Nya skollagen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan

1. Nya skollagenHögre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Luleå 21 februari 2011 Anderz Andersson

2. Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet

3. De viktigaste förändringarna • Arbetet med Gy 2011 har sin främsta bakgrund i regeringens proposition Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan samt i utredningen Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola

4. Vem är jag? • Anderz Andersson • Jurist • Umeå universitet • Juridiska institutionen • Centrum för skolledarutveckling • Konsult • Ordförande IKSU

5. Uppläggning och innehåll 08.30-09.00 Inledning och bakgrund till de nya lagarna 09.00-09.30 Skollagens uppbyggnad sett i perspektivet gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning 10.00-12.00 Skollagens allmänna innehåll 1-3 kap. 13.00-13.30 Skollagens allmänna innehåll 4-7 kap. 13.30-14.30 Fortsättning 15.00-15.30 Fortsättning 15.30-16.00 Sammanfattning

6. Skolans olika funktioner • Kunskapsförmedlare • Myndighet • Arbetsgivare • Avtalspart • Medmera

7. Det rättsliga materialet • Skollagen • Gymnasieförordningen • Läroplan • Kurs- ämnesplan • Med mera

13. Syfte • Ämnets syfte beskriver vilka kunskaper eleverna utvecklar. I syftet ingår ett antal numrerade mål för ämnet som uttrycker det som ska betygssättas. Kurser i ämnet • För varje ämnesplan finns ett stycke som anger vilka kurser som ingår i ämnet. Där framgår också om kurserna bygger på en eller flera andra kurser. Kurser som bygger på varandra betecknas antingen med siffror eller med olika namn. Det finns också angivet om en elev kan läsa en kurs flera gånger med olika innehåll och vilka kurser som överlappar varandra där eleven inte kan ha betyg i båda.

14. Centralt innehåll • Det centrala innehållet anger vilka områden som ska behandlas i en kurs. Genom att undervisningen utgår från det som står i det centrala innehållet får eleven förutsättningar att utvecklas mot målen i ämnet. • Centralt innehåll är inte bara stoff utan kan även vara metoder, begrepp och teorier. Det kan vara olika detaljerat och konkret beroende på kursernas karaktär och poängomfattning. Det centrala innehållet anger just det innehåll som är centralt i kursen. Det som står angivet i det centrala innehållet måste läraren behandla. Därutöver kan läraren också välja annat innehåll. Kunskapskrav • Kunskapskraven anger kvaliteten på elevens kunskaper och färdigheter i förhållande till målen. De är formulerade som en helhet och uttrycker vad eleven gör på E-, C- och A nivåerna men med olika kvalitet. Kunskapskraven är relaterade till det centrala innehållet

15. Det rättsliga materialet Gymnasieförordningen • Den 1 februari 2011 träder en ny gymnasieförordning (SFS 2010:2039) i kraft. Förordningen ska tillämpas på utbildning som påbörjas i höst. • För utbildningar som började före den 1 juli 2011 gäller den gamla gymnasieförordningen. • En nyhet är att gymnasieförordningen nu även gäller för fristående skolor och gymnasiesärskolan. • En annan nyhet är att introduktionsprogrammen fått ett eget kapitel. I förordningen finns också övergångsbestämmelser som bland annat reglerar hanteringen av elever som har haft ett studieavbrott från det gamla systemet. • Förordningen är indelad i 15 kapitel i delvis ny ordning jämfört med den gamla förordningen. Flera paragrafer har tagits bort eftersom dessa frågor istället regleras i den nya skollagen (SFS 2010:800).

16. Gy 2011 • 18 nationella program • Yrkesprogram - högskoleförberedande program • Lärlingsutbildning • Två typer av examen • Ny betygsskala och nya ämnesplaner • Vuxenutbildningen • Programmen

17. Utgångspunkter för en ny skollag • Alla skolformer – gemensam reglering • Tydligare krav på behörighet • Förskolan egen skolform • Barnkonventionen • Rättssäkerhet • Mål- och resultatstyrd verksamhet • Skolinspektionen – en tydlig och effektiv tillsyn

18. Skollagen 29 kapitel 755 §§ 1-7 kap. Allmänna bestämmelser 8-25 kap. Skolformer 26-29 kap. Övrigt

19. 1 kap. Inledande bestämmelser Skolväsendet omfattar skolformerna - förskola, - förskoleklass, - grundskola, - grundsärskola, - specialskola, - sameskola, - gymnasieskola, - gymnasiesärskola, - kommunal vuxenutbildning, - särskild utbildning för vuxna, och - utbildning i svenska för invandrare.

20. Definitioner Skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,

21. Definitioner Undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden Utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.

22. Syftet med utbildningen inom skolväsendet 1 kap. 4 § 1 kap. 4 § första stycket Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.

23. Syftet med utbildningen inom skolväsendet 1 kap. 4 § Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

24. Syftet med utbildningen inom skolväsendet 1 kap. 4 § Andra stycket I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

25. Syftet med utbildningen inom skolväsendet 1 kap. 4 § Tredje stycket Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

26. Gymnasieskolans syfte 15 kap Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkes-verksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.

27. Gymnasieskolans syfte 15 kap Utbildningen ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn

28. Målen – kommunal vuxenutbildning 20 kap. Vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar De som fått minst utbildning ska prioriteras

29. Utbildning i svenska för invandrare22 kap. Målet för utbildning i svenska för invandrare är att vuxna invandrare ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.

30. Utformningen av utbildningen1 kap. 5 § Första stycket Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

31. Utformningen av utbildningen1 kap. 5 § Andra och tredje stycket Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

32. Särskild hänsyn till barnets bästa1 kap 10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.

33. Barnets bästa • Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. • Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. • Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

34. Läroplan 1 kap. 11 § För varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i skollagen. Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen

35. Läroplan 1 kap. 11 § Läroplanen ska ange utbildningens • värdegrund och uppdrag • mål och riktlinjer

36. 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning Innehåller bland annat: - ledningen av utbildningen, - lärare och förskollärare, - elevhälsa, - studie- och yrkesvägledning, - lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek.

37. Ledningen av utbildningen 2 kap 10 § • Rektor och förskolechef • Behörighetskrav för rektor och förskolechef • Befattningsutbildning för rektorer

38. Rektor och förskolechef Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

39. Rektor och förskolechef Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Benämningarna ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef. En ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef.

40. Rektor och förskolechef Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen lag eller andra författningar. .

41. Den inre organisationen innefattar • den övergripande organisationen av det pedagogiska arbetet, • arbetet med elever i behov av särskilt stöd, • skolans kontakter med arbetslivet och det omgivande samhället och • om kompetensutveckling för personalen.

42. Rektor och förskolechef Rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses, om inte annat anges

43. Lärare och förskollärare • Vilka som huvudmännen får använda för undervisning i skolväsendet • Huvudmännen ska för undervisning använda lärare eller förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva.

44. Anställning av lärare och förskollärare Endast den som uppfyller följande kriterier får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning: 1. har någon typ av lärarexamen eller förskollärar-examen enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av högskolelagen (1992:1434) eller motsvarande äldre utbildning, eller 2. har fått ett behörighetsbevis

45. Legitimation för lärare och förskollärare Prop. 2010/11:20

46. Ärendet och dess beredning • Den 23 mars 2006 förordnade chefen för Utbildningsdeparte-mentet efter bemyndigande av regeringen en särskild utre-dare för att bedöma behovet av ett system med auktorisation av lärare i syfte att främja förskolans, förskoleklassens, fritids-hemmets, skolans och vuxenutbildningens utveckling.

47. Ärendet och dess beredning • Utredaren redovisade i maj 2008 sina förslag till nya behörighetsregler och ett system för auktorisation av lärare och förskollärare i betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52).

48. Ärendet och dess beredning • Sammanfattning • I detta betänkande presenterar Lärarutredningen sina förslag till legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för lärare och förskollärare. Förslagen innebär också att behörighetsreglernaförtydligas och skärps. Utredningens förslag syftar till att höja personalens kompetens och därmed verksamhetens kvalitet och elevernas måluppfyllelse.ProvårLärarlegitimationSärskilt kvalificerad lärare och gymnasielektorSystemen med lärarlegitimation och förskollärarlegitimation föreslås träda i kraft i två steg under år 2010

49. Regeringens proposition 2010/11:20 Legitimation för lärare och förskollärare • Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare införs. • Som huvudregel krävas legitimation som lärare re-spektive förskollärare för att få anställas i skolväsendet utan tidsbegränsning och för att få undervisa. • En legitimation ska kunna kompletteras med ytterligare behörighet om läraren vidareutbildat sig genom kompletterande kurser. • Förskollärare kan komplettera sin legitimation med ytterligare behörighet efter en speciallärarexamen.

50. Regeringens proposition 2010/11:20 Legitimation för lärare och förskollärare • Det ska vara Statens skolverk som meddelar legitimationer och upprättar ett register med uppgifter om legitimerade, eller tidigare legitimerade, lärare och förskollärare. • Läraren eller förskolläraren ska för att kunna bli legitimerad också ha tjänstgjort minst ett läsår eller motsvarande på heltid med stöd av en mentor (introduktionsperiod). • Introduktionsperioden ska i huvudsak omfatta undervisning och uppgifter som tillhör undervisningen, som svarar mot lärarens eller förskollärarens examen.