Kursintroduktion och det svenska rättssystemets uppbyggnad

1. Kursintroduktion och det svenska rättssystemets uppbyggnad Bengt Domeij

2. Målsättning • Uppmärksamma de rättsliga frågorna • Kunna tillämpa regler om avtal, köp och marknadfsföring på praktiska situationer • Varför läsa och diskutera rättsfall? - illustrerar rättsläget - illustrerar användning av rättskällor - illustrerar hur domstolarna utvecklar rätten

3. Juridisk metod • Auktoritativa argument • Lagtext • Proposition • Praxis • Svaret är inte lika viktigt som förklaringen. Eller med andra ord; utan rättskällor i tentasvaret blir det inga poäng. • Viktigt att förstå juridikens ämnesindelningen • Rättsfråga/bevisfråga

4. Några rättsområden • Straffrätt, Offentlig rätt, Finansrätt, Internationell rätt (Folkr. / Inter. privat rätt), Processrätt. • Civilrätt: Associationsrätt, Familjerätt, Arbetsrätt, Skadeståndsrätt • EU-rätt: Överordnad svensk rätt (EU-domstolen).

5. 1 § Regeringsformen All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.

6. ”Offentlig makt utövas under lagarna” • Normbundenhetens princip – maktutövning ska inte vara godtycklig utan normmässig, vilket betyder att det krävs författningsstöd för all offentlig maktutövning. Lag men även förordning eller föreskrift kan godtas. • Syftet är förutsebarhet för den enskilde. • Väger tyngs inom straffrätten. • JO 1990/91 en kommunal nämnd uttalade att tillämplig lag var föråldrad och borde bytas ut (ett tillstånd att inrätta avlopp hade nekats trots att korrekt lagtillämpning skulle ha resulterat i bifall).

7. RÅ 1996 ref. 40 • Länsstyrelsen införlivade ett privat landområde med ett naturreservat. Det fick enligt 7 § naturvårdslagen bara ske om marken var av ”väsentlig betydelse för allmänhetens friluftsliv”. Men Länsstyrelsens syfte var egentligen att stoppa en planerad skogsavverkning. Regeringsrätten upphävde länsstyrelsens beslut.

8. Lagstöd • RÅ 2004 ref. 54: Regeringsrätten fann att Försäkringskassan inte utan uttryckligt lagstöd hade rätt att utta ränta på fordring. • RÅ 2005 ref. 50: Regeringsrätten fann att Jordbruksverket inte utan uttryckligt lagstöd fick från arealersättning göra avdrag för en fordran de hade gentemot en jordbrukare.

9. Föreskrifter • Lagar – Riksdagen. Enligt 8:2 RF får föreskrifter angående enskildas personliga och ekonomiska förhållanden bara regleras i lag. Måste vara generella. • Förordningar – Regeringen • Föreskrifter, Bestämmelser, etc – Myndigheter, Kommuner.

10. Krav på föreskriftens form • Frihetsberövande eller skatt kräver alltid lag. • Regler om djurskydd kan beslutas av. regeringen (förordning) eller Naturvårdsverket (föreskrift)

11. Lagstiftning och lagtolkning • Regeringen tillsätter en utredning (Kommittédirektiv); Utredningen blir klar (SOU el. Ds); Remiss; Regeringen skriver lagförslag (proposition); Riksdagens utskott yttrar sig (Utskottsbetänkande); Riksdagen röstar (publicering i SFS) • Vid tveksam lydelse: extensiv el. restriktiv lagtolkning.

12. Domstolarna • Allmänna domstolar (tvistemål och brottmål): tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen • Förvaltningsdomstolar (förvaltningsmål): förvaltningsdomstol, kammarrätt och Regeringsrätten • Specialdomstolar: Patentbesvärsrätten, Marknadsdomstolen, Arbetsdomstolen.

13. Vad är en domstol? • Saklig – bara ta hänsyn till relevanta förhållanden • Opartisk – inte ha bindningar till någon part • Självständig och oberoende – säkrad finansiering och inte stå i lydnadsförhållande till någon i enskilda ärenden • Tillämpa rättsregler och sedvanlig juridisk metod • Inte själv ta initiativ till rättsskipning, utan bara pröva sådant som förs fram • Parterna skall ha rätt att bli hörda

14. Exempel NJA 1992 s. 439 • En skohandel och ett varuhus hade tvistat om ett varumärke tillhörande skohandeln. De förliktes och varuhuset åtog sig att inte använda varumärket. Varumärket hade blivit av större betydelse för varuhuset och de började återigen använda varumärket. När skohandeln påtalade detta, sades förlikningsavtalet upp av varuhuset. Det fanns inget sagt i förlikningsavtalet om avtalstid eller uppsägningsmöjligheter.

15. NJA 1992 s. 439 • HD fann att varuhuset inte kunde säga upp avtalet, eftersom det underförstådda syftet med förlikningsavtalet kunde anses vara att reglera förhållandet mellan parterna avseende varumärket ”så länge som varumärket skulle kunna föranleda tvist”. Genom den bestämda avtalstiden kunde inte avtalet sägas upp dessförinnan.