1 / 31

Språk, juridik och stil

Språk, juridik och stil. Mårten Schultz Presentationerna finns även på: www.juridicum.su.se/user/masc under länken ”Juridisk svenska”. Motto som upprepas på juristutbildningen: Språket är juristens viktigaste arbetsredskap.

emerson
Télécharger la présentation

Språk, juridik och stil

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Språk, juridik och stil Mårten Schultz Presentationerna finns även på: www.juridicum.su.se/user/masc under länken ”Juridisk svenska”

  2. Motto som upprepas på juristutbildningen:Språket är juristens viktigaste arbetsredskap

  3. Minst lika viktig insikt:Språket är juristens viktigaste (kompetens-, status- och tillhörighets-) markör

  4. Ett juridiskt språk? • Finns det särskilda juridiska uttryck? En särskild juridisk vokabulär? • Finns det en särskild juridisk grammatik? • Använder jurister en särskild formalia? • Hur hänger juristernas språk ihop med stil? • Finns det skillnader mellan skriven och muntlig juridisk svenska?

  5. ”Den juridiska argumentationen” • Med uttrycket ”den juridiska argumentationen” avses egenheter i det språk som jurister använder. Som exempel innefattas vissa grundläggande begrepp, där de processuella kanske är viktigast. • Innefattar även stilistiska grepp. • Men också: Vissa metodologiska egenheter. • Sammanhänger med rättskälleläran.

  6. Ett juridiskt språk: Juridiska uttryck • Processuella begrepp. Ex: Vitsorda. • Legaldefinitioner: Ex: Ren förmögenhetsskada (skadeståndslagen, 1 kap 2 §) • Juridiska bestämningar. Straffbud m m. Exempelvis: Våldtäkt, BrB 6:1

  7. Juridiska uttryck (forts.) Ovanstående exempel kan sägas tillhöra den juridisk-tekniska begreppsapparaten. I den mån sådana uttryck är svåra eller krångliga, har svårigheten och krångligheten en poäng.

  8. Juridiska uttryck (forts):Varför är den särskilda begreppsapparaten nödvändig? • Rättssäkerhet. Nyanser och tolkning. Särskilt viktigt vad gäller straffbud. Nyans-rikedomen är en rättssäkerhetsgaranti för den enskilda. (Jmf. tolkningsmetoder för straffbestämmelser respektive civila lagbud: nulla poene sine lege resp. analogisk tolkning m m) • Processekonomi. Tala om samma saker. • Enkelhet

  9. Juridiska uttryck (forts) • Juridisk-tekniska uttryck går inte att på ett oproblematiskt sätt förändra. Synonymer kan inte användas hur som helst, det går ofta inte att förenkla genom alternativa formuleringar utan att meningsinnehållet förändras. • Extremt exempel: Nomenklatur i domar • Förändring sker dock kontinuerligt men långsamt. • Men det finns många andra uttryck i den juridiska vokabulären. Kan inte denna aspekt av det juridiska språket förändras enklare?

  10. Juridiska uttryck (forts):”Juridiska” uttryck som ej har teknisk betydelse Vissa uttryck förekommer ofta i rättsliga sammanhang och tillhör en vanlig jurists språk utan att uttrycken är tekniska som de ovanstående. Några exempel: Obilligt, avge yttrande, eljest, ehuru. Statsrådsberedningens Svarta lista. Synonymer som inte – är tanken – skall förändra betydelsen.

  11. Juridiska uttryck (forts):Uttryck ”mitt emellan” • Fordra (i fordringsrätten och i allmänspråket) • Bestrida (i en processuell betydelse och annan) • Lagfaren (domare eller som beskrivning av en juris kandidat)

  12. Kan det juridiska språket förenklas?(Genom exempelvis användning av enklare synonymer?) • Varför skulle man vilja förenkla? Beror på syftet med framställningen! Skillnaden mellan olika juridiska framställningar. Domar, inlagor, litteratur, pressmeddelanden. Betänk att juridik är ett fackspråk: Ingen ber en partikelfysiker att använda synonymer för ”kvark” eller ”neutron”. • Går det att förenkla? Olika aspekter av det juridiska språket. • Finns det anledning att kämpa emot förenkling?

  13. En juridisk grammatik? • Juristers grammatik följer vanliga grammatiska riktlinjer men vissa särskilda egenheter. • Jurister ofta ”petiga”, åtminstone om man jämför med vissa (moderna) språkvetare • Dålig grammatik betraktas ofta som ett tecken på dålig juridik

  14. En ”juridisk” grammatik:Några förslag vid pm-skrivning: TEMPUSKONSEKVENS Syftningar Bisatser (undvik) Skiljetecken: Använd bara skiljetecken du är säker på

  15. ”Juridisk” grammatik, uttryck och stilistik. Några tips. • Skriv gärna korta meningar • Skriv inte ”fint” • Skriv inte ålderdomligt • Var tydlig • Var konsekvent • Skriv inte mer än du behöver (pregnans) • Hänvisa alltid till källa vid sakpåstående

  16. Formalia Formalia gäller bara vid skrivna framställningar Men kom ihåg: Oavsett juristjobb står det skrivna språket alltid i centrum Advokater: Rättsutredningar, inlagor m m Åklagare: Stämningsansökan m m Domare: Domskäl (och protokoll) m m Myndighetsjurister: Beslut m m

  17. Formalia (forts) Konkreta exempel på vikten av formalia, särskilt vid författande av promemorior (och rättsutredningar) • Fotnoter • Källförteckning Nedanstående tips för främst akademiska sammanhang (inklusive studier) men används även på byråer och domstolar vid utredningar

  18. Formalia (forts): Fotnoter Hänvisning till bok i fotnot skall innehålla: Författarnamn, titel, utgivningsort och årtal (utan kommatecken), samt sida Hänvisning till artikel skall innehålla: Författarnamn, titel, tidskriftsnamn och årtal (utan kommatecken), samt sida Festskrifter och antologier: Som för bok, men med både uppsatsens och bokens titel + (ev.) redaktör

  19. Formalia (forts): Källförteckning Olika skolor. Ett förslag är att källorna rangordnas i enlighet med rättskälleläran, d v s viktigaste källan först. • [Lagar (och andra författningar) – om det skall vara med. Det är sällan nödvändigt.] • Förarbeten. Först prop:ar, därefter annat • Rättsfall • Doktrin • Eventuell annan litteratur

  20. Annat om formalia • Skriv ut SFS-nummer och fullständig titel första gång en författning nämns • Tänk på vad som citeras. Använd inte icke-juridisk litteratur vid pm-skrivning, om det inte är uppenbart relevant. • Tänk på utseendet. Använd gärna formatmallarna i word. (Vanliga typsnitt som brukar användas: Times New Roman, Garamond, Sabon, Tahoma.) Använd normal teckenstorlek (11 eller 12) samt normala sidmarginaler.

  21. Korrekturtecken • Egentligen främst vid publicering men kan vara bra att känna till för att tolka lärarens kommentarer.

  22. Några särskilda saker: Juristers bruk av latin Vanligare tidigare, men latinska uttryck förekommer även idag i många sammanhang. Som uttryck för specifika regler: Culparegeln Som sammanfattande uttryck för mer brokiga rättsliga företeelser: Compensatio lucri cum damno Vanligt som uttryck för grundläggande rättsprinciper: Ne bis in idem; res judicata

  23. Bruket av latin. Pro et contra • En längre tids kampanj mot latinska uttryck. Ofta finns det helt ekvivalenta synonymer och dessa kan (och ibland bör) då användas. Särskilt om det latinska uttrycket framstår som lärdomsprål. (Ex: Causa causans) • Andra uttryck kan bäst betraktas som uttryck för föråldrade synsätt (Ex: Bonus Pater Familias)

  24. Latin (forts.): Pro-argument • Rötterna i den romerska rätten (om det finns sådana rätter). Kontinuitet. • Den europeiska dimensionen. Kommunikation över gränserna. • Många uttryck har blivit ”terms of art”, vars närmare betydelse inte kan återges med synonymer

  25. Språk och stil: Beteendekoder vid juridiskt språkbruk • Försiktigt språkbruk. Stöd för påståenden • Försiktighet nödvändiggör ofta förbehåll • ”Torrt” språk: Undvik värdeomdömen i rent rättslig argumentation • Korrekthet • Konservatism. Streta emot förändringar av språket

  26. Mer om beteendekoder, muntlig framställning • Språkbruk vid muntlig framställning • Tonfall • Framtoning • Kroppsspråk • Klädsel • Tydlighet än viktigare Tänk på att ovanstående påverkas av vilken juristroll man har.

  27. Språk, metod och stil • Rättskälleläran och den juridiska argumentationen

  28. Slutsatser Språket är juristens viktigaste verktyg. Men ett verktyg för att göra vad? • Förmedla ett budskap/kommunicera Här kan ex Klarspråksgruppen fylla en funktion, men det är viktigt att känna till att sådana förslag inte alltid överensstämmer med många juristers uppfattningar om vad som är god, juridisk svenska • Övertyga (retorik)

  29. Men en annan viktig insikt… • Språket är en del av juristernas stil. En framgångsrik jurist är den som skriver, talar och uppträder som en framgångsrik jurist.

  30. Några sista tips • Den trista självklarheten: Övning ger färdighet. Läs mer! Skriv mer! Öva mer! Ingen föds som jurist. • Tänk på stilen: Försiktighet i omdömen • Använd hjälpmedel (böcker som Finna rätt, mentorer etc) • Försök att tycka att det är roligt, att den språkliga sidan av juridiken är intressant

  31. Juridik är ett spel och ibland även ett skådespel ……och juridisk svenska är ett språkspel.

More Related