Stockholms BIT

1. Stockholms BIT till den nationella infrastrukturen för Hans Sandler Stockholms stad sandler@bredband2.com

2. Dagens frågeställning enligt programmet:Förutsättningar för kommunalt deltagande i infrastrukturen för geodata. • Hur står sig Geodatasamverkans års avgift jämfört med ordinarie taxa för geodata? • Vilka adminstrativa åtgärder krävs – teckna avtal, säga upp befintliga avtal finansiering av samverkansavgiften • Tekniska förutsättningar för tillgång till geodata • Medverkan – möjlighet att presentera egna geodata, harmonisering, metadata samt distribution genom tjänster • Svar med hjälp av utredning om förutsättningarna för Stockholm men först något om kostnader och nyttor i Botkyrka kommun

3. Geodata i Botkyrka- användningen i dag och möjligheterna med Geodatasamverkan

4. Analys av förutsättningarna för kommunalt deltagande i infrastrukturen för geodata • Lantmäteriet och SKL har bestämt att analysera de kommunala konsekvenserna och • Beskriva de steg en kommun behöver ta för att gå in och delta i infrastrukturen för geodata bl a en analys av • Kostnader och nyttor dels av att gå med i geodatasamverkan och få del av andras geodata, dels av att också medverka med presentation och distribution av egna geodata genom geodataportalen • En workshop tillsammans med Kalmar, Kristianstad, Motala, Jönköping, Sundsvall, Hammarö och Botkyrka gav i ett antal frågor att besvara. Botkyrka utsågs till pilotkommun.

5. De här förvaltningarna m m i Botkyrka besöktes • Kommunledningsförvaltningen • Samhällsbyggnadsförvaltningen • Kart och Mät • Gata Park • Stadsbyggnad inkl Mark och exploatering • Miljö • Vatten och avlopp • Fastighet • Vård- och omsorgsförvaltningen • Barn- och ungdomsförvaltningen • Socialförvaltningen • Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen • Kultur- och fritidsförvaltningen • Serviceförvaltningen • Transportcentralen • Kontors- och lokalservice • Medborgarkontor • Kontaktcenter • Södertörns brandförsvarsförbund • SRV återvinning AB

6. Användningsmatris – befintliga och nya data

7. Outcome enligt SROI (Social return on investment)

8. Ortofoto och höjddata från Lantmäteriet till nytta för hela kommunen. Nya geo-data som tillkommer genom samverkan inom ramen för årsavgiften, värde enligt Lantmäteriets taxa. Befolkningsstatistik för prognoser som efterfrågas inom många förvaltningar. Köps redan i dag genom kommun-ledningsförvaltningen. Erbjudandet från SCB genom samverkan uppfyller inte behovet. Således ingen ny nytta. Brandförsvaret och avfallsbolaget köper i dag geodata över Södertörn externt. De kan framdeles få tillgång till data inom geodatasamverkan. Planeringsunderlag från Lstn, SNV och Trafikverket till nytta för samhälls-byggnadsförvaltningen. Delar av dessa geodata är redan tillgängliga utan avgift men blir nu både mera omfattande och tjänstebaserade. Investering i program. Ruttplanering vill många arbeta med men kompetens saknas. Vägdata har funnits tillgängligt utan kostnad genom NVDB men hittills inte utnyttjats. Lättare tillgängligt men för att få nyttan fordras investering i programvaror och kompetens samt samordning inom kommunen. Den nya WMS-webbkartan – titta på www.botkyrka.se! Sammanfattning Botkyrka Det har inte varit möjligt att vid intervjuerna få någon uppskattning av den monetära nyttan med nya geodata!

9. Åter till Stockholm och Open Stockholm Stockholms stad har fattat beslut om en handlingsplan för vidareutnyttjande av öppen data från staden (Open Stockholm). Exempel på sådana data anges i beslutet. - Väginformation och trafikföreskrifter - Kartdata (geodata) - Miljödata - Data över Stockholms befolkning - Befintlig information i Jämför service Enligt planen bör staden bl a utreda förutsättningarna för att delta i den nationella infrastrukturen för geodata. Stadsledningskontorets IT-avdelning har därför initierat en utredning som syftar till att ta fram ett underlag för stadens beslut i denna fråga.

10. Utredning rörande Stockholms stads deltagande i infrastrukturen för geodata • Vilka geodata köps in i dag och vad kostar det? • Behovet av ytterligare geodata ur produktkatalogen? • Vad kostar det av vara med i geodatasamverkan och vad är värdet av att vara med? • Administrativa konsekvenser när man går med • Behov av teknik och kompetens inom staden vid samverkan • Rekommendation i fråga om samverkan • Nyttan av och villkoren för medverkansavtal • Vilka geodata vill staden göra åtkomliga i Geodataportalen • Vilken teknik behövs för tjänstebaserad distribution • Rekommendation i fråga om medverkan

11. Hur står sig årsavgiften jämfört med taxa?Nuvarande inköp av geodata till stadens förvaltningar och bolag Stockholm Vatten VA AB köper fastighetsinformation inom staden för 17 tkr och licenser till nätverks-RTK för 60 tkr. Stadens samlade geodatainköp uppgår således till 992 tkr per år.

12. Stadens behov av ytterligare geodata i det offentliga åliggandet • Ortofoto med 0,25 och 0,5 meters upplösning över hela AB län till ett värde enligt prislista på 250 tkr per år • Ytterligare licenser till nätverks-RTK för 44 tkr per år • Diverse opreciserade önskemål som ej kan värdesättas Sammanlagt värde av ytterligare geodata ca 300 tkr per år Behov av geodata utöver det offentliga åliggandet behandlas inte här - för sådana data måste staden betala enligt kommersiell taxa. Det blir här nödvändigt att avgränsa det offentliga åliggandet!

13. Sammanfattande bild av SKLs promemoria om kommunala verksamheter som omfattas av licensen för offentlig användning

14. Nytta och kostnad med geodatasamverkan • Avgörande för om staden ska gå med i geodatasamverkan är rimligen att nyttan i vid bemärkelse överstiger kostnaden för samverkan • Det handlar både monetära nyttor och ”mjuka” nyttor • Den monetära nyttan bestäms av värdet enligt prislista på de geodata som staden anser sig behöva. Redan denna nytta överstiger årsavgiften för att delta i samverkan Värdet (1300 tkr) för staden av att delta i geodatasamverkan överstiger avgiften (1100 tkr) för att delta i samverkan Det har således inte varit nödvändigt att uppskatta värdet av de redovisade ”mjuka” eller allmänna nyttorna. Jfr Botkyrka.

16. Vilka administrativa åtgärder krävs? • Vilka avtal rörande dataleveranser finns och vilka uppsägningstider gäller? Det gäller att inte behöva betala dubbelt! • Vem ska fatta beslut om deltagande och vem ska skriva under avtalet? • Finansiering?

17. Gällande avtal om geodata Sammanlagd årlig underhållskostnad ca 200 tkr. Avtalen sägs inte upp men borde med hänsyn till strukturen ses över!

18. Samverkansavtalet • Värdet av att delta i geodatasamverkan överstiger med god marginal årsavgiften enligt samverkansavtalet. • Min rekommendation blir att staden bör teckna ett sådant avtal fr o m den 1 juli 2012 • Tidpunkten beror på att löpande avtal om geodataleveranser (i första hand fastighetsaviseringar)med Lantmäteriets återförsäljare kan sägas upp tidigast den 31 mars 2012 då de löper på tre månader. • Avtalet tecknas av stadsdirektören med hänvisning till den allmänna nyttan i staden och Open Stockholm. • Ökad kostnad med ca 100 tkr nycklas ut (fördelas) på stadens förvaltningar och bolag på samma sätt som övriga gemensamma GIS-kostnader

19. Tekniska förutsättningar för tillgång till geodata • Tekniken för att få tillgång till geodata vid samverkan beror av tidplanen för införandet av Inspire • Fram till slutet av år 2013 beställs geodata på samma sätt som i dag genom en kontaktperson hos levererande myndighet • När nedladdningstjänster etablerats fullt ut efter 2013 ställs krav på att mottagande system kan hämta och använda t ex WMS- och WFS-distribuerade geodata • Det klarar stadens system DP/Webmap redan i dag och till Dp/Map finns en prototyp • Kompetens och teknik för att ta emot tjänster centralt och vidaredistribuera geodata inom staden finns

20. Tidplanen styr teknik för att ta emot data från de informations- ansvariga myndigheterna. Tidplanen gäller dock formellt endast geodatateman enligt Inspire.

21. Innan tjänster finns När tjänster finns Db infomyndighet Leverans av filer efter beställning Db infomyndighet Åtkomst genom tjänster från t ex FME-server (Filer, WFS, WMS) Filer KartDb Kommun WFS-XML WMS/WFS/KML KartDb Kommun Kommunnivån Tjänste- server Tjänste- server Tjänste- server Klient Klient Klient Klient Klient Klient Klient Klient Klient Klient Flödet av geodata till kommunala handläggarklienter Här finns frågan om mellanlagring eller inte av nedladdade geodata!

22. Medverkanssituationen • Medverkansavtal ger rätt att presentera och tillgängligöra egna geodata i Geodataportalen • SBK har anmält ett antal datateman: baskarta, stadskarta, tätortskarta, ortofoto, digitala flygbilder och stomnätsinformation • Det borde finnas fler geodatateman för spridning externt – tycker jag när man tittar i stadens interna portal • I den nationella Geodataportalen måste det finnas metadata för stadens geodata (finns redan hos SBK!) och vissa data bör vara harmoniserade enligt nya Kommun-GML • Staden har teknik och kompetens för att medverka med tjänster • Min rekommendationen blir att stadsdirektören tecknar medverkansavtal så snart som möjligt – i början av år 2012

23. Regionalt samarbete mellan kommuner – bra för mindre kommuner? • Rent tekniskt, kompetensmässigt och administrativt kan det i samverkanssituationen finnas besparingar att göra med ett samarbete mellan flera kommuner såväl i den inledande beställningsfasen som när tjänsterna etablerats. Utrustning, kompetens och administration kan dessutom både tillhandahållas i egen regi eller handlas upp. Det senare kan underlätta en högre tillgänglighet för tjänsterna. • Vid medverkan lagrar de samarbetande kommunerna sina geodata i en gemensam spatial databas. Den inledande manuella distributionen kan skötas av en resurs gemensam för kommunerna. Tjänsterna den dag de ska sättas upp fordrar en karttjänsteserver. Samma teknikuppsättning fordras i en enskild kommun som inte samarbetar. En sådan kommun måste också ha sin egen kompetens och administration. Samarbete bör spara kostnader.

24. Geodata i samverkan en strategisk resurs i kommunens arbete med e-tjänster