1 / 25

Intervju – Kvalitativ metod

Intervju – Kvalitativ metod. Syftet med kvalitativ metod.

lixue
Télécharger la présentation

Intervju – Kvalitativ metod

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Intervju – Kvalitativ metod

  2. Syftet med kvalitativ metod “Den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå världen från undersökningspersonernas synvinkel, utveckla mening ur deras erfarenheter, avslöja deras levda värld som den var före de vetenskapliga förklaringarna” (Kvale & Brinkmann s. 17, 2009). • Att klargöra ett fenomens karaktär eller egenskaper • Forskningsintervjun bygger på vardagens samtal –dock, ett professionellt samtal som har en struktur och ett syfte • Man använder sig av det direkta mötet mellan forskare och intervjuperson och det unika samtal som uppstår i just denna kontext (Widerberg, 2002) Anette Erikson

  3. Definition • Definition av halvstrukturerad intervju: En intervju med målet att erhålla beskrivningar av intervjupersonens livsvärld i syfte att tolka innebörden av de beskrivna fenomenen. (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 19) Namn Efternamn

  4. Forts. • Inte ett samtal mellan likställda parter • Forskaren definierar och kontrollerar situationen • Forskaren introducerar ämnet för intervjun – följer kritiskt upp svaren under intervjun.

  5. Olika angreppssätt i kval. o kvant. forskning Kvalitativa forskaren ställer frågor som: Vad något (det studerade fenomenet) betyder Att klargöra vad det (det studerade fenomenet) innebär Till skillnad mot: Kvantitativ forskning som har syftet att fastställa mängder, dvs förekomst eller frekvens Namn Efternamn

  6. Positivism Hermeneutik • Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning • Enhetsvetenskap Mångfald • Förklaring Förståelse • Objektiv Subjektiv • Deduktiv Induktiv • Siffror Ord • Representativitet Variation Namn Efternamn

  7. Kvalitativa forskningsdesigner • T.ex. • Grounded Theory • Narrativ metod • Fenomenologi • Fenomenografi • Etnografisk metod • Hermeneutisk metod • Stud. (15hp) använder: En beskrivande (deskriptiv) kvalitativ metod. Namn Efternamn

  8. Olika former av kvalitativ intervju Kvalitativ intervjuer kallas ibland för ostrukturerad eller icke-standardiserad Strukturerad intervju (välorganiserad, följer en rad standardfrågor) Halvstrukturerad intervju – genomförs med en intervjuguide – Förslag till frågor (berättande) som ska täcka ämnet, det studerade fenomenet (lämplig intervjuform för stud.) Öppen intervju (specifika teman, frågornas formulering och ordningsföljd är ej bestämda i förväg Krävs van intervjuare Namn Efternamn

  9. Förberedelse En väsentlig del av undersökningen bör ha ägt rum innan bandspelaren sätts på iden faktiska intervjusituationen Nyckelfrågor vid planeringen: Vad, Varför, Hur: Vad: Att skaffa sig förkunskap om det ämne som ska undersökas Varför: Att klargöra syftet med undersökningen (vad är forskningsfrågan) Hur: Att förvärva kunskap om olika intervju– och analystekniker, och att avgöra vilka som är lämpligast för studien Anette Erikson

  10. Ge en ram åt intervjun ”Intervjun är en scen på vilken kunskap byggs upp genom samspelet Mellan intervjuare och intervjuperson” (Kvale, 1997) ”Intervjuforskning är ett hantverk som, om det utförs väl, kan bli en konst” (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 32) Förbered intervjupersonerna: • Ge bakgrund till intervjun (både före och efter intervjun) • Berätta om syftet med intervjun • Användning av bandspelare • Finns några frågor/oklarheter Namn Efternamn

  11. Intervjun Inledningen viktig: • Skapa förtroende för att få respondenten att berätta det innersta, erfarenheter och känslor • Skapa god kontakt, HUR, disk? Uppföljning efter intervjun: • Komplettera information • Ge respondenten möjlighet att ställa ev. ytterligare frågor t.ex. hur materialet ska användas Ev.fältanteckningar efter intervjun t.e.x om det mellanmänskliga samspelet eller värdefull information till analysarbetet. Anette Erikson

  12. Intervjun kan vara berikande T.ex. - kan bearbeta saker under intervjun - kan få insikter Ex. (FUP-projektet 1.1) ”Det känns bra att prata om dom, det är därför jag ställer upp här, det känns som att det är bra för mig, jag måste ha en helhetsbild av hurdan jag är, jag måste se hurdan jag är för att kunna hantera verkligheten runt omkring mig och att göra det är att prata om det, då får jag en slags relation till mig själv så att man ser under gången hr det var innan, det är bättre att ha sådana bilder klart för mig än at inte ha det”. Anette Erikson

  13. Intervjuguide(består av vissa teman samt förslag till frågor) ”En intervjuguide är ett manus som mer eller mindre strukturerar Intervjuns förlopp” (Kvale & Brinkman, 2009, s. 146) Börja med att klargöra syftet med intervjun Guiden måste täcka in ämnet så att intervjun kan ge svar på syftet Tänk på både temat och dynamiken i intervjun: Temat – frågorna relateras till ämnet (syftet) • - ju spontanare intervjuprocess desto mer spontana och rika beskrivningar • - ju mer strukturerad intervju desto lättare att strukturera svaren under analysen Dynamiken • -Frågorna bör stimulera till ett positivt samspel • -Göra respondenten motiverad till att tala om upplevelser, känslor Namn Efternamn

  14. Intervjufrågor Konversation med ett specifikt syfte och struktur Korta enkla frågor Olika typer av intervjufrågor: Inledande frågor – Huvudfrågor i intervjuguiden (den inledande frågan kan leda hela intervjun) Få igång berättandet: Ex. Kan du berätta om…… Kan du beskriva…. Hur har det varit för dig efter insjuknandet? Berätta! Eftersträvar utförliga och rika beskrivningar Anette Erikson

  15. Forts. Olika typer av intervjufrågor Uppföljningsfrågor Exempel: -Direkta frågor om vad som har sagts: -Nickande -”Mm” (instämmande) -Paus -En upprepning av något betydelsefullt -Lära sig iaktta – ovanliga termer, stark betoning, affekterad osv. Viktigt att lyssna till vad som är viktigt för respondenten samt att återkoppla till syftet med intervjun – vad vill jag veta (kan skriva ner syftet på intervjuguiden) Namn Efternamn

  16. Forts. intervjufrågor Sonderande frågor Exempel: -Du nämnde….., kan du beskriva hur du menar -Kan du exemplifiera med något -Är det så du upplever det… -Känner du dig så…. -Kan du ge fler exempel på……. Specificerande frågor (operationaliserande frågor) Exempel: Vad tänkte du då Vad tänkte du egentligen Vad gjorde du egentligen Hur reagerade din kropp Har du själv upplevt detta Vad är det som är besvärligt, svårt osv. Namn Efternamn

  17. Forts. intervjufrågor Direkta frågor (Ställ direkta frågor sist, resp. ska först ge spontana svar) Exempel: -Har du någonsin fått pengar som belöning för bra betyg -När du nämner konkurrens, tänker du då på en sportsmannamässig eller en destruktiv konkurrens Indirekta frågor (Andras inställning eller indirekt uttryck. Krävs fler frågor för att kunna tolka svaret) Exempel: -Hur tror du andra elever ser på betygskonkurrens? Strukturerande frågor (Ett långt svar som inte är relevant för ämnet kan avbrytar) Exempel: -Jag skulle nu vilja ta upp ett annat ämne Namn Efternamn

  18. Forts. intervjufrågor Tystnad -Utnyttja tystnaden för att driva intervjun vidare -Ge respondenten rikligt med tid för att associera och reflektera Tolkande frågor Kan innebära omformulering av ett svar Exempel: -Du menar att….. -Är det så att du upplever att……(klargörande) Att lyssna -Aktiv lyssnare – kan vara viktigare än att behärska frågetekniken -Lyssna utan förutfattade meningar -Avbryt ej – låt respondenten beskriva sina upplevelser Anette Erikson

  19. Exempel på olika typer av frågor Från uppföljningsfrågor till sonderande frågor Resp.: När jag var frisk kunde jag sortera bort det där. l Nu har jag fått åka hem på nätterna och det är mycket bättre så jag får vara ifred och får göra som jag vill och lägga mig och se på TV och göra precis som jag brukar och så känns det också som jag är något friskare på det viset. Int.: Känner du dig så (uppföljningsfråga) Resp.: Ja Int.: Kan du beskriva hur du känner dig (sonderande fråga) Resp.: Jag har tänkt på det där du sa om att beskriva sjukdomen….. Anette Erikson

  20. Forts. ex. på olika typer av frågor Från specificerande fråga till sonderande fråga Resp.: Man är nästan innesluten i sig själv och ju mindre man gör ju mera får man den där känslan av att innesluta. Int.: Kan du beskriva lite närmare hur du upplever att vara innesluten (specificerande fråga) Resp.: Det är ungefär som att……man når inte ut till världen riktigt Int.: Kan du berätta (sonderande fråga) Resp.: Det är lite svårt att berätta sådana där känslor Namn Efternamn

  21. Forts. ex. på olika typer av frågor Tolkande fråga Ex. 1 Resp.: Jag blir trött, man blir det av den här sjukdomen fast ibland märker jag inte att jag är trött, det är någon annan som ser det, så jag har inskrivet på schemat att vila Int.: Är det så att du måste skriva ner det för att komma ihåg? Resp.: Ja Ex. 2 Resp.: Jag har gjort så här att när jag kommer hem så har jag väskan full med en massa prylar, de lägger jag upp på köksbordet efter varann, medicinen också, det har jag aldrig haft förr, så att jag inte glömmer den, när jag tar en grej då ser jag det, och när den är borta ser jag det. Int.: Så du får en bild framför dig Resp.: Ja just det Anette Erikson

  22. Forts. ex. på olika typer av intervjuer Minnesgod intervjuare Int.: Kan du beskriva någon konkret aktivitetssituation, du sade att du inte får glömma Resp.: Ja en aktivitet är att laga mat, då sätter man på plattan, sen måste plattan vara avstängd. Namn Efternamn

  23. Intervjuarens kvalifikationer Intervjuaren är själva forskningsverktyget – Intervjuare och intervjuperson producerar kunskap genom sin relation – ett socialt sammanhang. Att lära sig att bli en bra intervjuare sker genom att intervjua (ett hantverk) Provintervju – om möjligt Kvalifikationskriterierför intervjuaren DISK!

  24. Etiska frågor under en intervjuundersökning • Tematisering – syftet med undersökningen • Planering – deltagarnas samtycke – skriftligt avtal • Intervjusituation – personliga konsekvenser, ex. stress i int.situation • Utskrift – konfidentialitet, t.e.x utskriven text lojal med deras uttalanden • Analys – hur djupt kan datan analyseras - trovärdighet • Verifiering – forskarens etiska skyldighet att redovisa kunskap som är säkrad • och verifierad så långt som möjligt. Hur kritiska frågor kan man t.ex • ställa till intervjupersonen • Rapportering – konfidentialitet – vilka konsekvenser kan rapporteringen få.

  25. Referenser Kvale, S. Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2 upp. Studentlitteratur AB, Lund. Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur AB, Lund. Erikson, A. Tham, K. intervjuer, forskningsprojekt (FUP) Artikel med ex. på följdfrågor: Carlsson, G., Dahlberg, K., Ekebergh, M., & Dahlberg, H. (2006). Patients longing for authentic personal care: A Phenomenological study of violent encounters in psychiatric settings. Issues in Mental Health Nursing, 27, 287-305. Namn Efternamn

More Related