år)

13. Sexualordningen och heteronormer betydelse • Pojkar och flickor ses som polära (motpoler), komplementära (tillsammans bilda en helhet) och åtrående varandra. • Heteronormerna normaliserar vissa sätt att prata, skämta, röra sig, klä sig och pekar ut lämpliga positioner, sysslor och partners för flickor och pojkar. • ”Kategoriupprätthållande arbete” sätts ofta igång när könsgränser överskrids. • ”Horan”, ”Bögen” och ”Fjollan” fungerar som gränsvakter pekar ut vad som är möjligt och omöjligt och håller flickor och pojkar på plats.

14. Tre centrala drag i maskulinitetsgörandetMichael Kimmel • Rädsla för att ifrågasättas, inte ses som manlig • Projektion. De ”problematiska” egenskaperna hänförs till andra grupper och individer • Flykt. Erövra och bevisa manlighet genom manlighetsskapande aktiviteter

15. Omladdningen av mjukismannenDet följde en lågkonjunktur för oss riktiga karlar. Somliga opportunistiska kamrater torskade emellertid rejält under den här perioden eftersom de la in sig på mansläger, smekte varandra i stjärtarna (jag vet jag var där som reporter) anlade ett något pipigt och barnsligt sätt att tala, iklädde sig väst, murarskjorta och byxor utan jylf samt draperade sig i mån av tillgång med bebis i sele på magen Velournallarna, alltså (Guillou 1991, s.147-148)

16. Ambivalensen mellan olika manligheterDet är så många tankar som snurrar i mitt huvud. Hur ska en manlig förskollärare vara? Vad förväntas av mig? Ska jag vara macho-Lasse eller farbro Barbro, eller båda, eller ingen? Svaret kan tyckas enkelt: var dig själv! Men det är inte så lätt. Var går gränsen mellan att vara man eller fjolla? Är det manligare att snickra än att sy? Vad ingår i min roll som pedagog? (Förskolan nr 7, 2000, s. 52)

17. Den populäre pojken, barn 6-7 år Risktagande Modig Vara fysiskt stark och duktig i sport Kunna försvara leksaker och kompisar Kunna uthärda smärta Kunna lära kompisar knep och försvarsstrategier mot andra pojkars provokationer Vara snäll och inte bråka med pojkar som inte provocerar dig Inte praktisera starkt feminint kodade positioner

18. Att vara ”riktig pojke” • Då buttar man ju tillbaks. Man kan göra så här (sätter händerna i sidorna och stirrar argt) ’Hm, vad vill du mig!/../ Jag brukar bli rädd ibland när dom större kommer emot mig. Dom kan ju dänga mig med bara en arm, så då blir jag lite rädd. (Mikael, 6 år). • Man måste vara väldigt snabb och inte rädd för så mycket (Jens, 6 år)

19. En riktig pojke tar risker, kan försvarar sig och tål smärta Magnus: I går lekte vi karate och gjorde karatesparkar på varandra. Marie: Gör ni er aldrig illa då? Magnus: Vi bara sparkar, så får man tåla det. Marie: Blir ni aldrig ledsna då? Magnus: Nej, det gör aldrig ont på oss. Marie: Kan pojkar bli ledsna? Magnus: Jo, om dom ramlar ned och slår sig jättehårt eller om dom har slagit huvudet i järnruschkanan och börjat blöda. Det har jag gjort.

20. Jag och dom andra killarna Fredrik, 6 år: Ibland så försöker killarna att vara tuffa. Det är jättemånga på skolan som försöker vara det. Dom säger fula ord och gör dumma saker. Det är därför jag inte vill… Jag tycker inte om att vara tuff.

21. Den snäva gränsen för pojkar • Tjejer kan ju göra ganska mycket. Dom kan ju leka med killeksaker, för då kan ju inte tjejerna säga att det är fjantigt. För killar är lite så där, att dom tycker att det är tuffare och kan inte leka med tjejleksaker. (William,7år) • Flickor kanske kan leka med pojksaker, men jag leker inte lika mycket med tjejsaker, för jag tycker inte om rosa och så. (Andreas, 6 år)

22. ”Den duktiga flickan”Intervjuer flickor 6-7 år • Stör inte ordningen • Bär rosa kläder och leker med dockor • Är intresserad av hästar, hundar och kaniner • Leker inte vilda lekar och använder inte våld • Sminkar sig gärna och är klädintresserad • Kan bära samma kläder och färger som killar och utöva manligt kodade aktiviteter som fotboll, hockey

23. De normativa könspositionerna och könspolariteten upprepas • Tjejerna kommer mer överens och så tror jag att killarna tycker om att leka krig och så. (Fia 10 år) • Killar dom gillar mest svart och tjejer vill ha sån där glada färger. Killar är fotboll och flickor är dans, hästar, musikal och sånt. Det är mest killar som är våldsamma. Hotas gör dom. (Cissi 10 år)

24. Jämställdhetsförståelser • Jämställdhet som könsöverskridande likhet Omvänd arbetsdelning, unisexmode. 1970-tal. • Jämställdhet som maktskillnad Kvinnor behöver särbehandlas, män som hinder. 1980-tal. • Jämställdhet som positiv särart ”Vi är olika men lika mycket värda”, mångfaldsdiskursen. Män skall stå för manliga och kvinnor för kvinnliga perspektiv. 1990-talet.

25. Den manlige pedagogen som könsöverskridareNär jag ser det så här riktigt glansfullt, då känner jag mig som en banbrytare liksom. ”Nu ska vi in och ändra det här” /../ Det är ingen av damerna som säger att jag ska göra saker, men jag försöker hugga in så mycket som möjligt där. Jag tycker liksom att ungarna ska se att man kan torka av bord och så där, även om man är kille då. Torka disk, vika tvätt. Inte för att jag tror att dom tittar så mycket, men lite kanske fastnar/../ Man ska ju vara lite så här företrädare för en bra mansbild. Man ska liksom övertydligt visa barnen hur man ska bete sig i vardagssysslor (Per, fritidspedagog)

26. Den manlige pedagogen som modell för ”traditionell manlighet” Jag tycker att dagis har blivit kvinnligt. Vad gör vi (personalen) med barnen oftast? Vi syr och vi väver. Vad gör vi för att visa att det går att vara kille? Alla vet att killar tar större utrymme. Dom kräver mer. Vad gör vi för någonting då? Hur många går ut och snickrar? Hur många tar fram (madrasser) och brottas med dom? Och hur många går ut i skogen och bygger kojor med dom? Men herregud det är ju pojkar, pojkar tycker om bilar. När jag har den här killgruppen, då är det bara killar som gör grejerna och då blir tjejerna lite avundsjuka på vad vi gör. Visst,vi har ju gjort mycket grabbgrejor. (Johan, förskollärare)

27. Hur kan vi jobba med att ge barnen tillgång till flera positioner och livshistorier? Organisationen Lokalerna, material, leksaker Pedagogerna Barnen Föräldrarna

28. Att jobba med barnen • Böcker, diskutera tillsammans vilka positioner pojkar/män och flickor/kvinnor ges i berättelserna • Drama - i lekens form kan könsgränser och heteronormernas effekter ibland tonas ned • Möblera om tillsammans med barnen, gör förskolan/skolan till nya platser som bryter upp den könskomplementära och heteronormativa ordningen

29. Att utmana normer Att utmana normer är att ta någon i handen och varsamt erbjuda ett alternativ till det invanda. Tillsammans kan vuxna och barn bli varse hur vi ständigt upprepar en mängd normer och både skratta åt och utmana hur vi dagligen ”gör” heterosexualitet och könspolaritet.