1 / 23

Ekonomiskt bistånd –i dag och i morgon

Ekonomiskt bistånd –i dag och i morgon. Speciella frågeställningar med utgångspunkt i ekonomiskt bistånd Speciellt fokus på organisationsförändringar. Det stora frågan är ju vilka som har ekonomiskt bistånd? …och varför…. Svaret är att ingen vet…. Välfärd. Skolan. Flyktingpolitik.

hayes
Télécharger la présentation

Ekonomiskt bistånd –i dag och i morgon

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Ekonomiskt bistånd –i dag och i morgon Speciella frågeställningar med utgångspunkt i ekonomiskt bistånd Speciellt fokus på organisationsförändringar

  2. Det stora frågan är ju vilka som har ekonomiskt bistånd?…och varför… • Svaret är att ingen vet…

  3. Välfärd Skolan Flyktingpolitik Arbeten FK HoS Af Näringslivet

  4. Ökar eller minskar ekonomiskt bistånd?

  5. Grundläggande syfte med det ekonomiska biståndet är… ”Socialbidragets syfte är inte att fungera som en långsiktig försörjningskälla utan ska endast behöva träda in tillfälligt vid kortare perioder av försörjningsproblem” (Prop. 1996/97:124)

  6. Vilka hushållb får ekonomiskt bistånd?

  7. Krav påverkar inte flyttbeslut.IFAU-rapport Bedömningarna mycket olika av socialbidrag.Hugo Stranz En arbetsmarknadspolitik på lika villkor?Rickard Ulmestig, Växjö Tuffa krav gav inte jobbsnabbare.Pia Milton Kritik mot för få klientmötenGöteborg Omgivningen påverkar beroendet.IFAU Socialbidrag väcker starka känslor.Karlstad universitet Den kommunala aktivitetspolitiken…Katarina Hjertner Thorén Är det lönsamt att arbeta?Tom Nilstierna Studies of European Labour market…Malmberg-Heimonen Aktivering av socialbidragstagare.Anders Giertz Forskning m m – några rapporterKunskapsläget är begränsat

  8. Några av de viktiga frågorna med utgångspunkt i nuläget • Behovet av aktiva insatser - Utanförskapet • Orsakerna - för att bättre kunna följa utvecklingen • Vilka är effekterna av det kommunala insatserna? • Finansiell samordning, samverkan för en bättre välfärd • En ingång • Många förändringar inom den statliga politiken

  9. Utanförskapet i SverigeAntalet bidragsberoende omräknat till helårspersoner, dvs. de som försörjs på bidrag under ett helt år 1970-2006

  10. Orsaker till ekonomiskt bistånd • Uppdrag till Socialstyrelsen år 2007 • Förslag på • försörjningshinder och, • ändamål samt • insats och resultat. • SKL positiv till uppdraget • Intresse av att se eventuella ”övervältringskostnader” • Viktigt • ett enkelt system och användbar för kommunerna • inte alltför omfattande uppgiftslämnarbörda • minimera kostnaderna

  11. Läget just nu • Finns ett förslag till orsaks- och ändamålskodning • Individbaserat, efter personnummer för orsaker • Webblösning där kodningen blir ett krav för utbetalning • Förslag på orsakskodning utifrån ett antal huvudkategorier • Arbetslös • Sjukskriven med läkarintyg • Sjuk- eller aktivitetsersättning • För närvarande ej till arbetsmarknadens förfogande • Föräldralediga • Arbetstagare, ofrivillig deltid • Arbetstagare, heltid • Vissa studerande • Utan försörjningshinder • Förslag på ändamålskodning utifrån hushållet • Försörjningsstöd • Livsföring i övrigt, därefter tandvård, hälso- och sjukvård, umgängesresor, rekreation, begravningskostnad, skulder övrigt

  12. Fortsättningen… • Remiss 7 mars • Provinsamling under år 2009. Drift från 2010 • Uppskattning av kostnader för kommunerna? • Information till leverantörerna – finns det möjlighet till gemensam IT-lösning för alla kommuner

  13. Stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Medborgarna har rätt till full insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter åstadkommer Öppna jämförelser hälso- och sjukvården publicerades 2006 grundskolan och äldreomsorgen publicerades i juni 2007. Återkomma varje år Successivt utveckla bättre indikatorer och bättre statistik. På gång även för IFO. Södertörns nätverk Hur lång tid tar det innan jag får den hjälp jag behöver? Tillgänglighetsmätning t.ex. hur snabbt får man svar när man ringer, via e-post Informationen Nöjdhetsindex Försörjningsstöd Antalet överklagade beslut samt antalet ändrade beslut i Länsrätten gjorts Öppna jämförelser…

  14. Finansiell samordning, samverkan för en bättre välfärd • Totalt 68 förbund idag • 120 kommuner finns med i FINSAM • 17 landsting • VG föregångare • Utvecklas i snabb takt • Statskontorets rapport • Vårt ställningstagande • Utöka möjligheterna med finansiell samordning - medel och målgrupp • Inrätta ett nationellt råd • Se som en del i utvecklingen mot en gemensam välfärdsorganisation (En ingång)

  15. En ingång • Bedömningsinstrument • Rapport till styrelsen • Tre modeller • I Europa pågår reformering av välfärdsorganisationerna • Utvärderingarna är ännu mycket knapphändiga

  16. Indelningsmodeller och urval • Oavsett organisation är det väsentligt att rätt insats ges till rätt person • Arbetsförmågeinstrument eller sorteringsinstrument… • I dag har myndigheter olika uppfattningar om den enskildes arbetsförmåga • Danmark – kartläggningsverktyg med fyra dimensioner (hälsa, personlig kompetens, praktiska kvalifikationer, ekonomi o närverk) och fem nivåer • Holland – nivåer 1 till 4 där kommunerna har ansvaret för 2 till 4.

  17. Något om bakgrunden • En stor andel utanför arbetsmarknaden • Tre olika myndigheter • Enskilda har behov av samordnade insatser • Långt ifrån självklart • Rundgång mellan myndigheter • De egna ekonomiska konsekvenserna i fokus

  18. Förbundsstyrelsens beslut • Ställer sig bakom tankarna om en gemensam ingång • Redovisa vad som bör ingå och följderna • En vägledning om vad som kan vara lämpligt att ingå i en gemensam ingång

  19. Internationella erfarenheter En ingång Storbritannien Ett statligt ansvar, Jobseekers Allowance, Jobcentre Plus (1500 af+600 socialkontor blir 860), Department for Work and Pensions Tyskland Tidigare ett tvådelat system, frikostiga a-kasserförmåner, dyrt o ineffektivt, Job Centers, stimulera deltidsarbeten, Arbetssökarbidrag Norge Liknar Sverige, större krav på aktivitet, ny organisation NAV (välfärd o arbete), orsakerna var gråzonerna, statligt ansvar, Samtliga NAV-kontor ska dock handlägga ekonomiskt bistånd samt FK+af Danmark Låg arbetslöshet, Flexicurity, Jobcentre i alla kommuner, kommunreform, service- o aktivitetscenter, ej utbetalning, gemensam organisation under gemensamt tak Finland Tidigare hög arbetslöshet, nekar den enskilde nedsättning 20 %, samorganisering av de som har svårast, arbetssökarbidrag USA Stark betoning på ekonomiska incitament, krav på arbete, skatterabatter och en bortre parentes i det ekonomiska biståndet.

  20. En-väg-in • På väg till FS • Remiss till kommunerna • En blandning av Norge och Danmark • En bas som skulle kunna anpassas • Det kommunala självstyret • En ny organisation är inte allt….

More Related