1 / 37

Risk- och sårbarhetsanalys Andreas Thulin

Risk- och sårbarhetsanalys Andreas Thulin . 2014-05-06. Disposition. 1 Region Halland Organisation 2 RSA process Samhällsviktig verksamhet Tre olika typer av analyser. 3 Utvecklingsområden Förankring Riskhanteringsprocessen Samverkan inom Halland Samlad riskbild nationellt

odeda
Télécharger la présentation

Risk- och sårbarhetsanalys Andreas Thulin

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Risk- och sårbarhetsanalys Andreas Thulin 2014-05-06

  2. Disposition • 1 Region Halland • Organisation • 2 RSA process • Samhällsviktig verksamhet • Tre olika typer av analyser • 3 Utvecklingsområden • Förankring • Riskhanteringsprocessen • Samverkan inom Halland • Samlad riskbild nationellt • Process för systematiskt säkerhetsarbete

  3. Halland Alingsås Göteborg Borås Jönköping Kungsbacka Varberg Värnamo Falkenberg Hyltebruk Växjö Halmstad Ljungby Laholm Ängelholm Karlshamn Karlskrona Helsingborg Kristianstad Lund Malmö

  4. Region Halland • Regionkontoret • Regionservice • Psykiatrin • Akutsjukhus i Halmstad och Varberg samt närsjukhus i Kungsbacka • 46 vårdenheter inom Vårdval Halland, 23 egna och 23 privata • 5 ambulansstationer.

  5. Region Halland • Kulturförvaltningen • Hallandstrafiken • Regional utveckling • Skolförvaltningen

  6. Organisation och RSA • Utgår från Nätverket för Säkerhetssamordnare och RKK-beredningsgrupp (RSA – Förmågeanalys). • Riskhanteringsgrupper i respektive förvaltning. • Säkerhetsutvecklaren leder arbetet med hjälp av respektive deltagare. • RSA uppdelad i fem delar.

  7. Identifiering av samhällsviktig verksamhet (RSA del 1) • Respektive riskhanteringsgrupp identifierar samhällsviktig verksamhet. Identifiering utifrån följande kriterier: • Ett bortfall av eller en störning i verksamheten/funktionen kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. • Verksamheten/funktionen är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället skall kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

  8. Mall för identifiering av samhällsviktig verksamhet

  9. Identifiering av samhällsviktig verksamhet • Gått igenom samtliga förvaltningar och identifierat samhälls-viktig verksamhet. Ex uppdelning av sjukhuset. • Resultat efter del 1 • Identifierat ”samhällsviktig verksamhet” • Identifierat kritiska system → påverkan vid frånfall • Identifierat kritiska resurser → påverkan vid frånfall • Sårbarhet/redundans för samhällsviktiga verksamheter

  10. Mall för grovanalys (RSA del 2)

  11. Skalor för S, K, HF • Sannolikhet • 1-4 (Spannet dagligen/varje vecka till 1 gång på 10 år). • Konsekvens • 1-4 (verksamheten kan upprätthållas till att den inte kan upprätthållas). • Hanteringsförmåga

  12. Riskmatris

  13. Hanteringsförmåga

  14. Resultat efter genomförd grovanalys • Kartlagt extraordinära händelser • Bedömt sannolikhet, konsekvenserna, hanteringsförmåga • Bedömt sårbarhet/redundans • Föreslagit förbättringsåtgärder • *Redan här har vi uppfyllt stora delar av lagstiftningen och har ett grundmaterial att arbeta vidare med.

  15. Djupanalys IBERO (RSA del 3) • Vilka händelser som djupanalyseras bestäms utifrån • genomförd grovanalys. • Genomförda scenarion: • Avbrott i vattenförsörjningen • Externt avbrott i elförsörjningen • Stora interna störningar i datakommunikationerna • Genomförs för respektive förvaltning samt övergripande genom syntes (tar mycket tid i anspråk).

  16. IBERO • Bedömer hanteringsförmågan inom tio områden ex upptäcka samt skapa lägesbild • Identifierar brister som behöver åtgärdas.

  17. IBERO • Bedömer hanteringsförmågan för respektive verksamhet • Identifierar brister/flaskhalsar som begränsar vår förmåga • Syntes

  18. Katastrofmedicinsk förmågeanalys(RSA del 4 ) • Vidareutveckling av IBERO • Bedömer hanteringsförmågan inom tio områden ex upptäcka samt skapa lägesbild. • Identifierar brister som behöver åtgärdas.

  19. Katastrofmedicinsk förmågeanalys • Vidareutveckling av IBERO • Bedömer hanteringsförmågan för respektive verksamhet men mer detaljerat. • Identifierar brister/flaskhalsar som begränsar vår förmåga. • Genomförs för respektive förvaltning samt övergripande genom syntes.

  20. Katastrofmedicinsk förmågeanalys • Scenario 1: • Bussolycka kl 16:00 vardag, vinter, farbar väg, skadeutfall. • Scenario 2: • Bussolycka kl 02:00 helg, vinter, farbar väg, skadeutfall. • Hanteringsförmågan: • Ligger inom detta spann. • Genomförande: Skickar ut frågorna och lägger själv in i programmet.

  21. Informationssäkerhet • Risk- och sårbarhetsanalysen har kompletterats med ett kapitel som • enbart rör Informationssäkerhet. • Egen riskhanteringsgrupp (Nätverket informationssäkerhetssamordnarna). • Grovanalys (14 händelser). • Djupanalys enligt IBERO.

  22. Åtgärdsförslag (RSA del 5 ) • Under arbetets gång har ett stort antal åtgärdsförslag • identifierats. Dessa har hanterats i följande mall: • Riskområde • Åtgärdsförslag • Prioritet (L,M,H) • Risk delas/löses med annan aktör • Kostnad

  23. Kontinuitetsplanering • För samtlig samhällsviktig verksamhet inom akutsjukhusen har kontinuitetsplaner skapats. Dessa bygger på följande: • Bemanning saknas men alla system och lokaler finns. • Bemanning finns men lokalerna är av någon anledning helt eller delvis oanvändbara. • Checklistor för material och utrustning. • Dessa kan utvecklas men är ett bra första steg. Dock finns det ingen kontinuitetsplan för sjukhusen som helhet. • Fler verksamheter har tagit egna initiativ till att skapa kontinuitetsplaner.

  24. Region Hallands modell • Välj hela eller delar av denna process. • Passar både kommuner, länsstyrelser, regioner och landsting. • IBERO finns även i version för kommun och länsstyrelse.

  25. Utvecklingsområden • Samhällsviktig verksamhet • Vägledning för samhällsviktig verksamhet • Acceptabel avbrottstid • Vad innebär det att vara en samhällsviktig verksamhet och vilka skyldigheter/krav medför det?

  26. Utvecklingsområden • Skalor (S,K och HF) • Svårt med bedömningar. • Hade varit bra med gemensamma skalor.

  27. Utvecklingsområden • Privata alternativ • Under en kris • Genomförande (samhällsviktiga, vem avgör?) • Avtal • Offentlig- privat samverkan • Kartlägga och identifiera beroenden

  28. Utvecklingsområden • Åtgärdsförslag • Lutar sig tillbaka efter färdigställd analys. • I dagsläget äger varje förvaltning sina egna åtgärdsförslag vilket • leder till problem när det gäller åtgärdsförslag som berör flera • aktörer. Hur får vi fortsatt verkstad efter det att analysen är • färdigställd? • Framöver utses ansvarig/sammankallande. • Kontinuerlig uppföljning på Nätverket för Säkerhetssamordnare.

  29. Utvecklingsområden • Effektivisering av RSA-processen • Grovanalys genomförs av en övergripande grupp. • IBERO fortsatt förvaltningsvisa och övergripande. • Nya verksamheter och omorganisationer • Riskhanteringsgrupper splittras • Nya bedömningar (omorganisation)

  30. Utvecklingsområden • Nya verksamheter och områden att analyser: • Kulturförvaltningen • Hallandstrafiken • Regional utveckling • Skolförvaltningen • Miljö? • Ekonomi? • Region – kommun?

  31. Utvecklingsområden • Samverkan inom Halland • Duktiga på att analysera oss själva. Men hur ser det ut utanför vårt ”område”? Hur är vi sammankopplade? • Måste bli bättre på att koppla samman analyserna och hämta ”pusselbitar” från varandra. Exempelvis vattenförsörjning. • Kringliggande regioner, landsting och kommuner.

  32. Utvecklingsområden • Stöd/riktlinjer från nationell nivå • Gemensam metod? • Gemensamma skalor. • Allt mer detaljerade föreskrifter. • Syfte: Att uppnå en jämförbar riskbild på lokal, regional och nationell nivå.För detta krävs att vi använder samma verktyg.

  33. Process för systematiskt säkerhetsarbete i landsting och regioner • Framtagen av flera regioner och landsting i samverkan med SKL. • Målgrupp: landsting, regioner och kommuner • Vägledning för systematiskt säkerhetsarbete i landsting, regioner och kommuner • Processkarta med visualiserad arbetsprocess samt aktiviteter

  34. Aktivitetsbeskrivning

  35. Systematiskt säkerhetsarbete • Lägga in den egna organisationens metoder och arbetssätt. • Ingen kostnad. • Kan hämtas på www.skl.se

  36. Utvecklingsområden • Samlad riskbild • Process för systematiskt säkerhetsarbete. • Bli bättre på att väva samman proaktiva och reaktiva analyser.

More Related