Download
om verg ngen till marc21 svenska erfarenheter n.
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Om övergången till MARC21 svenska erfarenheter PowerPoint Presentation
Download Presentation
Om övergången till MARC21 svenska erfarenheter

Om övergången till MARC21 svenska erfarenheter

240 Vues Download Presentation
Télécharger la présentation

Om övergången till MARC21 svenska erfarenheter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Om övergången till MARC21svenska erfarenheter Odense, 2003-04-08 Christer Larsson LIBRIS, Kungl. biblioteket, Sverige christer.larsson@libris.kb.se

  2. Rubriker • LIBRIS-modellen • Dagsläge & Bakgrund • Några erfarenheter efter 1 års MARC21-användning • Flerbandsverk • Exempel

  3. Rätt beslut? • Ur strategiskt perspektiv: • MARC21 ej perfekt, men tillräckligt bra. • God grund för framtida utveckling i enlighet med internationell standard. • Goda möjligheter till rationalisering.

  4. Rätt beslut! Problem och utmaningar finns … men de går att lösa

  5. LIBRIS-modellen LIBRIS webbsök (+ Z39.50) fri publik sökning www.libris.kb.se MARC21 XML/XSLT KB lokalt system (Aleph) katalogisering (voyagerklient) postexport daglig uppdatering LIBRIS fjärrlån 1.400 bibliotek LIBRIS Katalogisering (Voyager) 4,6 milj. titlar + bestånd 200 bibliotek nationalbibliografin MARC21 katalogisering (voyagerklient) Statistik Nyförvärvslistor (webbformulär) GUB lokalt system (Virtua) postexport Totalt ca 15 lokala system: Aleph, Virtua, Voyager, Millennium, Micromarc, X-Ref med flera

  6. MARC21 som katalogiserings- och lagringsformat (januari 2002) • Bibliografiskt format • Auktoritetsformat • Beståndsformat (Holdings) • Dessutom ett parameterstyrt exportformat (till lokala system med mera). • En Formathandbok med svensk översättning och tillämpningsanvisningar är under arbete.

  7. Inte bara nytt format … • Nytt katalogiseringssystem • Från egenutvecklat stordatorsystem till ”nyckelfärdigt” system i modern teknisk miljö (Voyager). • Integrerad auktoritetskontroll • Namn, verktitlar, ämnesord.

  8. Katalogupphandling 1Horizon • SweMARC-försöket • Kontrakt undertecknas 1998-12-22 • Kontraktet sägs upp 2000-09-12

  9. Katalogupphandling 2Voyager • Beslut om MARC21, 2000-12-19 (LIBRIS ledningsgrupp) • Kontrakt undertecknas 2001-06-15 • LIBRIS-databasen konverteras (2001) … även till lokala system. • Utbildning genomförs, nov 2001 – jan 2002 MARC21 & Katalogiseringsklient. Central tvådagarsutbildning – ca 200 katalogisatörer.

  10. Katalogupphandling 2, forts. Driftsättning 2002-01-23

  11. Konverteringen • Bibliografiska poster (9 miljoner) • Beståndsposter (15 miljoner) • Auktoritetsposter: • Svenska ämnesord (30.000) • Systemgenererade Namn/Titlar (80.000)

  12. Konverteringen, forts. • 44.000 ”äkta” auktoritetsposter över personnamn (konverterade och inlästa årsskiftet 2002/2003). • Ca 4.000 ”äkta” auktoritetsposter över institutionsnamn återstår att konvertera.

  13. Riktlinjer för katalogiseringen • LIBRIS-bibliotekens Katalogråd (sammanträder 2 ggr/år; ca 35 medlemmar) • Format- och tillämpningsanvisningar (LIBRIS) • KBs Enhet för bibliografisk utveckling och samordning (BUS) • Diskussionslista om MARC21-tillämpningen • Formathandbok (under arbete)

  14. Auktoritetsarbetet • Integrerad auktoritetskontroll (MARC21) • Person- och institutionsnamn • Verktitlar • Svenska ämnesord (även som Riktlinjer separat databas) • (BUS) • Omfattande utbildningsinsatser (2002-)

  15. Några utgångspunkter (2001) • Ansluta till standard och internationell utveckling • Rationalisera katalogiseringsprocessen • Anpassa till ”nya” medietyper

  16. Befarade problem (2001) • ”Ålderdomlig” struktur (katalogkort, datadubblering, ISBD-interpunktion …) • Svenska tillämpningar (ämnesord, klassifikation …) • Flerbandsverk

  17. Erfarenheter efter 1 års MARC21-användning Analysen korrekt (utgångspunkter och problemområden) … men överdrivet om problemen

  18. Erfarenheter, forts. • Betydande standardfördelar • MARC21 – känt och väl definierat format, • Internationellt postutbyte, • XML-kompatibilitet, • Tekniska standardlösningar, • med mera …

  19. Erfarenheter, forts. • Rationaliseringsvinster på sikt? (men har under första året delvis skymts av omställningen till nytt system och nytt format) • Tendens (KB): Ökat antal katalogiseringar från och med sista kvartalet 2002 (jämförbart med eller något högre än föregående år).

  20. XML – ett alternativ? • Komplement – inte alternativ • XML = ”container” (jfr ISO 2709) • MARC21 = identifierar datalementen • MARC21 ger tillgång till standardverktyg för XML-framställning med internationellt identifierbar poststruktur.

  21. MARC21-strukturen fungerar tillräckligt bra • Stämmer också med de poster som hämtas från utländska källor = rationalisering. • Man lär sig använda och tillämpa MARC21 efter hand, • … men initialsvårigheter finns, i synnerhet för katalogisatörer som ”lärts upp” med det gamla specialanpassade LIBRIS-formatet.

  22. Strukturen kan också påverkas • Gradvis ”europeisering” från och med harmoniseringen med UKMARC (senare delen av 1990-talet). • Formaliserad procedur för regelbunden formatuppdatering (2 ggr/år). Förslag (”discussion papers” & ”proposals”) behandlas av MARC Advisory Committee m.fl.

  23. … men kärnan består (åtminstone tills vidare) …

  24. … dessutom • Katalogiseringsklienten minst lika viktig för ett effektivt och rationellt arbetsflöde. • Moderna system ger helt andra möjligheter än LIBRIS gamla stordatorsystem (inbyggt formatstöd, moderna editeringsfunktioner, templates, kopiera katalogpost etc.).

  25. ISBD-interpunktionen • I princip möjligt att låta systemet generera interpunktionen • dock med undantag för: 245$b (övrig titelinformation), och 250$b (påföljande upplageuppgift …)

  26. ISBD-interpunktionen, forts. • LIBRIS har dock valt ”manuell inmatning”: • Upphandling av nytt katalogsystem – kunde inte förutsätta funktionalitet med systemgenererad ISBD-interpunktion, • Interpunktion finns redan i importerade utländska poster. • I praktiken bara ett fåtal tecken och fält som katalogisatören behöver hålla i minnet. • Beslutet om manuell inmatning kan bli föremål för omprövning.

  27. Svenska tillämpningar • Identifiera de nödvändiga behoven! • Det mesta kan hanteras inom ramen för MARC21 – men kanske på ett annat sätt än tidigare.

  28. Ämnesord & Klassifikation(”source codes”) • Källkod i delfält $2 ger goda möjligheter att använda och identifiera svenska system • kssb = SAB-klassifikation (fält 084) • sao = Svenska ämnesord (fält 650) Officiella MARC21-koder tilldelas vid behov – smidig och snabb procedur.

  29. Upphovsfunktion(”relator codes”) • Funktionskod i delfält $4 ger utmärkta möjligheter att identifiera den funktion (roll) en upphovsman har i verket, t.ex. • cmp = kompositör • trl = översättare Även här möjligt att vid behov begära nya officiella funktionskoder.

  30. Lokala och Nationella formatutvidgningar • MARC21 tillåter användning av lokalt definierade fält, delfält, indikatorer och koder. • Skall normalt innehålla siffran ”9” (för att kunna särskiljas från standard-MARC21).

  31. Formatutvidgningar i LIBRIS • LIBRIS har definierat ett fåtal fält och delfält etc. för att tillvarata särskilda svenska behov, främst: • Fält 249 (originaltitel) Motsvarar delvis uniform titel enligt internationell praxis. • Lokala klassifikations- (08X) och ämnesordsfält (6XX) i beståndsformatet. • Se Formathandbokens kapitel om avvikelser från MARC21-standard.

  32. I LIBRIS exportformat dessutom • Särskilda fält (900-950) för att transportera inbäddade hänvisningar från sammanhörande auktoritetspost(er), resp. • Specialtillämpning av delfält $5 (bibliotekskod) för att transportera inbäddad lokal information från sammanhörande beståndspost(er). • Se Formathandbokens kapitel om exportformatet.

  33. Och inte minst … MARC21 erbjuder ett ”smörgåsbord” av möjligheter för katalogisering på olika nivåer för katalogisering av ”nya” medietyper med mera …

  34. Detta är bra, men … Tydliga regler och tillämpningsanvisningar behövs!

  35. Flerbandsverken • MARC21-konverteringen • Enhetlig ”schablonmodell” tillämpades. • Tillfredsställande resultat (i vissa fall dock något otympliga poster). • Samtidigt utarbetades preliminära riktlinjer för löpande katalogisering av flerbandsverk.

  36. Flerbandsverken, forts. • Därefter (under 2002) successiv finslipning av tillämpningsreglerna. • Flera möjliga metoder finns. Avgörande är: • Vad är det för typ av flerbandsverk? • Hur har tidigare delar katalogiserats/konverterats?

  37. Flerbandsverken, forts. • Kommenterad exempelsamling (Svensk biblioteksförenings kommitté för katalogisering, december 2002) • KRS (AACR2) 1.1B9 tillämpas • Titel, deltitel och delbeteckning återges enligt objektet (titelsidan), • Ingen anpassning till hierarkisk struktur, • Normalt görs inga huvudposter på nya flerbandsverk.

  38. Flerbandsverken, forts. 1. Monografimetodik (normalmetod) • Varje del beskrivs som vanlig monografi. • Titel, delbeteckning och deltitel i fält 245. 2. Seriemetodik (t.ex. för ”samlade verk”) • Varje del beskrivs som monografi i serie. • Deltitel i fält 245, • Gemensam titel och delbeteckning i 440 eller 490(+800-811).

  39. Flerbandsverken, forts. 3. Samtliga delar beskrivs i en post • Endast i undantagsfall, t.ex. för referensverk som ej är till utlån. • Delbeteckningar/deltitlar i fält 300 och/eller 505. 4. Supplement, bihang etc. • Behandlas som egna monografier • med länkfält 772 (ind 2 : <blank>), Supplement till.

  40. Flerbandsverken, forts. 5. Konverteringsmodellen • Enhetlig ”schablontillämpning” av monografimetoden. • Delposter + huvudpost, • Länkfält 772 (ind. 2 : 0), Del av. • 772 fungerade även som ”container” för svårkonverterade element i huvudposten. • För nya delar i konverterade flerbandsverk följs normalt konverteringsmodellen.

  41. Exempel: Flerbandsverk