1 / 11

Dieter K. Müller & Roger Marjavaara Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet

LANDSBYGDENS ´OSYNLIGA´ BEFOLKNING: EN ANALYS AV FRITIDSBOENDES RELATIONER TILL DEN SVENSKA LANDSBYGDEN. Dieter K. Müller & Roger Marjavaara Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Urban Nordin Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.

kitty
Télécharger la présentation

Dieter K. Müller & Roger Marjavaara Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. LANDSBYGDENS ´OSYNLIGA´ BEFOLKNING: EN ANALYS AV FRITIDSBOENDES RELATIONER TILL DEN SVENSKA LANDSBYGDEN Dieter K. Müller & Roger Marjavaara Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Urban Nordin Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet

  2. Utgångspunkten för projektet • Många landsbygder avfolkas • Samtidigt upplevs fritidsboende på vissa orter som problem • Fritidshusägare är ’osynliga’ • Bara ett hem! • Vill man inteellerkan man intevaradelaktigilokalsamhället?

  3. Syfte och frågeställningar • Projektets syfte är att analysera de relationer som fritidsboende har till sitt fritidshus och den omgivande landsbygden • Hur stor är denna grupp ´osynliga´ invånare av landsbygden och var befinner sig dessa? • Hur och när används fritidsboenden på olika landsbygdsområden idag? • Vilka framtidsplaner har fritidshusägare för sina fastigheter och hur avser de att använda dem i framtiden? • Förnimmer fritidsboende rurala och urbana hem och områden som komplementära och lika viktiga och har de olika funktioner och tillfredsställer olika behov?

  4. Några teoretiska utgångspunkter • Mobila samhällen, ”mobilityturn” inom samhällsvetenskap (Urry, 2000; Hall, 2005) • Identiteter som bygger på fritidsaktiviteter, ”multiple dwelling” och ”multiple place attachment” (Williams, 2002; MyIntyre et al. 2006) • Empiriska studier tyder på en stark platsanknytning bland fritidshusägare (Kaltenborn 1997,1998; Stedman 2006; Kelly & Hosking, 2008; Flemsæter 2009) • Vadbetyderett hem? ”…home is: a place/site, a set of feelings/cultural meanings, and the relations between the two.” (Blunt & Dowling 2006:2-3)

  5. Finns det en hierarki av hem? • Heidegger (1951): “Bauen, wohnen, denken” • Engagemangförlokalsamhället • Ärdetdårimligtatt anta en hierarkiav hem? (Gallent 2007) • Vadär permanent? Alternativt hem (Kaltenborn 1997, 1998) • Rötter, kontinuitet, boendeefterpensionering

  6. Studien • En postenkät bland 4000 representativa (ålder, regional fördelning, inkomst, medborgarskap) fritidshushushåll 2009 • 2290 svar (57,3%) • Ungdomar underrepresenterade • En parallell studie i Norra Bohuslän • ytterligare 4000 svar

  7. Att vara hemma • Människor känner sig hemma i permanentbostaden (ø 1,54) och fritidshuset (ø 1,65) • 60,9 % lika i båda23,2 % i permanentbostaden15,7 % i fritidshuset • 56,1 % skulle tycka att det är en bra idé att en del av deras inkomstskatt tillfaller fritidshuskommunen

  8. Produktion i projektet och framtida forskningsplaner • 1 publicerad artikel • 4 inskickade artiklar • 2 manuskript • 4 planerade artiklar • Presentationer • 11 vetenskapliga konferenser • Tillväxtanalys, kommuner, allmänhet, radio, tv, lokalpress • Fritidshusägare vill uppenbarligen engagera sig på landsbygden • Hur hanterar landsbygdskommuner denna fråga? • Vilka problem och möjligheter ser de rörande den ’osynliga’ befolkningen?

  9. Tack…

More Related