Betyg och bedömning i skolan - dilemman och utmaningar

1. Betyg och bedömning i skolan - dilemman och utmaningar Alli Klapp Göteborgs universitet och Högskolan Kristianstad alli.klapp@hkr.se

2. Idag • Hur påverkar betygen elevernas prestationer? • Vad mäter betygen? • Bedömning – en integrerad del i undervisningen?

5. Om skolan, lärande, bedömning finns… • Åsikter • Erfarenhet • Lätta bevis • Tunga bevis • Matematisk säkerhet

6. Hurpåverkarbetygelevernaslärande? Ettantagandeattbetygmotiverarallaeleverattpresterabättreochintemisslyckas i skolan Mycketforskningkringhur summativ ochformativbedömningpåverkarelevernas motivation till lärandeochprestationer

7. Åttondeklassare från Kvarnbergsskolan i Huddinge berättar. Kevin Dannefalk:— Det blev en chock när jag fick dem. Det blev det för mina föräldrar också. Jag trodde att jag låg mycket bättre till. Det hade varit bra om lärarna förvarnat mig mera. Men jag kommer igen nu och pluggar varje kväll. Att få betyg i sexan på det här sättet hade varit väldigt tufft. Oscar Klingström:— Det kändes ganska skönt. Jag fick ­ganska bra betyg. Men då har jag inte fått dem gratis ­heller. Jag har verkligen legat i och pluggat. Det känns som om kraven är mycket högre nu. Det räcker att man missar något kunskapskrav för att man ska få lägre betyg. Micaela Macri:— Det var lite konstigt att hamna lägre än vad jag trodde att jag skulle göra. Jag känner mig mer pressad nu än i sjuan. Det är ständiga prov och läxförhör. Jag känner mig bedömd hela tiden. Betyg i sexan hade varit alldeles för mycket press. Jag klarar det lite bättre nu i åttan

8. Forskningsresultat?Några exempel • Butler (1988) jämfördeelevernas motivation till lärandeefterolikatyperav feed-back (betyg, kommentarerellerbådeoch) ochfannattkommentarervarbästochbetygsämst • Cameron, Harlen & Deakin, Deci & Ryan • Hattie

9. Azmat and Iriberri (2009) • Naturligt experiment • Betyg och jämförelse/ranking • Positive effekter på betyg när eleverna kunde jämföra/ranka sig själva i gruppen • Inga långvariga effekter • Konklusion: ranking bra för elevernas prestationer

10. Långvarigaeffekter • Sjögren (2010) • Naturligt experiment: 2 grupper av elever – fått betyg/inte fått betyg i åk 6 • Utfall är inkomst (32 år) och utbildningslängd i veckor • Flickor som inte fick betyg gick 2 veckor kortare tid i skolan och lågpresterande flickor och pojkar från låg socioekonomisk bakgrund var negativt påverkade av att inte få betyg

11. Elever behöver både uppmuntran och kalla fakta ”Men resultatet av Anna Sjögrens studie låter sig inte pratas bort så enkelt. Att barn till lågutbildade missgynnades av att betygen på låg- och mellanstadiet togs bort visar att betygsmotståndarna blundat för en del av verkligheten” (DN) ”Betyg motiverar eleverna till bättre resultat”

12. Två huvudriktningar inom forskningen • Differentiering • Effekten av betyg varierar beroende på elevernas förmågor och bakgrund • Jämförelser • Mer eller mindre alla elever har fördel av att få betyg • Stort behov av bättre studier och teorier

13. Teorier • Conservation of Resources Stress Theory (COR) (Hobfoll, 1989, 2001) and Covington (2000) • Elever strävar efter att få, behålla och utveckla sina resurser för att lyckas och minimera stress • Misslyckande i skolan leder till förlust av självförtroende som minskar lärandet och ökar risken för ytligt lärande och en negativ attityd till skolan • Elevers självbild och uppfattning av sin kompetens en viktig faktor

14. Två studier • Gothenburg Educational Longitudinal Database (GOLD) and Utvärdering genom Uppföljning (UGU) • 10% nationellt representativt urval • Data för 7 343 elever födda 1967 som lämnade grundskolan 1983 • Normrelaterade betyg • Naturligt experiment – valfritt att sätta betyg -69-82 • Alla elever fick betyg i årskurs 7

15. Oberoende variabler • 50 % fick betyg – inte betyg i årskurs 6 • Kognitive test i årskurs 6 • Elevkaraktäristika som kön och SES • GPA i årskurs 7 • Analys: effektstorlekar och regressionsanalyser

16. 0.20 0.07 -0.20 -0.32

17. Sammanfattning • Betyg påverkar elever på olika sätt beroende på ”förmåga” och gender • Pojkar är negativt påverkade av att få betyg • Flickor med låg- till medelprestationer på kognitivt test negativt påverkade av betyg • Fortsatt studie på betyg i åk 8-9 och gymnasieskolan

18. Varför? • Självuppfattning en central faktor • Pojkaröverskattar? • Flickorundersakttar? • COR-teorin

19. Lärarnas tidning Vem missgynnas?

20. ”Flickor mognar tidigare och tar mer ansvar” ”tjejer har generellt bättre koll på sina studier och är måna om att göra det de ska. De lägger ner mer tid vilket lönar sig kunskapsmässigt” ”det gör ondare att underkänna en skötsam och flitig elev än en stökig ”Kvinnliga lärare gynnar tjejer” ”Flickor gör sina uppgifter i tid, följer instruktioner och har rent allmänt ett bättre uppförande”

21. Ämneskunskaper – personliga egenskaper? Kognitiva och icke-kognitiva förmågor interagerar Ex. ”problemlösning” – analytiskt och relationellt tänkande baseras på båda

22. 3 studier:Vadmäterbetygen? • Vadmäterbetygeni termer avämneskunskaperochpersonligaegenskaper? Vadbedömerlärarna? • Hurpåverkarolikaegenskaperbetygent.ex. kön, föräldrarsutbildningsbakgrund, intresse, motivaion, trivsel, föräldraengagemang? • Vilkaskolkaraktäristikapåverkarbetygen; fristående/kommunalaskolor, skolstorlek, lärarkompetens?

23. Gothenburg Educational Longitudinal Database Utvärdering genom Uppföljning 100 000 elever som gick ut nionde klass 2003 • Betyg i sv, en och ma • Resultat på nationella prov i sv, en och ma • Kön • Föräldrars utbildningsnivå • Enkätdata för 10 % • Storskaliga studier med statistiska analyser

25. Individnivå: • Flickor högre värde på ComGr (.15) • Sw(.26) • En (.08) • Föräldrars utbildningsnivå påverkar Ma, Sw, En med .30 och ComGr med -.04 • Skolnivå: • Kön inte relevant • Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar ComGr -.25 • (.75, 70, .79 Ma, Sw, En)

26. Betygen är flerdimensionella • Ämneskunskaper • personliga egenskaper, 3-5 % • könsskillnader; flickor har fördel i den gemensamma dimensionen och svenska • Föräldrars utbildningsnivå; elever med föräldrar med låg utbildningsnivå fördel i gemensamma dimensionen

27. 2. Hur påverkar elevernas personliga egenskaper betygen? Är du intresserad av att lära dig mer i svenska? Är du intresserad av att lära dig mer i engelska? Är du intresserad av att lära dig mer i matematik? Vill du läsa vidare på högskola/universitet?

29. Intresse och motivation, + Kön = Försvinner könsskillnaderna i den gemensamma dimensionen när kontroll av kön görs Flickor visar mer intresse och motivation därför får de högre betyg jämfört med pojkarna

30. Resultaten visar • Den gemensamma dimensionen innehåller framför allt visat intresse att lära sig mer/motivation • Flickor får högre betyg givet samma prestation på nationella proven jämfört med pojkar; förklaras av deras visade intresse för lärande/skolmotivation • Elever med föräldrar med låg utbildningsnivå blir betygsatta lite mer utifrån personliga egenskaper

31. Kompensatorisk betygsättningspraktik • Elever kompenseras; lärare lägger olika stor vikt vid olika typer av kunskaper, förmågor och egenskaper hos eleverna vid betygsättning • Ex. elever med sämre ämneskunskaper bedöms mer utifrån intresse och motivation för lärande • Missgynnas pojkar? Likvärdighet? • Teorier kring gender

32. 3. Hur påverkar skolorna betygen? • 1246 skolors karaktäristika • Huvudman • Skolstorlek • Fristående och kommunala skolor Landsbygd/förort/stad • Lärarnas ålder, kön, erfarenheter, utbildning • Lärartäthet

35. Flertal av de olika skolfaktorerna har positiva effekter på betygen När hänsyn tas till föräldrarnas utbildningsbakgrund försvinner i stort sett alla effekter Friskoleeffekten försvinner i stort sett Kvarstår endast svag effekt för skolans lokalisering

36. Kompensatorisk betygsättningspraktik • Skolor med stor andel elever med lågutbildade föräldrar betygsätts mer utifrån personliga egenskaper • Ex. elever med sämre ämneskunskaper bedöms mer utifrån intresse och motivation för lärande • Hur kan vi då förstå detta?

37. Lärare i en skärningspunkt subjektiv lärare och objektiv bedömare: • Subjektivitet, relationer, flexibilitet, tolkningar, olikheter • Likvärdigt, tekniskt, opartiskt, överförbar bedömning, krav på objektivitet • Etik – hur belöna elever som anstränger sig? • Kunskapssyn; förhållningssätt till kunskap

38. Bedömning Formativ funktion Summativ funktion Lärande Kamrat bedömning Test läxförhör Betyg Urval Utvärdering Självkänsla Stöd

39. BedömningSyften Formativ Summativ En slutsats; poäng, betyg Urval Lite info ”High-stake” Generaliseras och överförs till nästa nivå Myndighetsutövning Går ej att överklaga • Lärande, undervisning och bedömning • Feedback i fokus • Mycket info • Bedömning för lärande • Lägesdiagnos

40. Varför är betygen i fokus? • Generellt intresse för betygen • Samhällsintresse; kunskap är makt; hur bedömer vi kunskap, internationella kunskapsmätningar • Ekonomiska intressen; stora kostsamma system • Rättvisa för individen, legitimitet • Myndighetsutövning; stor rättspåverkan • Betygen är ”high-stake” • Lärare i ett utbildningssystem; från förskola till vuxenutbildning – kunskap om systemet

41. Hur ser din drömskola ut om tio år? ”Vi har ett väsentligt ökat fokus på kunskapsresultat i skolan med höjda resultat. Jag tror att vi har gått ned med betyg ytterligare ett par år. Jag skulle vilja gå ned till fjärde klass.” Publicerad 2012-04-18 06:09

42. Ofta ett snävt synsätt på bedömning – vad är bedömning? Prov? Betyg? • Betyg är enkelt att förstå (symboler) • Varför inte fokus på lärande?

43. Vadpåverkarelevernaslärande? Varförärdettaintressant? Individen? Samhället? “Vi lästeforskningochgjordesom de föreslog”

44. Behållaeleverlängretid i utbildning (16 till 18 år i USA) innebären vinstpå ca 2 miljoner • 1,3 ökadeskatteintäkter • 0,4 minskningavsjukvårdskostander • 0,3 minskningavrättskostnader • Shapely och Roth belönasförteorinommatchning: stabilaallokeringarochförutformningavmarknadsinstitutioneripraktiken (NY – flerfaktoreränbetyg)

45. Kvinnliga fångar har ofta adhd

46. “Information technology has been about to revolutionize our classrooms for the last 30 years, and we´re still waiting”www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/08/18/forskare-elitklasser-helt-fel-vag Vadtror vi funkar? • Huvudman • Spetsutbildningar • Interactive whiteboard • Högrelärartäthet • Nivågrupperingar • Elitklasser • Datorer • Betyg

49. Studier de senaste 50 åren • Fokuspå output/resultat; poängochbetyg • Input – Output; demografiskafaktorerförklarar 90 % avt.ex. skillnadermellanskolor • Klassrummetsbetydelse – Lärarenskompetenssomavgör (ex. Hattiesmetastudier)

50. The black box