DELAKTIGHET OCH EN JÄMLIK FOLKHÄLSA

1. DELAKTIGHET OCH EN JÄMLIK FOLKHÄLSA Gunnar Ågren 2011

2. Några utgångspunkter • En bred definition av hälsa: WHO: ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande • Bästa möjliga hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och till och med en förutsättning för andra rättigheter • Det är i allmänhet både bättre och kostnadseffektivare att förebygga än att ingripa i efterhand

3. Något om hälsa • Rätten till bästa möjliga hälsa är mycket ojämnt fördelad • En del kan vi inte göra så mycket åt exempelvis genetiska faktorer • En del kan påverkas: • Levnadsförhållanden – social situation och yttre miljö, tillgång till sjukvård och andra samhällsresurser • Levnadsvanor som i sin tur samspelar med levnadsförhållanden • Sammanfattas som hälsans bestämningsfaktorer

4. Hälsans sociala bestämningsfaktorer • Jämlikhet • Låg arbetslöshet • Bra arbetsmiljöer • Hög grad av inkomsttrygghet som förhindrar att människor marginaliseras • Tillgång till kultur, folkbildning, möjligheter till en bra fritid och möjligheter till fysisk aktivitet • Ett bra skolsystem • Tillgång till primärvård och barnhälsovård • Låg tillgänglighet till alkohol, narkotika och tobak • Ett samhälle som underlättar hälsosamma levnadsvanor

5. Vad är bra för hälsan? Att ha ett jobb, särskilt ett med mycket att säga till om Det är bättre att vara rik än att vara fattig Det är bättre att ha en bra utbildning Det är viktigt att veta att hälsoskillnaderna finns vid alla inkomst och utbildningsnivåer –hälsan klasstrappa

6. Ohälsans klasstrappa Dödligheten bland samtliga män i dessa åldrar som fanns med i folk och bostadsräkningen 1999 har följts upp. Dödligheten bland icke facklärda arbetare var mer än dubbelt så hög som bland högre tjänstemän Källa: R. Eriksson, J. Torssander European J Puplic Health 2008

7. Klasstrappan ser likadan ut hos kvinnor även om två kategorier bytt plats Källa: R. Eriksson, J. Torssander European J Puplic Health 2008

8. Ju högre inkomst, desto bättre hälsa

9. Stora skillnader i medellivslängd mellan svenska kommunder I Danderyd lever kvinnor i genomsnitt 85,6 år, Strömsund 80,8 år I Danderyd lever män i genomsnitt 82,6 år , Pajala 74,9 år Medelinkomst Danderyd 403 tkr, Strömsund 187 tkr, Pajala 182 tkr

12. Socialstyrelsens folkhälsorapport visar på stora hälsoskillnader mellan utbildningsgrupper

13. Är det bra att leva i ett rikt samhälle? • Ja till en viss gräns • Mycket hälsosammare att leva i Sverige än i Sierra Leone • Men mindre hälsosamt att leva i USA som har högre BNP per invånare än Sverige • Det verkar som det går en gräns vid ungefär 15.000 dollar (100.000 kr) /per person där ytterligare ökning av BNP inte spelar någon roll för folkhälsan

14. De globala hälsoklyftorna: Så här stor andel av 15-åringarna i ett land beräknas överleva till 65 års ålder

15. Vad är viktigt för folkhälsan när man jämför olika industriländer? • BNP per invånare spelar liten roll • Sjukvårdsutgifter per invånare spelar liten roll • Graden av jämlikhet spelar stor roll • Länder med mindre inkomstskillnader och utbyggda välfärdssystem har i allmänhet bättre hälsa • Mer jämlika länder har i allmänhet också mindre brottslighet, större förtroende mellan människor och bättre skolresultat

16. Man mår bättre i jämlika samhällen

17. Vad är det som påverkar hälsan? • Knappast inkomsten i sig – pengar är inte särskilt hälsosamma • En vägledning ges av stressforskningen. Vi klarar ganska mycket långvarig stress men kombinerar man stress med brist på inflytande blir det väldigt ohälsosamt • Jobb med hög belastning och lite inflytande = riskyrken – i allmänhet dåligt betalda. • Jobb med stort inflytande, friskyrken- i allmänhet högt betalda

18. Inkomsttrygghet och marginalisering • Svårt att mäta marginalisering – ”utanförskap” ett alltför allmänt begrepp • Inkomsttrygghet vid sjukdom och arbetslöshet en viktig förebyggande åtgärd som håller på att urholkas • En stor del av ohälsan bland människor med funktionsnedsättning sammanhänger inte med funktionsnedsättningen utan med bristande tillgång till resurser och bristande möjligeter att påverka – rapporten ”Onödig ohälsa” från FHI

19. Onödig ohälsa – ett exempel på delaktighetens betydelse • Att ha en funktionsnedsättning behöver inte innebära någon nedsatt hälsa – däremot är det en hälsorisk • Nedsatt hälsa bland människor med funktionsnedsättning är betydligt vanligare än vad den behöver vara • En mycket stor del av ohälsan beror på dålig ekonomi, lågt beslutsutrymme, bristande tillgång till samhällsresurser, brister i utbildning etc.

20. Levnadsvanornas betydelse • Kost, fysisk aktivitet, arbetet mot tobak, alkohol och narkotika har stor betydelse för folkhälsan • Men – det är svårt att påverka levnadsvanor om man inte påverkar människors levnadsförhållanden • Tyvärr har funnits en tendens att släppa den sociala helhetssynen på folkhälsa och börja prata om livsstilar • En fara är att arbetet inte når ut till de som har de allvarligaste problemen – risk för ökade hälsoklyftor

21. Minskad rökning - ett exempel på framgångsrikt folkhälsoarbete

22. Men inte lika framgångsrikt om man tar hänsyn till den sociala gradienten

23. Exempel på framgångsrika insatser ur jämlikhetssynpunkt • Bra utbildning till alla • Låg arbetslöshet • Bra och generösa social skyddsnät • Obligatorisk mödra- och barnhälsovård • Hälsokontroller i primärvården • Ett effektivt arbetsmiljöarbete • Bra tillgång till grönområden och kultur • En restriktiv alkohol- och tobakspolitik

24. Sammanfattande slutsats! • Generella åtgärder som vänder sig till hela befolkningen ger i allmänhet individen större möjlighet att ta ansvar för sin hälsa