Från krångelspråk till klarspråk Sveriges Domstolars arbete med domskrivning

1. Från krångelspråk till klarspråk Sveriges Domstolars arbete med domskrivning

2. Upplägg • Myndigheternas språk – i grunden en fråga om demokrati • Vad kännetecknar det juridiska språket och varför ser domar ut som de gör? • Vem skriver vi för och hur står det till med mottagarnas läsförmåga? • Varför satsar Sveriges Domstolar på domskrivning just nu? • Hur gör vi och vilket stöd finns? • Vad krävs för framgång med klarspråks-arbete? DOMSTOLSVERKET

3. Krönika Demokrati • En fungerande demokrati kräver bl.a. att vi som arbetar på myndigheter och i domstolar kan förklara - vår roll och uppgift i samhället- vad vi har beslutat och varför • Kan vi det?

4. Demokrati Folkets fråga: Får Nordkalk fälla träd i Ojnareskogen eller inte? HD:s svar: ”Partiellt prövningstillstånd i fråga om vilken betydelse Miljööverdomstolens lagakraftvunna dom om tillåtlighet har vid den aktuella prövningen av tillståndsfrågan. Frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt förklaras vilande" DOMSTOLSVERKET

5. Från auktoritet till … • Språket är det enda verktyg juristen har för att nå ut och förmedla sin kunskap • Juristen använder auktoritetsmarkörer för att visa att hen vet vad hen snackar om - Invecklade satskonstruktioner - Allvarsam ton - Stelt språkbruk - Oprydd stil - Substantivsjuka - Termtäthet • Skapar ett maktspråksom hindrar förståelse

6. … rationalitet • Den auktoritära stilen har funkat fint fram till dess informaliseringen slog igenom i umgänget mellan myndigheter och medborgare • Nuförtiden vilar tilltron till rättsväsendet inte på auktoritet utan rationalitet – kräver att jurister formulerar begripliga texter

7. RB 17 kap 7 § och 30 kap 5 § ”En dom ska avfattas skriftligen och i skilda avdelningar ange …” Parterna och ombud/biträden p 2 Domslutet p 3 Yrkanden och invändningar p 4 Domskäl och bevisning p 5 PARTER DOMSLUT YRKANDEN M M DOMSKÄL Varför ser domar ut som de gör? DOMSTOLSVERKET

8. Hur lär vi oss att skriva ”juridiska”? • Tidigare avgöranden fungerar som mallar även för språklig utformning • Språklig ton, perspektiv i texten och uttryckssätt formade av domstolsjurister för domstolsjurister • Viktigaste målet med texten är att kollegor förstår DOMSTOLSVERKET

9. Vad får inlärningstraditionen för effekter? • Bra - få grammatiska fel och andra direkta språkfel - domstolsjurister har lätt för att hitta i varandras texter - stor förståelse sinsemellan bland domstolsjurister för nyanser i olika uttryck DOMSTOLSVERKET

10. Vad får inlärningstraditionen för effekter? • Mindre bra- svårt att inta ett mottagarperspektivFrån stort till smått (ton, innehåll, disposition, läsarhjälp, rubriker, stycken, meningslängd och meningsbyggnad, ord och fraser) -ogenomtänkt ”yttre” utformning och det ”viktiga” lyfts inte fram - knapphändiga egentliga skäl som inte ger svar på frågan varför? Ex. ”Vad NN i övrigt anfört föranleder inte någon annan bedömning.””Mot bakgrund av…, Med hänsyn till…, etc.” - det saknas ofta läsanvisningar, s.k. metatext (text om texten)Ex. ”Den första fråga som tingsrätten har att ta ställning till…””Efter dessa inledande synpunkter övergår tingsrätten till…” - avvikande, högtravande och krystat språkbruk Ex. ”Han avaktualiserades från arbetsförmedlingen den … på grund av sjukdom” - svårt att ändra på utformningen”Utveckling genom introspektion” ”Rädslans kultur” DOMSTOLSVERKET

11. Hur står det till med läsförmågan i befolkningen? • OECD-studie 1996- 99,9 % är läskunniga- 25 % av landets vuxna befolkning når inte upp till grundskolans krav- 35 % behärskar alla slags texter- 75 % kan läsa en nyhetsartikel- 50 % av dagens grundskoleelever kommer inte att erövra skriftspråket • Hur tar sig problemen uttryck?- Läser långsamt och får problem med stora textmassor- Kan inte skumma texter och har begränsad koncentrationsförmåga- Har begränsat ordförråd - Har begränsade kunskaper om svenska samhället • Klarspråk ↔ LättlästRiktar sig till de 75 % Riktar sig till de 25 % som inte som når upp till grundskolans krav når upp till grundskolans krav DOMSTOLSVERKET

12. Varför satsas det på domskrivningen just nu? • Förtroendeutredningen (SOU 2008:106) visade vägen 2008 • Alla domstolschefer ställde sig bakom en gemensam strategi och en gemensam handlingsplan för domskrivning hösten 2010 • Aktiviteterna i handlingsplanen ska genomföras senast 2014 SVERIGES DOMSTOLAR

13. Vad vill vi åstadkomma? • Ökat förtroende för Sveriges Domstolar • Lättlästa domar • Effektivare domskrivning SVERIGES DOMSTOLAR

14. Sveriges Domstolars strategi för utformning av domar och beslut • Mål- De som läser en dom eller ett beslut ska förstå språket, hitta i texten och begripa domstolens resonemang - De resurser som läggs på att utforma domar och beslut ska användas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt • Ledord- Klarspråk- Dialog- Rationalitet • Vad kräver det av oss?- Vi skriver i första hand för parterna och använder ett vårdat, enkelt och begripligt språk- Vi koncentrerar oss på att förklara vad domstolen beslutat och varför- Vi arbetar systematiskt med att förbättra utformningen av domar och beslut

15. Hur ska vi åstadkomma detta? • Systematiskt arbete över tid • Möten med professionella aktörer • Intervjuer med parter • Analyser av och återkoppling från språkvetare/språkkonsulter • Rekommendationer för domskrivning • Uppföljning och utvärdering

16. Domstolsverkets stöd för arbetet med domskrivning • Intranätet – bl.a. klarspråkstest • Råd och tips för domskrivning • Seminarier om tillämpning avRåd och tips • Centrala utbildningar i domskrivning • Ekonomiskt stöd till domstolarna SVERIGES DOMSTOLAR

17. Vanliga (bort)förklaringar till varför vi skriver som vi gör • Jag måste skriva som jag gör för att inte exaktheten ska gå förlorad • Jag hinner inte skriva klarspråkligt • Jag vägrar skriva bebisspråk, det är ovärdigt • Ingen ska väl lägga sig i hur jag utformar mina texter • Det är inte min utan skolans uppgift att lära människor svenska språket

18. Vad krävs för framgång (för myndigheten)? • Handlar om att ändra beteende (attityder och förhållningssätt)- kräver systematiskt och ständigt arbete med frågorna • Varje arbetsplats måste själv återkommande göra grundarbetet– undersöka hur texterna uppfattas - ta fram rekommendationer för hur texterna bör utformas- följa upp om rekommendationerna följs- justera rekommendationerna • Cheferna nyckelpersoner DOMSTOLSVERKET

19. Vad krävs för framgång (för individen)?

20. Klarspråk i domar i praktiken YRKANDEN M.M. Åklagarens yrkande, se bilaga 1. A har yrkat skadestånd med 5 000 kr för kränkning jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från den.. VAD HAR PARTERNA BEGÄRT OCH VILKEN BEVISNING HAR DE LAGT FRAM? Åklagaren Åklagaren har begärt att tingsrätten ska döma B för ofredande… Enligt åklagaren har B utfört brottet på följande sätt: Bhar ofredat målsägandena genom att olovligen uppehålla sig på tomten till deras bostad och titta in genom C:s sovrumsfönster. Det hände den 17 mars 2014 på Gatan 1 i X-stad. B begick gärningen med uppsåt. Åklagaren har som bevisning presenterat… A A har begärt skadestånd med 5 000 kr för kränkning plus ränta enligt 6 § räntelagen från den… B B har gått med på att han gjort det som åklagaren har påstått, men han har ifrågasatt om hans handlande verkligen är ett straffbart ofredande. Han har motsatt sig att betala skadestånd till A.

21. Klarspråk i domar i praktiken DOMSKÄL B har förnekat gärningarna. På åklagarens begäran har A hörts som målsägande… Tingsrättens bedömning Skadestånd PÅFÖLJD Övriga frågor HUR MAN ÖVERKLAGARÖverklagande senast den 11 mars 2011, ställs till Göta hovrätt TINGSRÄTTENS DOMSKÄL B ska dömas för ofredande B ska få ett bötesstraff A får inte något skadestånd av B A ska betala 500 kr till brottsofferfonden HUR MAN ÖVERKLAGAROm du vill överklaga ska du skriva till tingsrätten senast onsdagen den 25 juni 2014 och förklara hur du vill att tingsrättens dom ska ändras. Om ditt överklagande har kommit in i rätt tid kommer tingsrätten att skicka ditt överklagande vidare till Hovrätten över Skåne och Blekinge, som är den domstol som prövar ditt överklagande. Prövningstillstånd krävs i hovrätten.

22. Ditt och mitt ansvar? DOMSTOLSVERKET