Teologin efter reformationstiden

1. Teologin efter reformationstiden • På 1600-talet får den lutherska teologin ett slags skolastisk vändning • Teologi som rationella trossystem pga. Kritik mot bristande rationalitet • Återgång till deduktiva härledningar av de kristna dogmerna • Ny betoning av den teologiska metodens roll – Luther och Calvin mera skriftteologer • Ny vändning mot filosofin igen (Aristoteles) • Teologin återgår till spekulativ metafysik

2. Teologin efter reformationstiden • Puritanismen • England i slutet av 1500-talet och 1600-talet • Teologiskt sett betoning på Guds suveränitet, troserfarenheter, stark moraliskt laddad trosförståelse och pastoralteologi • Den mest betydelsefulla tiden emellertid senare efter emmigrationen till USA efter religionskritisk statsmakt under kung Charles I

3. Teologin efter reformationstiden • Pietismen • uppkommer som en motreaktion mot den nya rationella, systemorienterade läro-inriktningen • kritik mot att vardagsverkligheten faller bort i den rådanande akademiska teologin • ’pietism’ kommer från latinets ’pietas’ (bärmhärtighet) – ett uttryck givet av kritikerna av pietismen • upptakt med Philip Jacob Spener: ’Pia Desideria’ – 1675 • kritik mot förfallet i den lutherska kyrkan efter 30-åriga kriget • betoning på personligt bibelstudium och personlig trotillägnelse och troserfarenhet

4. Teologin efter reformationstiden • Pietismen forts. • reformation av teologin innebär för pietisterna också en reformation av det personliga livet • togs inte på allvar i akademiska kretsaar, men denna teologi spred sig i tyska kyrkliga kretsar främst tack vare den rådande sterila, rationellt präglade dogminriktningen och på grund av miserabla sociala förhållanden efter kriget • pietismen utvecklade sig i ett antal olika riktningar, särskilt i tyskland och England • Viktiga förutom Spener är Nicolaus (Ludwig Graf) von Zinzendorff (1700-1760) – herrnhutismen – ’hjärtats religion’ • John Wesley ( 1703-1791) i England - metodismen

5. Modernismens teologi 1750 - • På 1700-talet får dne kristna teologin en verklig global aspekt • främst kolonialiseringen till USA från Skandinavien, Tyskland och england • nya och varierande rörelsen i USA: lutheraner, reformerta och ana-baptister • ny emmigration från Irland och Italien gör katolismen starkare - också nvandring/mission till Australien, syd-amerika, indien, bortre asien och afrika skapar utrymme för lokala varianter av kristen teologi • med tiden alltmer kritiska spetsar mot kristendomens euro-centrisitet

6. Modernismens teologi • särskilt kraftig i syd-amerika mot katolisismen – här uppkommer den s.k. befrielse-teologin med fokus på teologins praxis, de fattigas perspektiv och social och samhällelig upprättelse • I Europa är det främst den tyska teologin som dominerar till en början • naturligt med bakgrund i reformationstiden • på 1900-talet är de verkligt stora teologerna ofta med tysk bakgrund: Barth, Bultmann, Moltmann, Pannenberg, Rahner, Tillich • först på senare år har här skett en ändring : nu är det mest anglosaxisk teologi som får allt större betydelse • har främst att göra med det engelska språket som fått samma status som latinet hade på medeltiden

7. Modernismens teologi • Den stora förändringen under den moderna tiden (moderniteten) är en förändring i de intellektuella villkoren för teologin • främst handlar det om den s.k. upplysningsfilosofin med start på 1700-talet • modernitetens projekt som formuleras på basen av bestämda tankar från 1720-1780-talet • ökat tilltro till det mänskliga förnuftet att befria människan från bundenhet till olika överordnade och förtryckande institutioner och myter • ökad betoning på den enskilda människans kritiska förnuft att genomskåda verkligheten • förnuftet upplyfts till den centrala positionen i tänkandet självt

8. Modernismens teologi • med förnuftets hjälp skulle människan nu härska och behärska naturen och verkligheten samt fastställa regler (lagar) för mänsklig samlevnad • leder till en syn där det ’naturliga’ och det ’förnuftsgivna’ uppfattas som riktiga och normerande • en ökad positiv tilltro till mänsklighetens utveckling på alla plan genom att befrias från alla slag av auktoriteter • det mänskliga vetandet, religionen, moralen, rätten och statsläran byggs upp från principer som är nedlagda i det mänskliga förnuftet • denna förnuftslunskap är tillgäng för alla människor • individualism, kristiskt tänkande, vetenskaplighet, frihet, autonomi (självbestämmande), mänsklighetens utveckling, framsteg etc.

9. Modernismens teologi • hela upplysningstänkandet ställer den kristna trons intellektuella grund i fokus – med starkt kritiska inslag • om reformationstiden tvingar den teologiska reflektionen till att reflektera över sättet på vilket den kristna tron uttrycks och dess offentliga form – kommer nu en stark kritik av den kristna trons påstådda rationalitet • kritiken uppkommer främst i Europa och riktas genomgående endast mot den kristna trons föreställningar medan varken islam eller hinduismen ställs i fokus • främst givetvis p.g.a. den kulturella dominans som kristendomen har/hade i Europeisk kultur

10. Modernismens teologi • Teologiska motreaktioner • 1) den rationalistiska kritiken besvaras ofta med att hänvisa till att den kristna tron är i överenstämmelse med förnuftets idéer – kristendomen är med andra ord en naturlig, förnuftig religion • innebär att religion som förnuftsreligion blir gemensam för alla människor helt oberoende av uppenbarelsen • problemet kommer således att riktas mot tanken på kristendomen som en uppenbarad religion • kritiken medförde också att det slags föreställningar och praxis som inte kan antas vara baserade på förnuftsprinciper förklaras irrationella och elimineras • Mystiken faller bort

11. Modernismens teologi • 2) en annan väg att gå kunde vara att anpassa den kristna tron och dess föreställningar till den nya rådande tankesättet – ett slags omtolkning av den kristna tron • 3) en tredje väg att gå vidare var att göra en skillnad mellan förnuft och tro – och därmed betona trons karaktär av personlig erfarenhet • denna väg går till pietismen, metodismen och den romantiska teologin (Schleiermacher) • Religionen också en angelägenhet för den enskilda individen – förankrad i hennes enskilda upplevelser och erfarenheter • i Tyskland kommer pietismen först och formar delvis förutsättningarna för upplysningstänkandet • i England tvärtom: pietismen/metodismen blir en reaktion på upplysningstänkandet

12. Modernismens teologi • i Frankrike kom aldrig någon reaktion på upplysningstänkandet, varvid den kristna tron irrelevant för människor i gemen • religion är ett föråldrat och förlegat föreställningssytem - och kyrkan kom att uppfattas som en förtryckande institution • 4) Det sista alternativet är att inte alls beakta modernismen utmaning – teologi som om upplysningstiden inte funnits

13. Modernismens teologi • Upplysningstänkandets kritik inriktas på det stora hela på följande frågor • omvänt gäller att den naturliga förnuftsteologi som antog och godkände denna kritik fick problem med följande frågor: • 1) tron på mirakel • den nya vetenskapen med utgångspunkt i naturlagar, mekanisk regelbundenhet och ordning i tillvaron gör det svårt att anamma och förstå de mirakel • samtidigt uppkommer en kritisk historievetenskap med krav på historisk exakthet • med Galilei och Newton en ny mekanistisk verklighetsuppfattning • en rationellt och empiriskt färgad verklighetsuppfattning

14. Modernismens teologi • Den stora frågan blir: Hur förmedla, motivera och förstå religion och gudstro i en kultur som är/blir mer och mer färgad av naturvetenskaplig förståelse av natur, människa och verklighet? • En lika brännande fråga idag som för 250 år sedan!

15. Modernismens teologi • 2) Förståelse av den kristna uppenbarelseföreställningen • uppenbarelsetanken mycket central för all tidigare teologi • trots att man i skolastiken räknade med en ’naturlig gudskunskap’ ställdes denna tanke alltid i samband med Guds uppenbarade kunskap • mera en fråga om hur förhållandet mellan naturlig och uppenbarad teologi skulle förstås • upplysningstänkandet är direkt kritik till all slag av s.k. övernaturlig och uppenbarad kunskap – dvs. sådan som inte har sin grund i förnuftets egna upptäckter och principer

16. Modernismens teologi • 3) Läran om arvsynd • särskilt Voltaire och J-J. Rouseau kritiserade denna lära för att den uppmuntrar till pessimism när det gäller människans förmågor och som därmed förhindrar sociala och politiska framsteg samtidigt som det uppmuntrar till en låt-gå mentalitet • tyska upplysningsfilosofer kritiserade denna lära som en tidsbunden, augustinsk dogm som inte längre har giltighet • för den kristna trostänkandet var arvsyndstanken i varje fall viktigt utifrån soteriologiska motiv • frälsning är en befrielse från något som binder människan • upplysningstänkandet ansåg at själva tanken på arvsynd var något som binder människan

17. Modernismens teologi • 4) Ondskans problem under upplysningstiden sker en stor förändring när det gäller förståelsen av ondska i relation till den kristna trons helhet • under medeltiden fanns inget hot på denna punkt: frågan om ondskan och en allsmäktig gud var en akademisk frågeställning utan verklig relevans • för upplysningstidens tänkande blir detta ett problem som ifrågasätter hela den kristna trons trovärdighet • termen ’teodiké-problemet’ myntas under denna tid (Leibniz)

18. Modernismens teologi • 5) Skriftens status och frågan om dess tolkning • i efterreformationen (vare sig protestantisk eller katolsk) växte fram en syn på skriften som inspirerad av den helige ande • tanken var åtminstone att skriften var av gudomligt ursprung som skiljde sig från andra litterära alster • upplysningskritiken satte också frågetecken inför denna föreställning • - tyska upplysningstänkare började lansera frågor som antydda att skriften var redigerad av olika personer, man pekade på motsägelser i olika bibelställen och man började tillämpa textkritiska analysmetoder som man använda ifråga om andra litterära alster (Johann Semler)

19. Modernismens teologi • Bibelns innehåll bedöms med moderna moraliska måttstockar • Bibeln kan kritiseras utifrån dagens förutsättningar eftersom inkarnationstanken bl.a. innebär att Kristus anpassade sig för sin tids förutsättningar • grunden för den historisk-kritisk bibeltolkningen • effekten av all denna kritik var ett undergrävande av tanken på en övernaturlig uppenbarelse och en underminering av bibeln som ett gudomligt dokument

20. Modernismens teologi • 6) Betydelsen av Jesus • den historisk-kritiska bibeltolkningen ifrågasätter förhållandet mellan den historiske Jesus och evangeliernas förkunnelse om Jesus som Kristus • den historiske Jesus bakom den kyrkliga förkunnelsen – då framstod Jesus som en enkel men upphöjd lärare och ett moraliskt föredöme • tydligt att en övernaturlig befriare inte vann gehör medan nog en tanke på en upphöjd morallärare – kristendomen överlag kom att tolkas utifrån dess moraliska kvaliteter. • Kristendomen blir i första hand en morallära! – tanken på Gud som inkarnerad i Kristus blir däremot obegriplig metafysisk spekulation

21. Modernismens teologi • man närmade sig förståelsen av Jesus utifrån en rationell och naturlig religion som överensstämmer med förnuftets principer • detta tillämpades också på den centrala kristna förståelsen av Kristi korsdöd och uppståndelse • korsdöden tolkades i linje med tanken på Kristus som ett moraliskt föredöme som i självutgivande kärlek ger sitt liv för att inspirera andra till kärleksgärningar • medan ortodoxins tidevarv tillmäter korsdöden och uppståndelse större betydelse än Jesu undervisning, marginaliseras det förra i upplysningstidens kritik till förmån för den moraliska hjältens

22. Modernismens teologi • Upplysningstänkandet slog mycket mera radikalt mot den protestantiska formen av kristendom • Den romersk-katolska kyrkan och den östra kyrkans teologi var inte så öppna för upplysningens kritik • 4 faktorer som kan belysa denna skillnad

23. Modernismens teologi • 1) de protestantiska krykorna saknade en samlande kyrklig ordning – typ den kring påven och traditionen i katolicismen • ledde till att protestantiska teologer gick i svarsmål med större frihet och reagerade kraftigt på lokala omsständigheter och intellektuella utmaningar • de enskilda protestantiska fackteologerna upplevde också rent vetenskapligt en större frihet än de katolska kollegorna • det fanns helt enkelt en bakgrund av större teologisk kreativitet och frihetstänkande som inte band dem så starkt till vissa givna tankemönster

24. Modernismens teologi • 2) protestantismens väsen är redan i sig mera i linje med upplysningskritiken: • man har i bakgrunden en större förståelse för att utmana rådande ordningar och andliga överheter • man har också en tradition som ser positivt på att ständigt reformera kyrkan innifrån • 3) protestantiska kyrkor har från första början en positiv inställning till universitet och akademiskt tänkande

25. Modernismens teologi • man antog från början det positiva i att prästerskapet har en mycket hög bildningsnivå och därför har man ett positivt förhållande till universitet • radikalismen fick komma till uttryck i universitet och den kom därmed genast till uttryck på en intellektuell nivå • konservatismen hade däremot sina starka fästen bland kyrkorna • här uppkommer redan en uppdelning mellan konkret kyrka/församling och universitetsteologi • upplysningsradikalismen kunde inte vinna större sociala, politiska, kyrkopraktiska eller andra kyrkliga förändringar, men man utvecklade en intellektuell potential av kritik mot alltför lättvindigt vedertagna teologiska övertygelser

26. Modernismens teologi • 4) upplysningstänkandet var trots allt ändå rätt lokalt förankrat • geografiskt rör vi oss i Tyskland, England och Frankrike • upplysningstänkandet når t.ex. medelhavsländerna och Ryssland först i slutet på 1800-talet och i början av 1900-talet • dessa länder var övervägande katolska eller grekisk-ortodox

27. Postmoderna teologiska reaktioner • 1) Romantikens teologi (Schleiermacher) • känslan av ett absolut beroende av det oändliga • 2) Den liberala protestantismen eller nyprotestantism • religion som bestäms och formas av etiska hänsyn – det moraliskt gångbara som religionens norm • också starkt påverkad av upplysningsoptimismen – teologi och teologisk etik som svar på den moderna människans och samhällets andliga behov – en slags nyttighetsteologi • kulturtillvänd teologi med betoning på att teologin kan tala ett språk som omvälden kan förstå • omtolkning av centrala traditionella kristna läror • A, Ritschl, W. Herrmann , senare P. Tillich, D. Tracy

28. Postmoderna teologiska reaktioner • Ny-ortodoxin • Kritik av upplysningens förståelse av rationalitet och vetenskaplighet • Feministteologi • mycket stark betoning på hermeneutisk förståelse och den egna erfarenheten som nödvändig tolkningshorisont - kontextualism • kritik mot en allmängiltig kunskaps- och rationalitetsnorm som en kritik mot de patriarkala strukturerna • Befrielseteologi och black theology • kritik mot allmängiltig kunskaps- och rationalitetsnorm som en kritik av ’den vita mannens teologi’. • också stark markering av teologi utifrån konkreta erfarenheter – kontextualism • stark praxis-orientering – teologi kan inte vara något vid sidan av kamp för rättvisa, socialt engagemang och politisk aktivitet – reflektion kommer efter eller i direkt anslutning till handling (praxisi)

29. Postmoderna teologiska reaktioner • Postliberalistisk teologi • teologi utifrån pluralismens problem – man erkänner samhällets och tänkandets sektorisering samtidigt som man menar att teologin igen kan bli en teo-logi när man inte längre kan räkna med en allmänmänsklig eller allmängiltig kunskaps- och rationalitetsnorm – religiös kontextualism • traditions-orienterad – teologi utifrån religiöst-kyrkligt liv inom en bestämd tradition eller religiös kontext • G. Lindbeck och S. Hauerwas (moral vision inom en historisk och lokal kontext)

30. Postmoderna teologiska reaktioner • Evangelikalism • en över samfundsgränserna – därmed ekumenisk i sin grundorientering - gående modern rörelse som betonar bibeln starka betydelse i den enskilda kristnes liv: • bibelns auktoritet och tillräcklighet central • den kristna försoningens unika karaktär • behovet av personlig omvändelse • stark betoning på evangelisering • B. Graham. Luis Palau, Reinhard Bonnke och liknande

31. Postmoderna teologiska reaktioner • Pingsrörelse och den karismatiska rörelsen • start i början på 1900-talet • stark betoning på andens teologi och nådegåvor • andedop som något annat än traditionell kristen dopförståelse – tecken på sant troende • första vågen: tungotals betoning • andra vågen: betoning på helande • tredje vågen: betoning på tecken och under (J. Wimber)