1 / 33

Martha Middlemiss Lé Mon

Välfärd från vaggan till graven? Kyrkan som civilsamhällesaktör i Sverige och England idag. Martha Middlemiss Lé Mon. Historiska perspektiv. Kyrkorna i England och Sverige bedrev välfärdsarbete långt innan välfärd blev en statlig angelägenhet

Télécharger la présentation

Martha Middlemiss Lé Mon

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Välfärd från vaggan till graven? Kyrkan som civilsamhällesaktör i Sverige och England idag Martha Middlemiss Lé Mon

  2. Historiska perspektiv • Kyrkorna i England och Sverige bedrev välfärdsarbete långt innan välfärd blev en statlig angelägenhet • Kyrkornas teologi i de olika länder har påverkat utvecklingen av de olika välfärdsstatsmodeller • Typ av majoritetskyrka, välfärdsstatsmodell samt civilsamhällets roll inom välfärdsstaten har tillsammans påverkat vilken roll kyrkan har spelat i välfärden – nu under omförhandling

  3. “Church of England är fortfarande en viktig spelare i tillhandahållande av välfärd i landet oavsett vad motståndarna tycker. Kyrkan har förtjänat rättigheten som den största välfärdsorganisation (och så mycket mer) i landet att få gehör och bli en respekterad samarbetspartner i välfärdsområdet på samma sätt som med utbildningen.” Bishop for Urban Faith and Life’, Stephen Lowe, Bishop of Hulme (2008).

  4. Är Church of England verkligen en frivilligorganisation? • Är kyrkan organiserad som en frivilligorganisation? • Är kyrkan en medlemsorganisation som drivs av sina medlemmar? • Vad gör kyrkorna som frivilliga aktörer I välfärds området? • Är rollen frivillig?

  5. Frivilligorganisation för samhällets bästa? • Juridisk ställning - Charities Act (2006) • Antagen position - Church for the Nation? “Its history, its constitutional position – however controversial that may have become for some – means that it is obliged just to be there speaking a certain language, telling a certain story, witnessing to certain non-negotiable things about humanity and about the context in which humanity lives.” Archbishop of Canterbury, Dr. Rowan Williams, 2002

  6. Frivillighet i och för kyrkan • 4 av 10 kyrkobesökare i England tar sig an frivilligt arbete utanför kyrkan och en liknande mängd utför frivilligt arbete i kyrkans regi. (Barley 2007) • Relativt få anställda. Kyrkan skulle inte kunna bedriva den verksamhet som den bedriver idag utan frivilliga insatser på flera nivåer Church Statistics 2009/10 (2011) • The National Churches Trust survey 2010 • beräknad1.6 million frivilliga i kyrkor i UK. 200 000 är inte regelbundna kyrkobesökare. • 29% av tid som frivilliga lägger ned går till ‘community activities’.

  7. Kyrkobyggnader som resurs • 47,000 kyrkobyggnader som är faktiskt eller potentiella resurser för lokala samhället. • Nästan 8 av 10 kyrkobyggnader I UK används för annat än gudstjänster • I 60% av dessa inkluderas aktiviteter för lokala samhället organiserad av församlingen.

  8. Aktiviteter I kyrkobyggnader år 2010 National Churches Trust Survey 2010

  9. Anledningar till att inte fler aktiviteter för det omgivande samhället hålls I kyrkobyggnader

  10. Religion och frivillighet Greg Smiths analys av GB ‘medborgarskaps undersökning’ 2010. • Religiös tillhörighet ingen signifikant effekt på frivillighet • MEN de som säger att religiös identitet är viktigt och/eller är regelbundna kyrkobesökare är mer benägna att utföra frivilligt arbete I grupp kontext. (särskild kristna). Greg Smith 2010

  11. Vilken roll spelar religiösa grupper I välfärden idag? • Undersökning av ‘faith based social action’ på region nivå i England. (Dinham 2007) • Många olika initiativ inom vitt sprida områden • Ingen täckande oberoende data • Brist på gemensamma begrepp

  12. Tre sätt som reliigon blir mer synlig som aktör I samhället I UK idag : • Religiösa grupper anses vara en rik källa till fysisk och socialt kapital • Religion anses i regeringens policy ha en nyckel roll i att framhäva lokala gemenskaper (community cohesion). • Regeringen är interesserad av att öka rollen som religiösa grupper ha i styrande (governance) på lokal nivå. (Dinham and Lowndes, 2009. See also Rana Jawad 2012 )

  13. Kyrkans rapport - Resourcing Christian Community Action 2010 • Regeringens språk är vänligt inställt till ‘faith communities’ roll, det verkar finnas en öppen inbjudan att ta sig an en större roll I den lokala gemenskapen MEN • Retoriken och verkligheten är inte den samma. • Med andra ord finns det chanser för kyrkor att bli involverad som tjänsteleverantörer, men oftast utan resurserna som möjliggör detta. (Resourcing Christian Community Action January 2012, 39).

  14. Fallstudium • Kvalitativ • Kartläggning av området • Intervjuer • Fokusgrupper

  15. DATA / Tre perspektiv • 1) Hur ser lokala sociala myndigheter på kyrkliga tjänster som en del av välfärdssystemet? • 2) Hur ser den lokalbefolkningen på det? • 3) Majoritetskyrkors agerande på det lokala planet både som producent av välfärdstjänster och som opinionsbildande aktör.

  16. Darlington • Ca 90 000 invånare • Homogen population • Tidigare industristad nu dominerad av tjänstesektorn • Utvecklad och formaliserad samarbete mellan kommunen, företag och frivilligorganisationer • Stora klyftor mellan de rikaste och fattigaste i staden

  17. Kyrkans välfärdsarbete i Darlington

  18. Församlingsprästens syn på saken • Kyrkan har en roll i välfärd och välmående • - Som samhälls/gemenskapsbyggare • - Som kritisk röst • - Präster är inte outbildade social arbetare • - Kyrkan som de troendes gemenskap Martha Middlemiss Lé Mon

  19. Församlingsbors och myndigheters syn på saken • Kyrkan har en roll i välfärd och välmående • - Som tillhandhållare av tjänster utöver det som lokala myndigheterna erbjuder • - Så länge kyrkan inte blandar ihop tjänster med ’predikande’ • - Som en kritisk röst i samhället Martha Middlemiss Lé Mon

  20.  RESULTATKyrkan som välfärdsaktör i England • Kyrkan som en del av frivilligsektorn • Kyrka som social röst • Har kyrkan fortfarande en särskild roll i det engelska samhället? • Kyrkan ’mittemellan’ Martha Middlemiss Lé Mon

  21. Kyrkan ’mittemellan’ • Kyrkan som neutral mark • (inkl symboliskroll) • Kyrkan som medlare • Kyrkan som kritisk röst

  22. Individers förväntningar av kyrkan: låg i teori, hög i praktik Martha Middlemiss Lé Mon

  23. 1: offentligvården, chef • Kyrkor har goda kunskaper om sina lokala områden och har därför någonting att bidrager med • Kyrkan är bara en av många frivilliga organisationer Martha Middlemiss Lé Mon

  24. 2: offentligvården, chef • Dörren är alltid öppen för kyrkorna om de vill samarbeta • Kyrkan är knappt nämnd som en möjlig partner för myndigheterna i välfärden Martha Middlemiss Lé Mon

  25. 3: förtroendevald politiker, kommun • Att vara ’statskyrkan’ idag betyder ingenting • Kyrkan har ansvar pga. sina privilegier Martha Middlemiss Lé Mon

  26. 3: förtroendevald politiker, kommun • Kyrkan borde tala ut och agera på grund av sin ideologi • Kyrkan borde inte tvinga sina åsikter på andra Martha Middlemiss Lé Mon

  27. Kyrkan i välfärdssystemet– i både England och Sverige • Den Nationella kyrkan behåller en särskild roll i välfärden trots nedgång i kyrkogång och utökad pluralism • Kyrkan som komplement • Kyrkan som både kritisk röst och aktör Martha Middlemiss Lé Mon

  28. Kyrka i välfärdssystemet– skillnader England/Sverige • Olika syn på kyrkan både inom kyrkan och från andra i samhället? • Kyrkan som komplement eller mer tvetydig roll? • Kyrkan “mittemellan” i England • Civilsamhället och frivillighet Martha Middlemiss Lé Mon

  29. Ny roll för kyrkan som bygger på sin historia/ tidigare ställning • Inte längre ’ramverk’ för samhället, men förväntas spela en ny(?) roll på grund av att den ses som förvaltare av värderingar och försvarare av ’the common good’.

  30. Added value ? • Vi vet för lite! • Gemensamma begrepp? • Finns det mötespunkter for politiska och analytiska begrepp (eg Big society)? • Kapital – Religious, Andlig, Kulturell – användbar eller problematisk? • Metoder • Vad behöver mätas och hur ska det mätas?

  31. The Big Society ‘Big Society’ är en koncept som har fått fäste i UK efter valet 2010 • Målet med ‘Big Society’ är att flytta mer makt ifrån regeringen till lokala samhällen och individer för att åstadkomma en mer deltagande samhälle. • Kyrkorna har setts som och I viss mån ser sig själva som en viktig del av civilsamhället här.

More Related