VATTENSKYDDSOMRÅDEN Nääs 21 november 2012 Ulf Wickström

1. VATTENSKYDDSOMRÅDEN Nääs 21 november 2012 Ulf Wickström

2. Samhällets fokus på dricksvattenskyddet har ökat • De svenska miljömålen • Eus ramdirektiv för vatten • Myndigheternas arbete – NVs handbok, HaV, MMB och SLV • Direktivet för hållbar användning av bekämpningsmedel • Händelser i omvärlden • Miljöorganisationers engagemang

3. Jordbruket i fokus Krav på inskränkningar och försiktighetsåtgärder Växtskyddsmedel Gödselspridning och strandbete Förbud eller tillståndsplikt Stora arealer 100 000-tals hektar 14 % och 23 % av åkerarealen i Skåne och Mälardalen

4. Kartläggning Mälardalen

5. Göta älvs VSO Primär zon 424 km2 Tertiär zon 1717 km2

6. REGELVERKET Liten reglering i lagtext – Miljöbalkens 7 kap 21 §Ett område får förklaras som vattenskyddsområde för att skydda en vattentillgång 22 §De föreskrifter om inskränkningar ska meddelas som behövs för att tillgodose syftet med skyddet 25 §Hänsyn ska tas till enskildas intressen. En inskränkning får inte gå längre än vad som behövs för att syftet med skyddet ska tillgodoses

7. REGELVERKET Hur detta ska gå till utvecklas närmare i NV handbok med allmänna råd för vattenskyddsområde områdets storlek indelning i olika zoner med olika krav vilka krav som normalt bör ställas. Endast rekommendationer, inga bindande regler men …

8. REGELVERKET Vissa frågor är särskilt reglerade i andra regelverk Generella föreskrifter - bindande för alla NVs föreskrift 1997:2 om användning av bekämpningsmedel tillstånd krävs för att yrkesmässigt få använda bekämpningsmedel i vattenskyddsområde,gäller alla zoner

9. BESLUTSGÅNG Kommuner och länsstyrelser kan fatta beslut om VSO Relativt stor handlingsfrihet för kommuner Länsstyrelsens beslut överklagas till regeringen Hittills små chanser till ändring Rättsprövning hos Högsta förvaltningsdomstolen Ryms beslutet inom beslutsfattarens handlingsfrihet?

10. RÄTTSLÄGET Markägarens ställning är ganska osäker Be om rätt snarare än kräva rätt Ingen tydlig praxis – Handboken är norm Störst möjlighet att påverka kommun eller i vissa fall länsstyrelse att utnyttja handlingsutrymme Små chanser få rätt vid överklagande Europadomstolen sista utväg?

11. TILLSTÅNDSPRÖVNING Kommunen beslutar efter ansökan Överklagas till Länsstyrelse och vidare till miljödomstol och miljööverdomstol Praxis Hittillsvarande praxis är strikt Försiktighetsprincipen Risk för externa överklaganden

12. LRFs kritik • Synen på risker – Långtgående riskeliminering utan hänsyn till rimlighet och motstående intressen • Svag koppling till verkliga problem – Skyddet bygger inte på faktiska problem och risker utan på schabloner • Dålig process – saknar delaktighet, föder konflikt snarare än samverkan • Ersättningsfrågan – Orimligt att systemet inte säkerställer ersättning till den som drabbas av kännbara inskränkningar

13. LRFs syn Samhällets hårda fokus på vattenskyddet beror inte på ökande problem utan på en ändrad syn på risker Lantbrukets miljöarbete innebär att skyddsnivån för vattnet relativt hög redan innan vi beslutar om särskilda vattenskyddsområden I de flesta fall har livsmedelsproduktion och dricksvattenproduktion kunnat bedrivas sida vid sida utan att detta har lett till några problem. Det borde räcka med ganska begränsade åtgärder för att samhället ska anse att skyddet är tillräckligt

14. Konflikthärd eller gemensamt projekt? Skyddet ska utgå från de problem och risker som faktiskt finns Skälighetsavvägningar och riskbedömningar ska baseras på fakta och modern kunskap Ersättningsfrågor måste diskuteras

15. Vattenskyddssystemet behöver förändras Men hur ska detta ske? Vägledningsansvaret har flyttat till HaV Diskussion om förändringar av AR & handbok? Ändrad praxis hos regeringen med större hänsyn till motstående intressen?

16. Hur får vi kommuner och myndigheter att lyssna? Vi behöver beskriva hur vi tycker att systemet ska utformas – inte bara peka på fel Vi behöver ha en egen uppfattning om hur ett rimligt vattenskydd ser ut Ändra på den rådande uppfattningen om synen på risker och vilka krav som bör ställas Argumentering för att ersättning ska utgå

17. Argumentation för ett alternativt synsätt? Hitta ett system där vattenskyddet i normalfallet inte ska innebära allvarligare konsekvenser Ersättning ska utgå Balansgång för att begränsa konsekvenserna för företagarna men samtidigt ge ett trovärdigt alternativ Avgörandet ska ligga hos den enkilde företagaren

18. Argumentation Dagens synsätt utgår från en extrem försiktighetsprincip där minsta tänkbara risk alltid ska elimineras Kan vi vända på synsättet och utgå från en grundläggande hänsynsnivå som byggs på utifrån behov Kan vi säkerställa att hänsyn tas till motstående intressen och att kravnivån är rimlig Hur kan vi skapa en process där det är självklart att markägarna ska vara delaktiga

19. TACK FÖR ERT INTRESSE