Patientnämndens verksamhet Socialnämnden Tingsryds kommun 13 mars 2012

1. Patientnämndens verksamhetSocialnämnden Tingsryds kommun 13 mars 2012

2. Krav på hälso- och sjukvården 2 a § Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen,2. vara lätt tillgänglig,3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen,5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården.

3. Lag om patientnämndsverksamhetSFS 1998:1656 (uppdaterad 2011) 1980 – förtroendenämnderna startade på försök 1992 – verksamheten permanentades 1999 – namnbyte, förtroendenämnderna blev patientnämnder 2011 – Lagen uppdateras, patientsäkerheten lyfts fram

4. Vad ska patientnämnden göra att utifrån synpunkter och klagomål: stödja och hjälpa enskilda patienter bidra till kvalitetsutveckling och en hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2014-09-08

5. genom att: *hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen inom hälso- och sjukvård *främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal *hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet *rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter 2014-09-08

6. Stödja och hjälpa patienter inom: 1. den hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av landsting eller enligt avtal med landsting • 2. den hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av kommuner eller enligt avtal med kommuner, och den allmänna omvårdnad enl. socialtjänstlagen som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård • 3. den tandvård enligt tandvårdslagensom bedrivs eller helt eller delvis finansieras av landsting 2014-09-08

7. Kommuner får överlåta uppgifterna enl. denna lag till landstinget om man kommer överens om detta. Kommunerna får lämna ekonomiskt bidrag som motiveras av detta. För Kronobergs del finns avtal med samtliga kommuner om detta 2011 – 2014 2014-09-08

8. Nämnderna ska också: • informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet 2014-09-08

9. Nämnderna ska: senast sista februari lämna redogörelse till Socialstyrelsen över verksamheten föregående år uppmärksamma Socialstyrelsen på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn

10. Nämnderna ska också: utse stödperson till patient som önskar detta och vårdas enligt psykiatrisk tvångslagstiftning eller tvång enligt smittskyddslagen förenad med frihetsberövande

11. Stödpersonsverksamhet Patienter inom tvångsvård har enligt lag rätt att få en stödperson 1991:1129 § 26 Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) 1991:1128 § 30 Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) 2004:168 § 19 Smittskyddslagen (SmL)

12. Patientnämndens uppgifter är rådgivande och har inga disciplinära befogenheter. Nämndens ledamöter och tjänstemän har tystnadsplikt.

13. Patientnämndens ledamöter 2011-2014 Kent Alriksson, ordf (m) Bo Dalesjö, vice ordf (s) Sven-Erik Svensson (c) Nils-Erik Carlström (fp) Maria Svensson Lundin (kd) Ann-Christin Magnusson (v) Gullvi Andersson (mp) Jan Lorentzon (sd)

14. Patientsäkerhetslagen, 2011 *Systematiskt patientsäkerhetsarbete. *Patienten lyfts fram som samarbetspartner. *Patientnämndernas betydelse för patientsäkerheten blir tydligare. Uppmärksamma Socialstyrelsen. *Informationsskyldighet för vårdgivaren om möjligheter att anmäla/begära ersättning.

15. Vem lyssnar när du inte är nöjd med vården? Prata med den eller dem som vårdat dig, känns det svårt kontakta patientnämnden. Information om andra myndigheter och möjligheter t ex: Socialstyrelsen Patientförsäkringen Försäkringsbolag hos resp kommun Läkemedelsförsäkringen DiskrimineringsOmbudsmannen (DO)

16. Arbetsgång i korthet: Inkommen fråga, klagomål, synpunkt Vissa frågor besvaras av handläggarna direkt Rådgivning som underlag för patientens eget agerande Frågorna/synpunkterna vidarebefordras sedan till vården enl. patientens önskan Svar från vården Vidarebefordras till patienten…. …som hör av sig igen och är nöjd el. inte nöjd Samtliga ärenden presenteras för nämnden. Berörd chefläkare ser samtliga avslutade ärenden.

17. Hållbar jämställdhet-jämlik vård Samtliga bemötandeärende 1/1-2012 – 30/9-2012 Telefonintervju Sammanställning Utbildningsmaterial

19. Mycket vanlig kommentar: ”Jag vill inte att detta ska hända någon annan patient !”

20. Struktur för registrering och rapportering Vård och behandling- missnöjd med diagnos, bristande initiativ till förnyad medicinsk bedömning mm Organisation, regler och resurser- kallelser, remisser, tillgänglighet, sekretess Bemötande- personalen lyssnar ej, nonchalans, information Övrigt

21. Totalt antal ärenden 2007-2011

24. Antal ärenden till kommunerna: 9 12

25. Vad visar antalet klagomål egentligen ?? Vilket är bra ? Vilket är dåligt ?

26. Många synpunkter och klagomål kan betyda: en verksamhet med brister av något slag, och därför missnöjda patienter eller: ett öppet och tillåtande klimat hos ledning och personal, lyhördhet patienter som är vana att söka information

27. Få synpunkter och klagomål kan betyda: att verksamheten är välfungerande, och patienterna är nöjda eller: bristande information om möjligheten att lämna synpunkter och kritik patienter i beroendeställning

29. 93-årig kvinna som nyligen opererats för lårbensbrott. I samband med sjukhusvistelsen fick kvinnan en sårskada på smalbenet. Kvinnan vistas nu på korttidsboende eftersom såret har svårt att läka. Dotter ifrågasätter om nödvändig kompetens finns i hemsjukvården och om man verkligen inte kan göra mer nu när såret inte vill läka? ”Skall hon behöva ligga i sängen och ruttna bort”?

30. 82-rig kvinna med demensproblematik. Bor i eget boende m h a hemhjälp och dotter. I samband med dotterns semesterresa lades mamman in på sjukhuset, därifrån till ett korttidsboende på annan ort. Hit kommer en biståndshandläggare och en ny biståndsbedömning görs. Biståndshandläggaren frågar om kvinnan vill åka hem, vilket hon svarar ja på. Fungerar inte hemma, larmar och skriker på hjälp. Dottern är frustrerad över att ingen tar ett samlat omvårdnadsansvar för mamman och att anhöriga inte var med vid biståndsbedömningen.

31. 56-årig man som opererade diskbråck 2008, svår smärta i efterförloppet som behandlats med narkotiska lm. Våren 2010 upplevde makan att pat blivit mer glömsk. VC kontaktas och CT samt utredning av kommunens demenssjuksköterska genomförs. CT är normal, däremot visar demenssjuksköterskans utredning en demensbild. VC skickar brev till mannen samt recept på demensmedicin. Pat och anhörig blir chockade. Ny utredning genomförs som är normal, mannen har en dyslexi och dyskalkyli vilket gör att testerna måste göras på annat sätt. Anhörig undrar hur demenssjuksköterska kan lämna ett så felaktigt resultat?

32. Äldre man som vistas på äldreboende. Har där ramlat flera gånger och slagit i höften, har nu fått ett fult sår på sin höft. Nyligen inlagd på sjukhuset pga infektion i såret. Dottern är mycket besviken över den omvårdnad som ges på äldreboendet, menar att man inte förebygger trycksår. Dottern vill se pappans journal men har då fått till svar "jag tycker inte att du skall läsa papperen, då blir du bara ledsen" säger också "vi erkänner att vi har brustit". När dottern nyligen var på besök frågade hon varför pappan inte hade den förhöjning som var ordinerad? Får då till svar "ska han ha en kudde?" Dottern vill att en ordentlig utredning görs och att man ser över verksamheten så att detta inte upprepas.

33. Äldre man som är cancersjuk. Har också en diabetes med sår på foten. Såret har under några månader lagts om av hemsjukvården. Anhörig upplevde att det var bristande kompetens hos personal i hemsjukvården, många olika personer. Ibland hade man inte med sig det material som behövdes. Mannen har nu varit inlagd på onkologen och har därifrån ordinerats en pump för fötterna. Är nu medicinskt färdigbehandlad och på väg hem. Anhörig är nu orolig för hur vården kommer att skötas från hemsjukvårdens sida?

34. Äldre rullstolsbunden man som vistas på ett vårdboende. Anhörig ifrågasätter varför pappan måste ”drogas ner”. Sonen berättar att man framfört detta till personalen men att man inte får något gehör för sina synpunkter. Enligt anhöriga är pappan livlig och glad utan lugnande medicin, så som han har varit hela sitt liv men när han får lugnande medicin blir han glömsk och kommer inte ihåg. Sonen uttrycker att man känner sig överkörd av personalen.

35. Äldre man som drabbades av stroke för några veckor sedan. När mannen var medicinskt färdigbehandlad skickades han till vårdboendet. När man kom dit fanns det ingen som mötte upp, blev så småningom placerad på ett rum på 3:e våningen. Anhöriga fick en upplevelse av att mannen var övergiven. Efter några dagar åkte anhöriga dit för besök, hittade så småningom personal som motvilligt följde med upp till rummet. Där låg mannen och skakade, var dålig. Akut ambulanstransport till akuten, konstaterades att mannen drabbats av lunginflammation. Mannen avled dagen efter. Anhöriga undrar nu: -hur ofta har mannen fått tillsyn? -vilka kontroller har utförts? -vad hade hänt om inte anhöriga dykt upp på fredagskvällen?

36. Kvinna som är handikappad sedan många år, har bl a svårt att gå. Har rullator för inom- och utomhusbruk. För någon månad sedan var sjukgymnast och arbetsterapeut på hembesök för utprovning av ny rullator, arbetsterapeuten säger ”vem vet hur länge du kan stå på dina ben eller komma ut”. Kvinnan reagerade starkt på att någon uttrycker sig så, är detta professionellt?

37. Man i 55årsåldern som opererade diskbråck för ett par år sedan, svår smärta i efterförloppet som behandlats med narkotiska lm. Våren 2010 upplevde makan att patienten blivit mer glömsk. VC kontaktas och CT samt utredning av kommunens demenssjuksköterska genomförs. CT är normal, däremot visar demenssjuksköterskans utredning en demensbild. VC skickar brev till mannen samt recept på demensmedicin. Patienten och anhörig blir chockade. Ny utredning genomförs som är normal, mannen har en dyslexi och dyskalkyli vilket gör att testerna måste göras på annat sätt. Anhörig undrar hur demenssjuksköterska kan lämna ett så felaktigt resultat?

38. En helt vanlig dag i Landstinget Kronoberg besöker 646 patienter specialistläkare utförs 570 sjukvårdande behandlingar opereras 52 patienter föds 6 barn på BB vårdas 419 patienter på sjukhusen genomförs 675 röntgenundersökningar tar 1177 emot 211 telefonsamtal besöker 1 936 personer länets vårdcentraler, varav 935 personer träffar en läkare besöker 49 personer en läkare inom psykiatrin undersöks 86 vuxna och 93 barn hos folktandvården

39. Kontaktuppgifter Telefon Telefon: 0470-58 85 42 Fax: 0470-58 85 30 Om du vill kan du ringa anonymt om du bara vill höra dig för vad som gäller i ditt fall. E-post patientnamnden@ltkronoberg.se Brev Patientnämnden Landstinget Kronoberg, 351 88 Växjö Hemsida www.ltkronoberg.se