490 likes | 800 Vues
Vad r hlsa?. Fysiskt vlbefinnandePsykiskt vlbefinnandeSocialt vlbefinnande. "Hlsa r ett tillstnd av fullstndigt fysiskt, psykiskt och socialt vlbefinnande och inte endast frnvaro av sjukdom och svaghet." (WHO). Hlsokorset. . . Sjuk. Frisk. M dligt. M bra. . . . . . . Uppgift. G
E N D
1. Trningslra
2. Vad r hlsa? Fysiskt vlbefinnande
Psykiskt vlbefinnande
Socialt vlbefinnande
3. Hlsokorset
4. Uppgift
5. Pillret fr en bttre hlsa Effekter av regelbunden fysisk aktivitet:
Strkt immunfrsvar.
Mindre ryggbesvr.
Starkare skelett.
Minskad risk fr fallskador.
kad frmga att bemstra stress/depression.
kad muskelstyrka, bttre uthllighet.
Minskad trtthet.
Kraftigt minskad risk fr en rad folksjukdomar:
Diabetes typ2.
Hjrt- krlsjukdomar/hgt blodtryck/dliga blodfetter.
Fetma.
6. Tv aspekter av trning Fr prestation (tvlingsprestation)
Effektivitet
Resultat
Fr allmnt vlbefinnande
Mindre betydelse vad ni gr
Viktigast att ni r fysiskt aktiva
Vilket stt tror du r lttast att genomfra i ett livslngt perspektiv?
7. Rekommendationer FA Positiva hlsovinster uppns om Du r fysiskt aktiv (FA):
Minst 30 minuter/dag p en mttlig anstrngningsgrad.
Eller
Gr minst 10 000 steg/dag.
Fr att uppn viktkontroll br du vara FA minst 60 min/dag p en mttlig anstrngningsgrad.
Hur jobbigt r mttlig anstrngningsgrad?
Hur omstter du detta i praktiken?
8. Borgs anstrngningsskala
9. Rekommendationer FA Du br ocks vara fysiskt aktiv 30-60 minuter 2-3 dagar/vecka p en hgre anstrngningsgrad.
Exempelvis genom lpning, cykling, simning, bollsporter, dans etc.
10. Rekommendationer FA
11. Vem ska trna?
12. Men Oavsett om du trnar fr prestation eller fr ditt allmnna vlbefinnande (eller en kombination av bda) s reagerar kroppen p samma stt!
Trningslra
13. Vad pverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som pverkar prestationen (de gr mao att trna):
Uthllighet (hur lnge)
Styrka (hur mkt kraft)
Koordination (samspel)
Snabbhet (kraft/tidsenhet)
Rrlighet (kunna ta ut en rrelse)
14. Energiprocesser Prestationsfrmga = kroppens frmga att utvinna energi, dvs. frmgan att omvandla maten till rrelseenergi.
Energirik mat = kolhydrater (CHO) och fett.
Vilka livsmedel innehller CHO respektive fett?
CHO lagras som glykogen i muskler och lever, lite glukos finns ven i blodet.
Fett lagras p flera stllen, ex. i muskler och i buken.
Omvandlingen av maten kan ske p tv stt:
Med syre aerobt (bde CHO och fett)
Utan syre anaerobt (bara CHO)
15. Aerobt och anaerobt arbete Aerobt arbete sker d kroppen har tillgng till syre, exempelvis vid jogging.
Vid hrt arbete fr kroppen svrare att tillgodose syrebehovet, exempelvis nr du springer snabbt uppfr en backe. Detta r anaerobt arbete.
De flesta aktiviteter du genomfr krver en kombination av bda processerna.
Ju kortvarigare och intensivare ett arbete r desto strre andel av energin kommer frn anaeroba processer.
16. Energisystem
17. Mjlksyra Vid anaerobt arbete bildas mjlksyra.
En skerhetsmekanism fr att inte frstra muskeln.
Mjlksyra fungerar som en broms, ju mer mjlksyra du bildar desto smre presterar du.
Om du trnar din kondition (syreupptagningsfrmga) kan kroppen anvnda syre vid hrdare arbeten mjlksyra din prestation frbttras.
18. CHO eller fett? 1 g fett innehller mycket mer energi n 1 g CHO.
Drfr lagras verskottet som fett i kroppen.
Om vi istllet lagrade allt som CHO skulle vi vga flera hundra kilo!
Varfr anvnder vi d CHO ver huvud taget?
Fett r en lngsam energiklla CHO r en snabb energiklla.
Ex. Skidkare som gr in i vggen har slut p CHO.
19. Kondition Kondition = syreupptagningsfrmga (en aerob process).
Frmgan att omvandla CHO/fett + syre till rrelseenergi.
Konditionen reglerar vr frmga att utfra arbeten som verskrider 2-3 minuter.
Arbeten under 2 minuter regleras till stor del av vr anaeroba frmga.
20. Kondition Trnas d stora muskelgrupper involveras i aktiviteten. Ex: lpning, lngdkning, cykling, dans etc.
En god kondition leder till de strsta hlsovinsterna!
21. Syret tas upp frn lungorna till blodet och transporteras till musklerna.
Via de minsta blodkrlen i kroppen, kapillrerna, tas syret upp av muskeln.
Dvs. organen som transporterar syret pverkar vr kondition.
Vid konditionstrning kar organen sin kapacitet. Vad pverkar konditionen?
22. Vad pverkar konditionen? Lungor:
Ej begrnsande fr din syreupptagningsfrmga!
Vid inandning 21% syre i luften, vid utandning r andelen ungefr 19%. Det finns mao syre kvar!
Vid tungt arbete upp till 100-200 l/min.
23. Vad pverkar konditionen? Hjrtat och blodet: Vilka uppgifter har de organen?
Hjrtat kan i vila pumpa ca 5 l/min, vid arbete upp till 40 l/min.
Blodet r transportr av syre och nringsmnen.
Vid konditionstrning kar hjrtats pumpfrmga, dvs. mer blod kan transporteras per slag (och sledes mer syre).
Blodvolymen kar med ca 15% av konditionstrning = mer syre kan transporteras.
P grund av detta sjunker pulsen vid en given belastning.
24. Vad pverkar konditionen? Muskler
Varje muskelfiber omges av kapillrer som avger syret till muskeln.
Vid konditionstrning kar antalet kapillrer = mer syre kan tas upp av muskeln.
25. Puls Vilopuls:
Skiljer sig t frn person till person.
Vilopulsen sjunker vid trning.
Vilopulsen bruka ligga mellan 40-80 slag/minut.
Maxpuls:
r genetiskt bestmd, kan inte pverkas av trning.
Maxpulsen sjunker med ldern.
En generell regel sger att maxpulsen r 220 slag/min minus din lder. (ex. 220 17 = 203 slag/min)
Du kan prestera bra i konditionsidrotter oavsett vilken maxpuls du har.
26. Hur frbttrar jag konditionen? Kontinuerlig arbete:
Bsta formen fr att uppn god fysisk hlsa.
20-60 min, 2-3 dagar/vecka
Pulsen br ligga p ungefr 60 80% av din maxpuls
eller den upplevda anstrngningen p 14-16 p Borgsskalan.
27. Borgs anstrngningsskala
28. Intervallarbete:
Anvnds fr att ka prestationen snarare n att uppn ett allmnt vlbefinnande.
Intervaller = vxelvis trning och aktiv vila.
Ex. 15 s arbete, 15 s vila eller 4 min arbete, 2 min vila.
Det finns flera olika trningsmodeller beroende p vad man vill trna. Hur frbttrar jag konditionen?
29. Styrka Vad r styrka?
Muskelstyrka = frmgan att utveckla kraft eller spnning i en muskel.
Maximal eller uthllig.
Varfr ska jag vara stark?
Hlla upp ryggraden och kroppen, minska risk fr ryggproblem.
Undvika frslitningsskador.
Minskar spnningsvrk i tex. axlar, nacke och huvud.
Starkare skelett.
Minskad risk fr fallskador.
30. Hur fungerar en muskel? En muskel kan bara dra ihop sig (frkortas) eller slappna av. Den kan inte strcka ut sig eller strcka ut leden den gr ver.
Fr att strcka ut leden krvs att den motverkande muskeln, p andra sidan leden, drar ihop sig.
Muskler som ger motsatt effekt kallas fr antagonister
31. Antagonist
32. Hur fungerar en muskel? Antagonister behvs fr att kunna gra rrelser t olika hll:
Ex. biceps och triceps r antagonister till varandra.
Muskler som samverkar, dvs. utfr samma rrelse kallas fr synergister.
Ex. Hamstrings p lrets baksida bestr av flera muskler som r synergister till varandra:
33. Synergister
34. Hur fungerar en muskel? Dynamisk arbete:
Musklerna drar vxelvis ihop sig och slappnar av.
Statiskt arbete:
Musklerna arbetar utan att skapa rrelse:
Koncentrisk rrelse:
Nr en muskel drar ihop sig, dvs. frkortas.
Exentrisk rrelse:
Nr muskeln frlngs, dvs. hller emot men sakta ger efter.
35. Muskelns uppbyggnad
36. Muskelns uppbyggnad
37. Muskelns uppbyggnad Det finns olika sorters muskelfibrer:
Lngsamma
Snabba, kan dra ihop sig 3-4 ggr snabbare n de lngsamma.
Vilka muskelfibrer tror du en 100 m lpare har mest av?
Runt muskelfibrerna lper sm blodkrl, kapillrer, som tillgodoser muskeln med syre och nring.
38. Muskelkontraktion En muskel har frmga att dra ihop sig, att kontrahera sig.
Fr det krvs en nervimpuls, det kan vara en viljemssig impuls, men ocks en reflex, som nr man brnner sig.
39. Muskelkontraktion
40. Motoriska enheter Nervimpulserna nr muskeln via motoriska enheter.
En motorisk enhet r en nervcell som r kopplad till flera muskelfibrer.
Ju fler motoriska enheter som kopplas in samtidigt, desto strre kraft kan muskeln utveckla.
41. Motoriska enheter
42. Styrka Vad pverkar styrkan?
Muskelfibrernas antal och tjocklek.
Fibersammansttning.
Koordination, dvs. samspelet mellan nerv (ger signalen) och muskel (utfr rrelsen).
Hvstngsfrhllandet, dvs. hur muskeln r fst.
Muskelfibrernas antal och hvstngsfrhllandena r medftt och kan inte pverkas genom trning.
Dremot kan fljande faktorer frbttras genom trning:
Fibertjockleken (musklerna blir strre och sledes starkare).
Fibersammansttningen (ex. explosiv trning ger kad andel snabba fibrer).
Koordinationen.
43. Koordination Samspelet mellan antagonister samt nerv och muskel kallas fr koordination.
En god koordination r viktig fr att uppn en bra styrka.
Den snabba styrkekningen som den otrnade individen upplever i brjan beror framfr allt p att man lr sig koppla in fler motoriska enheter och att fyra av dem samtidigt.
44. Hur ska Du styrketrna? Vilken styrka behver du?
Dynamisk styrka fr att klara vardagens krav.
Maximal styrka Reservkraft vid tex. tunga lyft.
Statisk styrka ex. rygg- och magmuskler, fr att sttta upp ryggraden.
Din vardag styr vad du behver! Det kan frndras ver tid.
Vilket ml har du?
Mlet styr upplgget!
45. Hur ska Du styrketrna? Allsidig trning!
Srskilt viktiga muskler r:
Mag- och ryggmuskler
Bj- och strckarmuskler i armar och ben
Axelpartiet
Det r inte ndvndigt att trna med maskiner och vikter fr att uppn en god vardagsstyrka!
Kan anvnda sin egen kroppsvikt som belastning.
46. Maskiner och fria vikter Mindre risk att gra fel i maskin mindre skaderisk.
Fria vikter trnar balans och koordination bttre n maskiner.
Terminologi:
Repetitioner
Set
vila
47. Exempel p trningsupplgg Passar de flesta:
Vlj ut ungefr 10 vningar fr hela kroppen. Kom ihg vilka muskler du srskilt ska tnka p.
Genomfr varje vning under 3 set, med 8-12 repetitioner per set
Ha en kort vila mellan varje set.
Beroende p Ditt ml kan antalet set och repetitioner varieras. Exempel:
F repetitioner (3-6) och lng vila ger en god maximal styrkeutveckling.
Mellan 20-50 repetitioner och en kort vila ger en god uthllig styrka.
48. Styrketrning Styrketrning r specifik trning, dvs. du blir bra p det du trnar.
Vill du f en uthllig styrka kan du inte trna maximal styrka eller tvrtom.
Superkompensation terhmtning r viktigt!