1 / 95

Ta bef let ver tekniken

miach
Télécharger la présentation

Ta bef let ver tekniken

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Ta beflet ver tekniken! Ta beflet ver tekniken! 25 oktober 2005

    2. Ta beflet ver tekniken!

    3. Ta beflet ver tekniken! Agenda 13.00 Opening Filip Ekstrand, Advince Keynote presentation: Does IT Matter? Nicholas G. Carr Break 14.15 Three case stories: SBAB Apoteket Visma 15.15 Coffee Break 15.30 Everybody speaks about usability but nobody does anything Nigel Claridge, SUA 15.50 Panel discussion 17.00 Close of seminar Drinks, snacks, afterglow

    4. Ta beflet ver tekniken! The million-dollar question.....

    5. Nicholas G. Carr nicholasgcarr.com Does IT Matter?

    6. IT is essential to business Ubiquitous Integral to modern business processes Dominant capital expense for most companies Prerequisite to survival Can, in right circumstances, boost productivity

    7. Two types of technology Proprietary: can be owned, actually or effectively, by a single firm e.g., patents, secrets, exclusive licenses Infrastructural: is shared broadly by all firms in an industry or region e.g., rail, telegraph, telephone, electricity, IT

    8. Evolution of infrastructural technology

    9. Not just hardware software, too General purpose technology Malleable and flexible Endless innovation potential Isnt IT different?

    10. Hardware commoditization

    11. Extreme economies of scale in production lead to Sharing & vendorization lead to Overshooting (good enough) & declining returns lead to Homogenization & commoditization Now: open source, offshoring, utility service Software commoditization

    13. Spend less Follow, dont lead Innovate when risks are low Focus on vulnerabilities more than opportunities Changing imperatives

    14. A worthy goal for CIOs? IT will come to be thought of more like electricity or the telephone network than as a decisive source of organizational advantage. In this world, a company trumpeting the appointment of a new chief information officer will seem as anachronistic as a company today naming a new vice president for water and gas. People like me will have succeeded when we have worked ourselves out of our jobs. Only then will our organizations be capable of embracing the true promise of information technology. - Max Hopper, 1990

    15. IT today

    16. IT tomorrow

    17. Nicholas G. Carr nicholasgcarr.com Does IT Matter?

    18. Ta beflet ver tekniken! IT fr inte bli en konkurrensnackdel Ulf Tingstrm, SBAB Margareta Glas Christensen, Advince

    19. Ta beflet ver tekniken! Kan IT upplevas positivt? En orttvis vrld Vissa vrden kan ge positiva effekter men inte alla Ln och IT kan inte ge en upplevelse eller ett resultat som verskrider normalt Mjligtvis direkt efter en positiv frndring men man vnjer sig snabbt. Dremot kan de ge negativa konsekvenser Alla vrden kan ge negativa konsekvenser men ngra kan ge positiva, t.ex. Kultur och AffrsmlEn orttvis vrld Vissa vrden kan ge positiva effekter men inte alla Ln och IT kan inte ge en upplevelse eller ett resultat som verskrider normalt Mjligtvis direkt efter en positiv frndring men man vnjer sig snabbt. Dremot kan de ge negativa konsekvenser Alla vrden kan ge negativa konsekvenser men ngra kan ge positiva, t.ex. Kultur och Affrsml

    20. Ta beflet ver tekniken! Vilket r det bsta betyget p en teknikfrndring?

    21. IT fr inte bli en konkurrensnackdel Ulf Tingstrm 20051025

    22. Fakta om SBAB Startade 1984 160+ BSEK i balansrkning 9% av bolnemarknaden 18% av fretagsmarknaden 400 anstllda Huvudsakligen internet som kanal

    23. Ingenting r som frut.. Vrlden bste golfare r svart Vrlden bste rappare r vit.. Moderaterna lanserar sig som Sveriges arbetarparti

    24. P samma stt inom IT.. IBM r PC-fritt.. Ntverksteknikern blir ett krisyrke.. Windows kraschar inte lngre

    25. IT R Viktigt fr oss.. Men.. Kan ltt vndas emot oss om vi inte har strukturer fr hur vi hanterar den: Gamla monoliter: Frskringssystem, banksystem, Nya kanaler, nya produkter, Nya regelverk Basel2, IAS, Skerstllda Obligationer,..

    26. ITs olika faser

    27. Arbetssystem Holistisk syn - arbetssystem

    28. Undvika fllan ? Dr Frvaltningskostnaderna ter upp alla mjligheter till nyutveckling Time-to-market i princip ondlig Analysis Paralysis Starkt avtagande nytta med IT-investeringarna..

    29. Skalfrdelar och teranvndningsekonomin Transaktionskostnaden sjunker vid kad volym Hur stor blir sprngkostnaden fr nsta produkt ?

    30. Leda eller Flja ? Ledare Arkitektur Informationsskerhet HCI Leverantrsrelationer Fljare Informationshantering Utvecklingsverktyg Applikationer

    31. Digitala byggklossar komponentbaserad arkitektur

    32. Dela p utvecklingskostnaderna Svrt att finna konkurrensfrdelar med programpaket Undvik att skriva eget: teranvnd i frsta hand Kp applikation eller del av applikation

    33. Innovationen i fokus ? Designed by Apple in California, Constructed in China Allt som gr att beskriva riskerar att bli en commodity IT-produktion Systemutveckling Elektroniktillverkning

    35. Ta beflet ver tekniken! Framtiden Stadsplaner ger mjlighet att rensa i slummen. Finns det risk fr en Klara-rivning? Computerworld, senior news columnistComputerworld, senior news columnist

    36. Ta beflet ver tekniken! Fr att styra mste man mta - men vad? Fredrik Wastenson, VD Prodacapo Per Netzell, affrscontroller Adara

    37. Ta beflet ver tekniken! Citat More than 75 percent of the average firms market value is derived from intangible assets which cant be managed if they cant be measured Robert S Kaplan, 1994

    38. Ta beflet ver tekniken! Fr att kunna styra mste man f rtt information p ett anvndbart stt

    39. Ta beflet ver tekniken! Grunden fr en effektiv frstelse av verksamheten Skapa transparens. Identifiera vad som driver kostnader. Insikt om vad som ger bidrag till lnsamheten och vad som inte gr det. Frst fler perspektiv n det finansiella. Gr informationen (underliggande fakta) tillgnglig och frstlig.

    40. Ta beflet ver tekniken!

    41. Apotekets uppdrag trygg anvndning och effektiv frsrjning av lkemedel Svara fr en trygg och sker lkemedelsfrsrjning i landet. Skerstlla att lkemedelsfrsrjningen sker till lgsta mjliga kostnad. Se till s att alla lkemedel som godknts fr den svenska marknaden tillhandahlls i alla delar av landet och till enhetliga priser. Apoteket sljer ocks kompletterande varor, till exempel kroppsvrds- och hygienprodukter. Apotekets uppdrag ger en inneboende konflikt Ju bttre man lyckat desto smre resultat Apotekets uppdrag ger en inneboende konflikt Ju bttre man lyckat desto smre resultat

    42. Apoteket AB allmn fakta 900 apotek 13 000 anstllda 24 000 artiklar 90 000 000 kundbesk per r I princip dagliga leveranser till samtliga apotek

    43. Apotekets produktsortiment

    44. Distributionskedjan av lkemedel i Sverige

    45. S styrs Apoteket idag S styrs vi verksamhetsavtal: S styr vi Styrkort:

    46. Huvudutmaningar fr Apoteket

    47. Apoteket har ett stort ansvar i att frvalta skattebetalarnas pengar p mest effektivt stt. Det innebr att stndigt utveckla verksamheten till den mest kostnadseffektiva, oavsett vilka marknadsfrutsttningar som rder. Fr att lyckas med detta p ett bra stt r det av avgrande betydelse att vi har full kontroll ver vr verksamhet och kan flja upp hur vi presterar svl som att ha en detaljerad bild ver vra kostnader och intkter. Detta stller krav p ett sofistikerade systemstd s att vi p ett effektivt och anvndbart stt kan erhlla den information som vi behver fr vra beslut.

    48. Vad behver vi veta fr att kunna styra kostnaderna? Vad driver kostnader? Hur ser vra processer ut och hur stor r respektive processkostnad? Hanteringskostnad per produkt? Vad pverkar kostnaden? Hantering Pris Frpackningar Volym

    49. Hur fr vi tag p denna typ av information? Analysera och definiera vilken information och mtetal som vi behver - Behovsanalys Utveckla en metod och modell som ger den information som vi har behov av - Informationsdesign Mappa modellen mot den data som finns tillgnglig - Systemdesign Implementera ett systemstd som effektivt ger oss det efterfrgade beslutsunderlaget Implementation

    50. Vald modell - ABC

    51. Vad ger detta fr vrde fr Apoteket? Vi har nu kontroll p hela kostnadsfldet i varuhanteringen frn leverantr tills dess att varan ligger p hyllan Hanteringskostnaden r knd uppdelad p; Frpackningstyp; Trg, Kartong, Plastpse, Lsa Sortiment; Kategori, Segment, Varugrupp Enskild artikel Ger oss en unik mjlighet att diskutera med leverantrerna Om en differentierad prissttning utifrn kostnaden att hantera deras varor Om en anpassning av primr- och sekundr frpackningar fr att f ner hanteringskostnad och mjliggra effektivare flde fr bgge parter Ger oss en mjlighet att se var vra processer kan frbttras och p s stt f ner kostnader

    52. Mjligheter framt Ger mjlighet att i en framtida avreglerad marknad kunna prisstta produkterna p rtt stt och frst varje enskild produkts tckningsbidrag Strre sannolikhet fr att uppn mlet att g mot en tydligare ekonomisk styrning (traditionell ekonomisk mlstyrning)

    53. Ta beflet ver tekniken! Frn ndvndigt ont till sjlvklart och lnsamt Bjrn Sperling, Enecto Stefan Widn, Visma Software Hej, Vi skall idag prata om Frn ndvndigt ont till sjlvklart och lnsamt Enligt FT Research Centre tillbringar chefer i genomsnitt 1- 2 timmar per dag med att ska information p ntet. 70 % av bolagen hittas idag genom hemsidan Klla: Target Marketing Magazine Fretags hemsida blir ofta kundens frsta intryck av ditt fretag. (Bra webbplats = bra fretag = bra erbjudanden) Jag heter Bjrn Sperling och r en av grundarna till Enecto, vi arbetar med slj och marknadstjnster kring identifiering och uppfljning av fretagen som besker vra kunders webbplatser. Idag kommer jag tillsammans med Stefan Widn, grundare till XOR och VD fr Visma software presentera ett case dr vi anvnder informationen frn beskarna p webbplatsen fr att mta resultat fr en reklaminvestering. Hrmed lmnar jag ver ordet till Stefan Widn som kommer presentera bakgrund samt fretaget Visma, varsgod Hej, Vi skall idag prata om Frn ndvndigt ont till sjlvklart och lnsamt Enligt FT Research Centre tillbringar chefer i genomsnitt 1- 2 timmar per dag med att ska information p ntet. 70 % av bolagen hittas idag genom hemsidan Klla: Target Marketing Magazine Fretags hemsida blir ofta kundens frsta intryck av ditt fretag. (Bra webbplats = bra fretag = bra erbjudanden) Jag heter Bjrn Sperling och r en av grundarna till Enecto, vi arbetar med slj och marknadstjnster kring identifiering och uppfljning av fretagen som besker vra kunders webbplatser. Idag kommer jag tillsammans med Stefan Widn, grundare till XOR och VD fr Visma software presentera ett case dr vi anvnder informationen frn beskarna p webbplatsen fr att mta resultat fr en reklaminvestering. Hrmed lmnar jag ver ordet till Stefan Widn som kommer presentera bakgrund samt fretaget Visma, varsgod

    54. Ta beflet ver tekniken! Visma i Sverige 500 i Sverige Omstter 460 miljoner SPCS, XOR, United Collectors, Visma Software och Visma Services fr gemensamt varumrke. Varumrkeskampanj Visma r idag sveriges strsta leverantr av ekonomilsningar fr bde stora som sm fretag. Koncernen har drygt 2 000 anstllda vid 85 egna kontor i de fyra nordiska lnderna. Till dessa kommer ett ntverk av terfrsljare och distributrer runt om i Norden. I Sverige omstter Visma cirka 460 miljoner svenska kronor och har drygt 500 anstllda. Vismas moderbolag ligger i Norge och under en lngre tid har Visma gjort strategiska uppkp av fretag i Sverige fr att etablera sig som den ledande aktren p den svenska marknaden fr programvaror och tjnster fr ekonomiska lsningar. Fokus r att Visma skall kunna erbjuda ekonomichefen allt det den behver fr att driva och utveckla sin del av verksamheten. I samband med uppkpsstrategierna har det parallellt skett en omfattande planering kring varumrkesstrategier och marknadsfring. Den huvudsakliga slutsatsen var att Visma i sverige skulle ha ETT varumrke. Fljderna av detta att starka varumrken som SPCS, XOR etc skulle helt pltsligt heta Visma. Slutsatsen var att vi var tvungna att gra en massiv reklamkampanj fr att befsta det nya varumrket och hnga upp vissa associationer kring varumrket. Det resulterade i en filmkampanj med uppfljande referensannonsering i tryckt media och p Internet. Utver den mer varumrkesbyggande reklamen hngde vi upp vissa budskap riktade mot vissa aktuella affrsomrden. Dessa koncept var elektronisk faktura, elektronisk inkasso och elektronisk ln. Visma r idag sveriges strsta leverantr av ekonomilsningar fr bde stora som sm fretag. Koncernen har drygt 2 000 anstllda vid 85 egna kontor i de fyra nordiska lnderna. Till dessa kommer ett ntverk av terfrsljare och distributrer runt om i Norden. I Sverige omstter Visma cirka 460 miljoner svenska kronor och har drygt 500 anstllda. Vismas moderbolag ligger i Norge och under en lngre tid har Visma gjort strategiska uppkp av fretag i Sverige fr att etablera sig som den ledande aktren p den svenska marknaden fr programvaror och tjnster fr ekonomiska lsningar. Fokus r att Visma skall kunna erbjuda ekonomichefen allt det den behver fr att driva och utveckla sin del av verksamheten. I samband med uppkpsstrategierna har det parallellt skett en omfattande planering kring varumrkesstrategier och marknadsfring. Den huvudsakliga slutsatsen var att Visma i sverige skulle ha ETT varumrke. Fljderna av detta att starka varumrken som SPCS, XOR etc skulle helt pltsligt heta Visma. Slutsatsen var att vi var tvungna att gra en massiv reklamkampanj fr att befsta det nya varumrket och hnga upp vissa associationer kring varumrket. Det resulterade i en filmkampanj med uppfljande referensannonsering i tryckt media och p Internet. Utver den mer varumrkesbyggande reklamen hngde vi upp vissa budskap riktade mot vissa aktuella affrsomrden. Dessa koncept var elektronisk faktura, elektronisk inkasso och elektronisk ln.

    55. Ta beflet ver tekniken! Kampanjstart i TV4, DI.se etc (Filmen ligger i separat fil)

    56. Ta beflet ver tekniken! Boken om elektronisk faktura Som en del av koncernen visma har vi p visma software aktivt arbetat med att ta kontrollen ver vr kommunikation och sljprocess genom att alltid f in prospects p vra hemsidor. P senare tid har vi tagit fram mer konceptbaserade sidor fr att driva intresset kring ett koncept mer n kring en ren produkt. Det r som en slags utbildningsprocess av vra kunder. Det mest aktuella fallet r vrt koncept kring det aktuella intresset kring elektroniska fakturor. Vi stllde oss frgan vad finns det egentligen fr material kring detta? Vi gick igenom webben, samlade in information frn olika kllor och fann relativt snabbt att 1) det r ett nytt omrde 2) olika leverantrer sljer enbart in sina egna produkter (inte s mycket konceptet i sig) 3) det finns mycket frgor och inte lika mnga svar kring fenomenet. Fljdfrga: hur skall vi rda bot p detta? Jo vi tog fram en lite bok om elektroniska fakturor (visa boken) och en kampanjsida kring mnet (visa sidan). Tanken var att p ett mer allmnt plan sortera begrepp och lotsa intresserade till rtt platser fr att f sina frgor besvarade eller sina behov tillfredstllda allts att kpa rtt lsning fr elektronisk fakturahantering. Som en del av koncernen visma har vi p visma software aktivt arbetat med att ta kontrollen ver vr kommunikation och sljprocess genom att alltid f in prospects p vra hemsidor. P senare tid har vi tagit fram mer konceptbaserade sidor fr att driva intresset kring ett koncept mer n kring en ren produkt. Det r som en slags utbildningsprocess av vra kunder. Det mest aktuella fallet r vrt koncept kring det aktuella intresset kring elektroniska fakturor. Vi stllde oss frgan vad finns det egentligen fr material kring detta? Vi gick igenom webben, samlade in information frn olika kllor och fann relativt snabbt att 1) det r ett nytt omrde 2) olika leverantrer sljer enbart in sina egna produkter (inte s mycket konceptet i sig) 3) det finns mycket frgor och inte lika mnga svar kring fenomenet. Fljdfrga: hur skall vi rda bot p detta? Jo vi tog fram en lite bok om elektroniska fakturor (visa boken) och en kampanjsida kring mnet (visa sidan). Tanken var att p ett mer allmnt plan sortera begrepp och lotsa intresserade till rtt platser fr att f sina frgor besvarade eller sina behov tillfredstllda allts att kpa rtt lsning fr elektronisk fakturahantering.

    57. Ta beflet ver tekniken! Boken om elektronisk faktura

    58. Ta beflet ver tekniken! Elektroniskfaktura.se Vari detta ligger kontrollen? Jo p vr hemsida kan vi kontrollera vem som bestller boken, vem som vill beska vra seminarier, vem som stller frgor i vr FAQ etc och tillsammans med Enectos statistik ver beskare kan vi dessutom lsa av genomslag av kampanjen som helhet, men ven mer riktade utskick. Vi kan korrelera Enectos statistik och mta effektiviteten i vr kommunikation med antalet anmlda till seminarier, bestllda bcker, nedladdat material etc. Under september mnad hade vi totalt 3000 unika beskare (ip-nummer) p elektroniskfaktura.se. Av dessa var det 450 som anmlde sig till vr roadshow om just elektronisk faktura. Och utver dessa var det 500 till som har bestllt boken eller laddat ner den. Vr slutsats r att det r en mycket hg procentandel som aktivt tagit del av vr information och ven gjort en motprestation i ngon form. Men vad hnder med de vriga 2000 beskarna? Jo med hjlp av Enectos lsning Prospect Finder s kan vi se vilka det var som INTE anmlde sig eller laddade ner ngon bok etc. Vi kan sortera beskarna som relevanta eller icke relevanta och g vidare i vrt arbeta att ta fram nya kandidater fr vra produkter.Vari detta ligger kontrollen? Jo p vr hemsida kan vi kontrollera vem som bestller boken, vem som vill beska vra seminarier, vem som stller frgor i vr FAQ etc och tillsammans med Enectos statistik ver beskare kan vi dessutom lsa av genomslag av kampanjen som helhet, men ven mer riktade utskick. Vi kan korrelera Enectos statistik och mta effektiviteten i vr kommunikation med antalet anmlda till seminarier, bestllda bcker, nedladdat material etc. Under september mnad hade vi totalt 3000 unika beskare (ip-nummer) p elektroniskfaktura.se. Av dessa var det 450 som anmlde sig till vr roadshow om just elektronisk faktura. Och utver dessa var det 500 till som har bestllt boken eller laddat ner den. Vr slutsats r att det r en mycket hg procentandel som aktivt tagit del av vr information och ven gjort en motprestation i ngon form. Men vad hnder med de vriga 2000 beskarna? Jo med hjlp av Enectos lsning Prospect Finder s kan vi se vilka det var som INTE anmlde sig eller laddade ner ngon bok etc. Vi kan sortera beskarna som relevanta eller icke relevanta och g vidare i vrt arbeta att ta fram nya kandidater fr vra produkter.

    59. Ta beflet ver tekniken! Interaktivitet

    60. Ta beflet ver tekniken! Slutsatser Konceptinriktad kommunikation r effektivare n ren produktinriktad kommunikation. Sidan elektroniskfaktura.se har en upptagningsgrad p 1 till 3. Allts var tredje beskare vljer att ta upp en aktiv kontakt med oss p ngot stt. Med hjlp av ProspectFinder kan vi flja upp vilka vriga beskare det var som beskte sidan fr 1) att frbttra vr kommunikation och 2) f fram relevanta prospects som inte valt att gra sig synliga. Marknadsorienterad utveckling av IT-lsningar r mer effektiva n tvrtom. Varumrkeskampanjen och riktad reklam har drivit beskare till efh.se. Vl p siten har vi en upptagningsprocent p 33% - vilket vi anser vldigt lyckat. Med hjlp av vra olika tekniska hjlpmedel knner vi att vi har full kontroll ver hur vra satsningar faller ut s vi kan fnga upp alla kpsignaler som uppstr. Utver detta genererar vi kunskap om framtida kampanjer och konceptlsningar. (En viktig aspekt kring vra tankar om hur vi vill jobba p webben r att vr webbavdelning utgr ifrn marknadsavdelningen. Vi tror p det sttet att vi kommer nrmare kunderna n om webbavdelningen hade varit underordnat IT-avdelningen vilket r fallet p mnga fretag. Vi har ett behov och IT-lsningen fr anpassa sig till det och inte tvrtom.) Utver denna lyckosamma konceptkampanj kommer vi under vren inrikta vr marknadskommunikation nnu mer p detta koncept att informera. Vi tittar frst p vad det finns fr behov, intresse och hur vl etablerat det r p marknaden. En ny offentligsektor, boken, siten, roadshowen.Varumrkeskampanjen och riktad reklam har drivit beskare till efh.se. Vl p siten har vi en upptagningsprocent p 33% - vilket vi anser vldigt lyckat. Med hjlp av vra olika tekniska hjlpmedel knner vi att vi har full kontroll ver hur vra satsningar faller ut s vi kan fnga upp alla kpsignaler som uppstr. Utver detta genererar vi kunskap om framtida kampanjer och konceptlsningar. (En viktig aspekt kring vra tankar om hur vi vill jobba p webben r att vr webbavdelning utgr ifrn marknadsavdelningen. Vi tror p det sttet att vi kommer nrmare kunderna n om webbavdelningen hade varit underordnat IT-avdelningen vilket r fallet p mnga fretag. Vi har ett behov och IT-lsningen fr anpassa sig till det och inte tvrtom.) Utver denna lyckosamma konceptkampanj kommer vi under vren inrikta vr marknadskommunikation nnu mer p detta koncept att informera. Vi tittar frst p vad det finns fr behov, intresse och hur vl etablerat det r p marknaden. En ny offentligsektor, boken, siten, roadshowen.

    61. Ta beflet ver tekniken! Frutsttningar Ingen hnsyn tagen till allmn trafikkning p webbplatserna 100 % av totala beskarna bde fre och efter kampanjstart Resultatet vi sker r om marknadsnrvaron frndrats i samband med reklamkampanjen Vi har tittat p en marknadsnrvaro ur ett geografiskt perspektiv, fre och efter kampanj. Sedan har vi tittat p huruvida Visma har attraherat ngra nya branscher med sin kampang. Den tredje underskning vi gjort r att vi har gtt in djupare och tittat p ett av Vismas koncept ben: Elektroniskfaktura.se. Frutsttningarna fr underskning r att vi inte har tagit ngon hnsyn till trafikkningen p Vismas webbplatser under kampanjen utan har tittat p 100 % av dom totala beskarna fre och efter kampanjen. Syftet med underskningen r att dels se hur marknadsnrvaron frndrats, men ven att se ur ett bransch perspektiv.Vi har tittat p en marknadsnrvaro ur ett geografiskt perspektiv, fre och efter kampanj. Sedan har vi tittat p huruvida Visma har attraherat ngra nya branscher med sin kampang. Den tredje underskning vi gjort r att vi har gtt in djupare och tittat p ett av Vismas koncept ben: Elektroniskfaktura.se. Frutsttningarna fr underskning r att vi inte har tagit ngon hnsyn till trafikkningen p Vismas webbplatser under kampanjen utan har tittat p 100 % av dom totala beskarna fre och efter kampanjen. Syftet med underskningen r att dels se hur marknadsnrvaron frndrats, men ven att se ur ett bransch perspektiv.

    62. Ta beflet ver tekniken! Marknads nrvaro - fre och efter kampanjen Vi har valt att titta lnsvis och vldigt enkelt dom grnmarkerade lnen r ln som trafiken procentuellt sett har kat p. Med denna klara vervikt av kad nrvaro ver landet generellt kan man man inte pst ngot annat n att Vismas kampanj har ftt nskad spridings effekt. Vi har valt att titta lnsvis och vldigt enkelt dom grnmarkerade lnen r ln som trafiken procentuellt sett har kat p. Med denna klara vervikt av kad nrvaro ver landet generellt kan man man inte pst ngot annat n att Vismas kampanj har ftt nskad spridings effekt.

    63. Ta beflet ver tekniken! Marknads nrvaro - fre och efter kampanjen De ln dr den procentuella trafiken har minskat r framfrallt Skne och Kronoberg, de ln dr Visma tidigare har haft en stark marknadsnrvaro. Skne har haft en procentuell minskning med 6,5 %, skall betonas att den generella trafiken har kat fr Skne, men vriga ln har kad mer drav den procentuella minskningen.De ln dr den procentuella trafiken har minskat r framfrallt Skne och Kronoberg, de ln dr Visma tidigare har haft en stark marknadsnrvaro. Skne har haft en procentuell minskning med 6,5 %, skall betonas att den generella trafiken har kat fr Skne, men vriga ln har kad mer drav den procentuella minskningen.

    64. Ta beflet ver tekniken! Beskande fretag Branschvis totalt Hr har vi tittat p vilken bransch det beskande fretaget tillhr med hjlp av branschkoder SIC (Standard Industrial Classification) (europisk standard, i Sverige anvnder vi oss vanligtvis av SNI koder) Vi har ocks valt de huvudclassificeringen dvs det finns mnga undergrupper inom samma bransch. Nr det gller beskande fretag branchvis s har det inte skett ngra drastiska frndringar. Vi kan se att den strsta kningen har skett inom kommun med 2,7 % Hr har vi bortsett frn Branscher under 1 % i denna redovisning Intressant hr r dom tre nya grupperna, Electric Services, Advertising agencies och Business servicesHr har vi tittat p vilken bransch det beskande fretaget tillhr med hjlp av branschkoder SIC (Standard Industrial Classification) (europisk standard, i Sverige anvnder vi oss vanligtvis av SNI koder) Vi har ocks valt de huvudclassificeringen dvs det finns mnga undergrupper inom samma bransch. Nr det gller beskande fretag branchvis s har det inte skett ngra drastiska frndringar. Vi kan se att den strsta kningen har skett inom kommun med 2,7 % Hr har vi bortsett frn Branscher under 1 % i denna redovisning Intressant hr r dom tre nya grupperna, Electric Services, Advertising agencies och Business services

    65. Ta beflet ver tekniken! Beskande fretag - Elektroniskfaktura.se

    66. Ta beflet ver tekniken! Totalt Bransch vs Elektroniskfaktura.se Hr kan vi pvisa bransch intresse frn fretag inom Redovisning och bokfringHr kan vi pvisa bransch intresse frn fretag inom Redovisning och bokfring

    67. Ta beflet ver tekniken! Summering Visma har ett behov, IT lsningen fr anpassa sig till det behovet, inte tvrtom Webbplatsen r en marknadskanal inte en IT-frga IT-avdelningen blir en resurs, ingen konkurrensfrdel i detta fallet

    68. Ta beflet ver tekniken! Kaffe

    69. Ta beflet ver tekniken! Alla talar om anvndarvnlighet men varfr grs s lite? No one denies that user-friendliness is important so why so little? Nigel Claridge

    70. Ta beflet ver tekniken! You seem to get good usability when it really matters!

    71. Ta beflet ver tekniken!

    72. Ta beflet ver tekniken! What's stopping good usability in more commercial situations? An old approach tendency to focus on functional requirements and the integration of new technology.

    73. Ta beflet ver tekniken! Functionality versus usability The fashion retail site Boo.com was laid to rest Wednesday, after reportedly burning through $120 million in a mere six months. The Web's first immersive retail environment had its own online guide (Miss Boo), its own online magazine (Boom) and some of the hippest clothing brands. But it was wildly over-designed, difficult to navigate and completely out of touch with most Web retailers' vision of quick shopping and ease of use. [Quote source: salon.com - May 18, 2000]

    74. Ta beflet ver tekniken! The New Boo (Spring 2001)

    75. Ta beflet ver tekniken! Whats holding us back? Poor usability is one key reason for for the slow uptake of Internet banking in the UK. (Financial Times, 2002) 10% of Fortune 1000 sites should be torn down because their usability is so poor they harm the companys brand. (Forrester Research 2001) 82% of consumers try to purchase, but give up as a result of poorly designed websites. Abandoned purchase attempts are costing e-retailers up to $3.8 billion in lost revenue. (A.T. Kearney, 2000)

    76. Ta beflet ver tekniken! Usability helps accomplish business goals! Increased number of visits and repeat visits Increased number of transactions Increased sales and turnover Increased user productivity Reduced number of user errors Reduced support/training costs Reduced development costs ............increased profitability!

    77. Ta beflet ver tekniken! Software redesign of application used for identifying network problems. Result of investment in usability: Old New time to finish task 9.4 min 4.1 min problems identified 16% 78% average length of call 30 min 10 min size of manual 25 pages 4 pages people needing the manual 53% 3% user satisfaction rating 3.5 6.8 HP recovered their costs in 18 months Case study: Hewlett-Packard

    78. Ta beflet ver tekniken! We dont seem to learn In the US, 250 billion dollars spent each year on IT applications 175 000 projects, but... 31% cancelled 53% challenged 16% successful (Standish Group 1995)

    79. Ta beflet ver tekniken! Why many projects fail Incomplete requirements Lack of user involvement Lack of resources Unrealistic expectations Lack of executive support Source: IT Executive managers

    80. Ta beflet ver tekniken! Why other projects succeed User involvement Executive management support Clear statement of requirements Proper planning Realistic expectations

    81. Ta beflet ver tekniken! Business systems What top management says...

    82. Ta beflet ver tekniken! The usability of business systems SUMI

    83. Ta beflet ver tekniken! What we want to achieve? Move from. Old approach focus on functionality and the integration of new technology. To. Modern approach a balanced solution of correct functionality, appropriate, tested technology, and good usability. Maximum return on investment is achieved by correct functionality, supporting business processes and the efficient execution of tasks.

    84. Ta beflet ver tekniken! How do we get good usability? Solutions must support users and their tasksnot just functionality!

    85. Ta beflet ver tekniken! 1. The product as the planning department envisaged it.

    86. Ta beflet ver tekniken! 2. The product as the marketing department wanted it.

    87. Ta beflet ver tekniken! 3. The product as developers understood it.

    88. Ta beflet ver tekniken! 4. The product as management thought of it.

    89. Ta beflet ver tekniken! 5. The product after expensive modifications late in development.

    90. Ta beflet ver tekniken! 6. The product the user originally had in mind.

    91. Ta beflet ver tekniken!

    92. Ta beflet ver tekniken! Paneldebatt

    93. Ta beflet ver tekniken! Costs for providing X (a service, product...)

    94. Ta beflet ver tekniken! Who will profit from the change?

    95. Ta beflet ver tekniken! Who will profit from the change?

    96. Ta beflet ver tekniken! Ta beflet ver tekniken! 25 oktober 2005

More Related