1 / 14

Semantik – introduktion

Semantik = läran om mening Tvärvetenskapligt filosofi lingvistik psykologi AI. Lingvistik motsägelser mångtydighet metaforer Filosofi ontologi epistemologi medvetande. Semantik – introduktion. Semantik – introduktion. Psykologi resonerande minne tillägnande av språk tolkning

kert
Télécharger la présentation

Semantik – introduktion

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Semantik = läran om mening Tvärvetenskapligt filosofi lingvistik psykologi AI Lingvistik motsägelser mångtydighet metaforer Filosofi ontologi epistemologi medvetande Semantik – introduktion

  2. Semantik – introduktion • Psykologi • resonerande • minne • tillägnande av språk • tolkning • AI • expertsystem • beräkningsmodeller

  3. Kompositionalitet oändligt många konstruktioner i naturligt språk kan förstås... antagande: meningen av större uttryck kan härledas från meningen av de ingående delarna Innefattande “Lisa är en fisk. Alla fiskar trivs i vatten. => Lisa trivs i vatten” valida argument: arg. vars slutsatser är sanna om premisserna är sanna slutsatserna innefattas av premisserna Kompositonalitet & innefattande

  4. Vad är mening? Platons idévärld... ingen idé... Alt def 1: att veta meningen med något är att veta vad det refererar till Sanningsvärde Alt def 2: att veta meningen med något är att veta veta under vilka förhållanden det är sant Dvs, att veta vad som gör det sant Referens & sanningsvärde

  5. Semantiskt värde “Pelle springer” [Pelle] = vår Pelle [springer] = {personer som springer} [Pelle springer] är ekvivalent medPelle ∈{personer som springer} Det semantiska vär-det av en utsaga be-räknas utifrån det se-mantiska värdet hos dess delar; och är dess sanningsvärde En utsaga är sann om det semantiska värdet av NP är ett element i det semantiska värdet av VP Komposition + sanningsvärde

  6. “Ingen springer” en lösning: FOPL -> (∀x)(x springer inte) “någon politiker ljuger” (∃x)(x är politiker & x ljuger) OK, men... “De flesta politiker ljuger” (∃x)(x är politiker & x ljuger)... ny lösning: mängder... Problem: kvantifikation

  7. “ingen” = {{}} “någon” = { alla mängder som har minst en medlem} ger:[någon springer] = [springer] ∈ [någon] = {individer som springer} ∈ {{}} = falskt d:o för “ingen” “De flesta”... = {alla mängder där mer än hälften av alla politiker ingår}, t.ex. ger: [de flesta politiker ljuger] = {lögnare} ∈ {alla mängder där mer än hälften av alla politiker ingår} kontra-intuitivt... Mängder i stället för logik

  8. Räckvidd “alla” betyder oftast inte “alla”, utan “alla ...”, beroende på sammanhang Tempus “Pelle sprang” måste tolkas med avseende på en viss tid presens kan också betyda ­ “av vana” Indexikalitet “här”, “nu”, “du” betyder olika saker beroende på var och när de yttras Mångtydighet lexikal: “Pelle brände pengar” strukturell: “mannen slog pojken...” FOPL fixar... Diskurs(problem)

  9. Sense... “Göran Persson” vs. “Sveriges stats-minister” samma referent, men olika mening... statsministern skulle inte nödvändigtvis ha behövt vara Göran Persson... “Göran Persson är Göran Persson” vs. “Göran Persson är Sveriges stats-minister” nödvändig sanning vs. ‘tillfällighet’ -> möjliga världar... “Sense” och “reference”

  10. Sense utsaga: inte sannings-värde, utan det som gör utsagan sann eller falsk! predikat: inte mängden av utpekade objekt, utan det som gör att just dessa pekas ut! utsaga: hur världen skulle se ut om den var sann (sann om denna världen ser ut så) predikat: den egenskap ett objekt skulle behöva ha för att bli utpekat Möjlig-världssemantik

  11. sense av en utsaga är den mängd världar där utsagan är sann “gräs är grönt” sant, ty denna värl-den ingår i mängden av de möjliga världar där gräs är grönt “gräs är rött” falskt, men vi förstår att/hur det skulle kunna vara sant... sense av ett uttryck, tillsammans med hur världen faktiskt ser ut, avgör uttryckets reference! hanterar skillnaden mellan nödvändiga sanningar och tillfälligheter Sveriges statsminister i en annan möjlig, “blåare” värld... Möjliga världar, forts.

  12. “Logiskt allvetande” Sherlock Holmes och Dr. Watson... Watson känner till alla premisser, men är ändå inte medveten om slutsatsen detta är omöjligt om Watsons kunskap beskrivs som en mängd möjliga världar Möjlig-världssemantik förutsätter perfekta slutledare. Psykologiskt orealistiskt oändligt stora representationer men bra som abstrakt beskrivning Problem i möjliga världar...

  13. Bevisteoretiskt övergå till formalism, t.ex. FOPL axiom, deduktion ingen hänsyn till innebörden hos ord skillnaden mellan grön och röd har ingen betydelse Modellteoretiskt inbegriper tolkning verkar överensstämma mer med mänskligt resonemang -> mentala modeller... Bevis vs. modeller

  14. “Pelle super. Olle knarkar. Han super också. En del fåglar kan flyga.” {individer som knarkar} = {Olle, z, t} {individer som super} = {x, Pelle, Olle, y, t} {fåglar} = {w, v, u} {kan flyga} = {w, v, Olle} utsagan är sann modellen säger för mycket några fåglar (w, v, u) måste fabriceras u kan inte flyga... ofullständig förklarar tendens att förutsätta för mycket “Pelle knarkar och har dålig kondis”... deduktion... Mentala modeller

More Related