1 / 21

Kompetenskartl ggning 2010 Interregprojektet Industricollege Inre Skandinavien

gwydion
Télécharger la présentation

Kompetenskartl ggning 2010 Interregprojektet Industricollege Inre Skandinavien

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Kompetenskartlggning 2010 Interregprojektet Industricollege Inre Skandinavien Hej! Jag heter Nina Engdahl och kommer frn Attityd. Vi arbetar med marknadsanalyser fr fretag som vill fatta bttre beslut. Vi anvnder oss av underskningar fr att hjlpa vra kunder med att fatta bttre beslut och har gjort s i ver 15 r. Vi r etablerade hr i Karlstad, men underskningarna genomfrs nationellt och internationellt. Idag ska jag dra resultatet frn en underskning som vi genomfrde under hsten 2010 fr ICIS, Industricollege Inre Skandinavien, som r ett interregprojekt som strcker sig i bde Sverige och Norge.Hej! Jag heter Nina Engdahl och kommer frn Attityd. Vi arbetar med marknadsanalyser fr fretag som vill fatta bttre beslut. Vi anvnder oss av underskningar fr att hjlpa vra kunder med att fatta bttre beslut och har gjort s i ver 15 r. Vi r etablerade hr i Karlstad, men underskningarna genomfrs nationellt och internationellt. Idag ska jag dra resultatet frn en underskning som vi genomfrde under hsten 2010 fr ICIS, Industricollege Inre Skandinavien, som r ett interregprojekt som strcker sig i bde Sverige och Norge.

    2. Jag inleder med att bertta lite om sjlva underskningen fr att drefter presentera delar av resultatet.Jag inleder med att bertta lite om sjlva underskningen fr att drefter presentera delar av resultatet.

    3. Syfte Syftet med hela underskningen har varit att uppdatera projektets kunskaper om vilka kompetenser som industrin efterfrgar fr att i sin tur kunna strka det befintliga utbudet av utbildningar samt ven identifiera om det finns behov av nya utbildningar. Vrt arbete har besttt i att gra sjlva kartlggningen av vilka kompetenser som industrin efterfrgar. Sjlva genomfrandet av underskningen bygger p tv delar, frst en enkt som besvarats av 100 svenska och 100 norska fretag. Enkten genomfrdes per telefon. Drefter genomfrde vi ven lngre telefonintervjuer med totalt tio fretag. Svarsfrekvensmssigt skte vi fretagen tills vi ftt 100 plus 100 svar, i urvalet ingick 528 fretag, och det var fretag med fler n 20 anstllda som har ingtt. Svarsfrekvensen r 39 procent, vilket r lite missvisande eftersom vi slutade datainsamlingen d vi ntt 200 fretag. MEN det har varit en stor andel som valt att inte delta i underskningen, vilket kan bero p kontaktpersonen vilken varit VD, produktionschefer, platschefer och personalchefer, det vill sga personer med en spckad vardag. Ytterligare ett faktum som spelar in r avsndaren ICIS som fr de flesta har varit oknda, endast tta procent knde till ICIS i underskningen. Detta kan ocks pverka svarsfrekvensen. Vi ser ocks att det r fler vgrare i Norge, vilket inte r helt ovanligt i underskningssammanhang. Datainsamlingen genomfrdes i mnadsskiftet september-oktober 2010. Syftet med hela underskningen har varit att uppdatera projektets kunskaper om vilka kompetenser som industrin efterfrgar fr att i sin tur kunna strka det befintliga utbudet av utbildningar samt ven identifiera om det finns behov av nya utbildningar. Vrt arbete har besttt i att gra sjlva kartlggningen av vilka kompetenser som industrin efterfrgar. Sjlva genomfrandet av underskningen bygger p tv delar, frst en enkt som besvarats av 100 svenska och 100 norska fretag. Enkten genomfrdes per telefon. Drefter genomfrde vi ven lngre telefonintervjuer med totalt tio fretag. Svarsfrekvensmssigt skte vi fretagen tills vi ftt 100 plus 100 svar, i urvalet ingick 528 fretag, och det var fretag med fler n 20 anstllda som har ingtt. Svarsfrekvensen r 39 procent, vilket r lite missvisande eftersom vi slutade datainsamlingen d vi ntt 200 fretag. MEN det har varit en stor andel som valt att inte delta i underskningen, vilket kan bero p kontaktpersonen vilken varit VD, produktionschefer, platschefer och personalchefer, det vill sga personer med en spckad vardag. Ytterligare ett faktum som spelar in r avsndaren ICIS som fr de flesta har varit oknda, endast tta procent knde till ICIS i underskningen. Detta kan ocks pverka svarsfrekvensen. Vi ser ocks att det r fler vgrare i Norge, vilket inte r helt ovanligt i underskningssammanhang. Datainsamlingen genomfrdes i mnadsskiftet september-oktober 2010.

    4. Nr det gller valet av fretag till underskningen bestlldes ett register ver fretag i det geografiska omrdet (Vrmland, Dalarna, Hedmark, Oppland, Akershus och stfold) med fler n 20 anstllda inom ramen fr SNI-grupperna. Det geografiska omrdet tcker in ICIS-projektets samarbetsomrde. Nr det gller valet av fretag till underskningen bestlldes ett register ver fretag i det geografiska omrdet (Vrmland, Dalarna, Hedmark, Oppland, Akershus och stfold) med fler n 20 anstllda inom ramen fr SNI-grupperna. Det geografiska omrdet tcker in ICIS-projektets samarbetsomrde.

    5. De branscher som ingr i underskningen r fljande. Vi har allts haft en bred branschrepresentation i underskningen. Metallindustrin r ngot underrepresenterad, 19 procent jmfrt med 27 procent Trmekanisk industri r ocks underrepresenterad, 12 procent jmfrt med 16 procent Det r ngot hgre representation inom kemisk industri, 5 procent jmfrt med 2 procent Detsamma gller plastindustri, 6 procent jmfrt med 4 procent Livsmedel likas 14 procent jmfrt med 11 procent De branscher som ingr i underskningen r fljande. Vi har allts haft en bred branschrepresentation i underskningen. Metallindustrin r ngot underrepresenterad, 19 procent jmfrt med 27 procent Trmekanisk industri r ocks underrepresenterad, 12 procent jmfrt med 16 procent Det r ngot hgre representation inom kemisk industri, 5 procent jmfrt med 2 procent Detsamma gller plastindustri, 6 procent jmfrt med 4 procent Livsmedel likas 14 procent jmfrt med 11 procent

    6. Bara fr att ge er ytterligare knsla fr vilka fretag som ingtt i underskningenBara fr att ge er ytterligare knsla fr vilka fretag som ingtt i underskningen

    7. D ska vi g in p resultatet i underskningen. Resultatet kan delas upp i ett antal delar och de jag kommer prata om idag r; En tillbakablick p vilka kompetenser som fretagen i underskning har skaffat sig de senaste tv ren, det vill sga i och med lgkonjunkturen. Vilka krav som stlls p fretagen idag Vilka krav man tror kommer stllas i framtiden Kompetensbehovet de kommande fem ren Attraktiv arbetsgivare och industrins instllning till lrlingarD ska vi g in p resultatet i underskningen. Resultatet kan delas upp i ett antal delar och de jag kommer prata om idag r; En tillbakablick p vilka kompetenser som fretagen i underskning har skaffat sig de senaste tv ren, det vill sga i och med lgkonjunkturen. Vilka krav som stlls p fretagen idag Vilka krav man tror kommer stllas i framtiden Kompetensbehovet de kommande fem ren Attraktiv arbetsgivare och industrins instllning till lrlingar

    8. Kompetenser fretagen skaffat senaste 2 ren Respondenterna i underskningen fick svara p frgan om vilka kompetenser som man frstrkt sig med eller skaffat sig under de senaste tv ren. Frgan var helt ppen och sedan har vi sammanstllt de olika typerna av kompetens. Diagrammet visar att hlften av fretagen har skaffat sig yrkes och fackkompetenser, medan en tredjedel har skaffat sig tekniker och ingenjrskompetenser. Runt tio procent av fretagen har skaffat sig specialistkompetenser, produktionsledare, ledning, administration och ekonomi, samt kompetenser inom hlsa, milj och skerhet. Exempel p yrkes och fackkompetenser som tas upp r elektriker, sgbruksarbetare och resemontrer. Exempel p tekniker och ingenjrer r facktekniker, processtekniker och programmerare. Detta finns ytterligare beskrivet i vr rapport.Respondenterna i underskningen fick svara p frgan om vilka kompetenser som man frstrkt sig med eller skaffat sig under de senaste tv ren. Frgan var helt ppen och sedan har vi sammanstllt de olika typerna av kompetens. Diagrammet visar att hlften av fretagen har skaffat sig yrkes och fackkompetenser, medan en tredjedel har skaffat sig tekniker och ingenjrskompetenser. Runt tio procent av fretagen har skaffat sig specialistkompetenser, produktionsledare, ledning, administration och ekonomi, samt kompetenser inom hlsa, milj och skerhet. Exempel p yrkes och fackkompetenser som tas upp r elektriker, sgbruksarbetare och resemontrer. Exempel p tekniker och ingenjrer r facktekniker, processtekniker och programmerare. Detta finns ytterligare beskrivet i vr rapport.

    9. Ser vi kompetenser som fretagen skaffat sig uppdelat p bransch ser vi att det r fretag i livsmedelsindustrin och lkemedelsindustrin samt metallindustrin som har skaffat sig yrkes- och fackkompetenser. Tekniker och ingenjrer har frmst kemi, plast och elektronik/motorfordon skaffat sig. Ser vi kompetenser som fretagen skaffat sig uppdelat p bransch ser vi att det r fretag i livsmedelsindustrin och lkemedelsindustrin samt metallindustrin som har skaffat sig yrkes- och fackkompetenser. Tekniker och ingenjrer har frmst kemi, plast och elektronik/motorfordon skaffat sig.

    10. Vi var ocks intresserade av att se vi p vilka krav som fretagen upplever stlls p dem idag. Perspektivet hr r bde krav som kommer utifrn, det vill sga frn omvrlden, men ven krav som stlls inne i organisationen.Vi var ocks intresserade av att se vi p vilka krav som fretagen upplever stlls p dem idag. Perspektivet hr r bde krav som kommer utifrn, det vill sga frn omvrlden, men ven krav som stlls inne i organisationen.

    11. Krav som fretagen upplever stlls p dem Det som toppar listan ver krav handlar om miljkrav. Det r nstan 6 av 10 fretag (57 %) som anger att det stlls krav som har med milj att gra. 5 av 10 fretag (48 %) svarar att det stlls krav p skerhet idag. Just hlsa, milj och skerhetskrav framkommer i strre utstrckning i Norge n i Sverige. 3 av 10 fretag (27 %) svarar att det stlls krav p avancerad teknologi. Andra krav som stlls p fretagen idag har att gra med internationalisering, IT-teknologi och kvalitetsskring. Kraven kommer frn kunder, frn samhllet och frn kunder och gare. Kundkrav kan t ex vara kvalitet, leveransskerhet och korta leveranstider. Samhllet stller krav p milj och certifieringar anvnds som instrument fr detta. Krav som medarbetarna stller r kopplat till arbetsmiljn och arbetsvillkoren med koppling till HMS-arbetet. Kraven upplevs som drivkraft fr att hela tiden utveckla sin verksamhet och arbeta med stndiga frbttringar av verksamheten. Vid intervjuerna framkommer tydligt att fretagen idag stndigt arbetar med utveckling, det r inget som kommer och gr. Stndiga frbttringar och LEAN Production r ord som upprepas och r vardag fr fretagen i underskningen.Det som toppar listan ver krav handlar om miljkrav. Det r nstan 6 av 10 fretag (57 %) som anger att det stlls krav som har med milj att gra. 5 av 10 fretag (48 %) svarar att det stlls krav p skerhet idag. Just hlsa, milj och skerhetskrav framkommer i strre utstrckning i Norge n i Sverige. 3 av 10 fretag (27 %) svarar att det stlls krav p avancerad teknologi. Andra krav som stlls p fretagen idag har att gra med internationalisering, IT-teknologi och kvalitetsskring. Kraven kommer frn kunder, frn samhllet och frn kunder och gare. Kundkrav kan t ex vara kvalitet, leveransskerhet och korta leveranstider. Samhllet stller krav p milj och certifieringar anvnds som instrument fr detta. Krav som medarbetarna stller r kopplat till arbetsmiljn och arbetsvillkoren med koppling till HMS-arbetet. Kraven upplevs som drivkraft fr att hela tiden utveckla sin verksamhet och arbeta med stndiga frbttringar av verksamheten. Vid intervjuerna framkommer tydligt att fretagen idag stndigt arbetar med utveckling, det r inget som kommer och gr. Stndiga frbttringar och LEAN Production r ord som upprepas och r vardag fr fretagen i underskningen.

    12. Fretagens utvecklingsbehov p 5 rs sikt Blickar vi framt och kikar p frgan inom vilka omrden fretagen kommer att behva utveckla p fem rs sikt s r bilden inte helt olik den vi nyss sg. En tredjedel svarar att fretaget behver utvecklas genom att ta fram nya produkter En tredjedel inom teknologi En fjrdedel inom milj En fjrdedel svarar att man behver arbeta fr att f nya kunder: nyckelord hr r flexibilitet och kundanpassning IT 17 procent Skerhet 16 procent Internationalisering 16Blickar vi framt och kikar p frgan inom vilka omrden fretagen kommer att behva utveckla p fem rs sikt s r bilden inte helt olik den vi nyss sg. En tredjedel svarar att fretaget behver utvecklas genom att ta fram nya produkter En tredjedel inom teknologi En fjrdedel inom milj En fjrdedel svarar att man behver arbeta fr att f nya kunder: nyckelord hr r flexibilitet och kundanpassning IT 17 procent Skerhet 16 procent Internationalisering 16

    13. Pensionsavgngar pverkar i liten grad Nr det handlar om att bedma kompetensbehovet i en organisation r det ju ven viktigt att kartlgga i vilken grad framtida pensionsavgngar pverkar fretaget. Den hr underskningen visar p att 6 av 10 fretag upplever att de pverkas vldigt lite av framtida pensionsavgngar de kommande fem ren. Intervjuerna visar p att flera fretag har stdat i sina organisationer i den lgkonjunktur som vi precis lmnat bakom oss. I stllet fr att sga upp den yngre personalen vittnar flera av intervjuerna om att man har gett bra avgngslsningar till ldre personal. S inga stora pensionsavgngar att vnta Vi ser att det r fler norska fretag och fler fretag inom metallindustrin som uppger att de kommer att pverkas av framtida pensionsavgngar. Problematiken med pensionsavgngar ligger ju i att de besitter kunskaper och erfarenheter som mste tankas ver p nyare frmgor. En kad efterfrgan i kombination med pensionsavgngar ger ett kat behov av att rekrytera in ny personal, det framkommer i intervjuerna. Problematiken fr industrin, framfrallt p norska sidan r att f tag p personer med fagbrev. Det kommer att krvas fretagsinterna utbildningar. Nr det handlar om att bedma kompetensbehovet i en organisation r det ju ven viktigt att kartlgga i vilken grad framtida pensionsavgngar pverkar fretaget. Den hr underskningen visar p att 6 av 10 fretag upplever att de pverkas vldigt lite av framtida pensionsavgngar de kommande fem ren. Intervjuerna visar p att flera fretag har stdat i sina organisationer i den lgkonjunktur som vi precis lmnat bakom oss. I stllet fr att sga upp den yngre personalen vittnar flera av intervjuerna om att man har gett bra avgngslsningar till ldre personal. S inga stora pensionsavgngar att vnta Vi ser att det r fler norska fretag och fler fretag inom metallindustrin som uppger att de kommer att pverkas av framtida pensionsavgngar. Problematiken med pensionsavgngar ligger ju i att de besitter kunskaper och erfarenheter som mste tankas ver p nyare frmgor. En kad efterfrgan i kombination med pensionsavgngar ger ett kat behov av att rekrytera in ny personal, det framkommer i intervjuerna. Problematiken fr industrin, framfrallt p norska sidan r att f tag p personer med fagbrev. Det kommer att krvas fretagsinterna utbildningar.

    14. Utbildningsbehov bland anstllda Industrin automatiseras fortgende och det stller krav p de anstlldas kunskaper till exempel i robotteknik. Produktion kommer att frlggas p andra marknader, det stller krav p att kunna agera p den internationella marknaden, bde vad gller tjnstemn men ven medarbetare med teknisk kompetens. Kultturella skillnaderIndustrin automatiseras fortgende och det stller krav p de anstlldas kunskaper till exempel i robotteknik. Produktion kommer att frlggas p andra marknader, det stller krav p att kunna agera p den internationella marknaden, bde vad gller tjnstemn men ven medarbetare med teknisk kompetens. Kultturella skillnader

    16. Kompetensbehov p 5 rs sikt Vi bad fretagen att beskriva vilket kompetensbehov de har p fem rs sikt, just med tanke p vilka behov de tillgodosett de senaste ren, de krav som stlls idag och de krav som stlls de kommande fem ren, samt pensionsavgngarnas inverkan. De har ftt svara helt ppet p frgan och nr vi summerar svaren ser vi att det r runt en tredjedel vardera som har behov av yrkes- och fagkompetenser, samt tekniker och ingenjrer. Behovet av specialister och produktionsledare ser ungefr detsamma ut som tidigare likas marknad och slj. Exempel p kompetenser inom yrkes och fagkompetensomrdet r CNC-operatrer, pltslagare och truckfrare, personal i produktionen. Exempel p kompetenser inom tekniker och ingenjrer r elektroingenjrer, ldtekniker, utvecklare, processteknik, konstruktrer, produktutvecklare, kvalitetsingenjrerVi bad fretagen att beskriva vilket kompetensbehov de har p fem rs sikt, just med tanke p vilka behov de tillgodosett de senaste ren, de krav som stlls idag och de krav som stlls de kommande fem ren, samt pensionsavgngarnas inverkan. De har ftt svara helt ppet p frgan och nr vi summerar svaren ser vi att det r runt en tredjedel vardera som har behov av yrkes- och fagkompetenser, samt tekniker och ingenjrer. Behovet av specialister och produktionsledare ser ungefr detsamma ut som tidigare likas marknad och slj. Exempel p kompetenser inom yrkes och fagkompetensomrdet r CNC-operatrer, pltslagare och truckfrare, personal i produktionen. Exempel p kompetenser inom tekniker och ingenjrer r elektroingenjrer, ldtekniker, utvecklare, processteknik, konstruktrer, produktutvecklare, kvalitetsingenjrer

    17. Granskar vi resultatet utifrn branscherna ser vi att det inom livsmedel och lkemedelsbranschen finns ett strre kompetensbehov inom alla tre omrdena; yrkes, tekniker och specialister. Kemi och plastbranscherna har ocks ett strre behov av kompetenser vad gller yrkeskompetenser och tekniker och ingenjrer. Granskar vi resultatet utifrn branscherna ser vi att det inom livsmedel och lkemedelsbranschen finns ett strre kompetensbehov inom alla tre omrdena; yrkes, tekniker och specialister. Kemi och plastbranscherna har ocks ett strre behov av kompetenser vad gller yrkeskompetenser och tekniker och ingenjrer.

    18. ICIS-projektet var ven nyfikna p hur medvetna fretagen r nr det gller att vara en attraktiv arbetsplats fr er som i dag studerar och fr de som redan r ute i arbetslivet. Idag behver fretagen i strre utstrckning n tidigare vara konkurrenskraftiga fr att f den bsta personalen. Det finns andra underskningar som visar p att ungdomar idag r mer krsna n tidigare generationer och allt oftare stller frgan om vad en arbetsplats och en arbetsgivare kan ge fretaget. Det finns underskningar ocks som visar p ln kanske inte alltid r det allra viktigaste vid valet av arbetsgivare utan det finns andra vrden som blir viktigare och viktigare. Peter Rovr frn Effect Management kommer under frmiddagen prata om det egna varumrket, och hur ni kan tnka fr att frpacka er sjlva. ICIS-projektet var ven nyfikna p hur medvetna fretagen r nr det gller att vara en attraktiv arbetsplats fr er som i dag studerar och fr de som redan r ute i arbetslivet. Idag behver fretagen i strre utstrckning n tidigare vara konkurrenskraftiga fr att f den bsta personalen. Det finns andra underskningar som visar p att ungdomar idag r mer krsna n tidigare generationer och allt oftare stller frgan om vad en arbetsplats och en arbetsgivare kan ge fretaget. Det finns underskningar ocks som visar p ln kanske inte alltid r det allra viktigaste vid valet av arbetsgivare utan det finns andra vrden som blir viktigare och viktigare. Peter Rovr frn Effect Management kommer under frmiddagen prata om det egna varumrket, och hur ni kan tnka fr att frpacka er sjlva.

    19. Vad fretagen gr fr att locka arbetskraft Underskningsresultatet hr visar p att det i industrin i Sverige och Norge fortfarande r lnen och ekonomiska ersttningar som majoriteten av fretagen, 84 procent, lyfter fram nr vi frgar om vad de gr fr att vara en attraktiv arbetsgivare. Men nstan lika mnga 82 procent uppger att de satsar p kompetensutveckling fr individen. Man ser allts kompetensutveckling som ett stt att vara attraktiv fr er nr ni kommer ut. Kanske kan vara ngot att frga efter nr ni sker jobb Fretagen lyfter ven fram att de deltar i utbildningar (77 procent), att man besker skolor och mssor fr att marknadsfra sig (74 procent), samt att man annonserar 62 procent. Att ge medarbetarna mjlighet att gra karrir kommer ocks fram i underskningen (73 procent). Att delta i branschrd gr runt hlften av dessa fretag. Det gr allts att identifiera intressanta fretag redan under skoltid, kan vi konstatera! Underskningsresultatet hr visar p att det i industrin i Sverige och Norge fortfarande r lnen och ekonomiska ersttningar som majoriteten av fretagen, 84 procent, lyfter fram nr vi frgar om vad de gr fr att vara en attraktiv arbetsgivare. Men nstan lika mnga 82 procent uppger att de satsar p kompetensutveckling fr individen. Man ser allts kompetensutveckling som ett stt att vara attraktiv fr er nr ni kommer ut. Kanske kan vara ngot att frga efter nr ni sker jobb Fretagen lyfter ven fram att de deltar i utbildningar (77 procent), att man besker skolor och mssor fr att marknadsfra sig (74 procent), samt att man annonserar 62 procent. Att ge medarbetarna mjlighet att gra karrir kommer ocks fram i underskningen (73 procent). Att delta i branschrd gr runt hlften av dessa fretag. Det gr allts att identifiera intressanta fretag redan under skoltid, kan vi konstatera!

    20. Industrin positivt instllda till lrlingar Ytterligare ett stt att vara attraktiv kan lrlingsplatser eller motsvarande vara. 6 av tio fretag har tagit emot lrlingar och majoriteten r positiva till att ta emot. I flera av intervjuerna fr vi berttelser om rekryteringar som skett via lrlingsplats eller praktik.Ytterligare ett stt att vara attraktiv kan lrlingsplatser eller motsvarande vara. 6 av tio fretag har tagit emot lrlingar och majoriteten r positiva till att ta emot. I flera av intervjuerna fr vi berttelser om rekryteringar som skett via lrlingsplats eller praktik.

    21. Avslutningsvis, det jag vill skicka med er utifrn resultatet i den hr underskningen r att det r en vits i att ni hller er uppdaterade p vilka krav som stlls p fretagen idag och ven i framtiden fr att ni ska kunna skaffa er rtt utbildning. Idag r det hg efterfrgan p yrkeskompetens men p lite sikt s r det ungefr lika stor efterfrgan p yrkeskompetens och p tekniker och ingenjrskompetens. Jag vill ocks skicka med att lrlings eller praktikplatser kan vara en vg in fr att f jobb, som industrin sjlv uttrycker sig. Ta tillfllet i akt att prata med fretagen och knyt kontakter nr fretagen besker skolan, eller ni besker industrin. Tack s mycket! Avslutningsvis, det jag vill skicka med er utifrn resultatet i den hr underskningen r att det r en vits i att ni hller er uppdaterade p vilka krav som stlls p fretagen idag och ven i framtiden fr att ni ska kunna skaffa er rtt utbildning. Idag r det hg efterfrgan p yrkeskompetens men p lite sikt s r det ungefr lika stor efterfrgan p yrkeskompetens och p tekniker och ingenjrskompetens. Jag vill ocks skicka med att lrlings eller praktikplatser kan vara en vg in fr att f jobb, som industrin sjlv uttrycker sig. Ta tillfllet i akt att prata med fretagen och knyt kontakter nr fretagen besker skolan, eller ni besker industrin. Tack s mycket!

More Related