Argument för det triviala men förnekade: (1) Yttervärlden finns, och (2) vi har kunskap om den.

1. Argument för det triviala men förnekade: (1) Yttervärlden finns, och (2) vi har kunskap om den. Ingvar Johansson Lunds filosoficirkel, 8 nov. 2005

2. Egocentrisk-historisk bakgrund • Tro och vetande; religion (monoteism) versus säker vetenskap och ateism. • Gunnar Myrdal och värderingar; Thomas Kuhn och paradigmer. • Socialkonstruktivism och realism (ontologisk och epistemologisk); “yttervärldsateism” versus fallibilistisk vetenskap och “yttervärldstro”. • Från humanister och samhällsvetare till informatiker.

3. Föredragets struktur Socialkonstruktivismens omöjlighet: • Självupphävande yttranden Tre svårigheter för realismen: • Vi tycks vara innestängda i våra begrepp • Vetenskapshistorien • Den samhälleliga verkligheten tycks i sin kärna vara enbart mänskligt språk

4. Självupphävande yttranden • Människor ljuger alltid. • Människor handlar alltid dåraktigt. • Människor är alltid partiska. • Yttervärlden finns inte; allting är sociala konstruktioner. • Vi har ingen kunskap; ingenting är sant.

5. Första svårigheten för realismen • Vi tycks vara innestängda i våra begrepp.

6. Se genom ngt & Se på ngt • Vi kan både se genom och se på linser och kikare. • Linser och kikare kan inte själva se.

7. Begrepp är som linser cat Katze katt

8. använda & omnämna: se genom ngt & se på ngt • Vi kan både se på och “se genom” påståenden (begrepp) och satser (termer). • Påståenden (begrepp) och satser kan inte i sig själva referera till eller beskriva ngt rumtidsligt specifikt.

9. Ting, fiktioner och begrepp • Semantisk distinktion mellan att använda och omnämna begrepp (och termer). • Begreppet “katt” kan användas för attreferera till verkliga katter. • Begreppet “katt” kan användas för attreferera till fiktiva katter. • Begreppet “katt” kan omnämnas, som i:“Cat” betyder detsamma som “katt”.

10. Viktig analogi • På samma sätt som nya mikroskop och teleskop har gett oss ny kunskap om världen, på samma sätt har nya vetenskapliga begreppssystem gett oss ny kunskap om världen.

11. Det vi refererar till kan ändå tyckas vara skapat av oss När vi med hjälp av ett begrepp (t.ex. “hjärta”) refererar till någonting så bidrar begreppet till att: • (i) välja ut en aspekt (t.ex. medicinsk), • (ii) välja ett storleksperspektiv (mesoskopiskt), • (iii) skapa gränser (hjärtats avgränsning). Trots detta är det inte så att begreppet • (iv) skapar denna aspekt, storleksperspektivet, och det som som blir avgränsat (hjärtat).

12. Hjärtan finns

13. Andra svårigheten för realismen • Vetenskapens utveckling • Kopernikus, Galilei, Newton, Einstein;planeten Vulcanus. • Lavoisier; syre contra flogiston. • Galenos och Harvey; två blodströmmar contra ett kretslopp. • Fallibilism och sanningslikhet.

14. Sanning och sanningslikhet • Solen skiner från en klarblå himmel. • Det är lite molnigt. • Det regnar. • Det finns fyra blodgrupper plus en Rh-faktor. • Det finns fyra blodgrupper. • Allt blod har samma kemiska struktur.

15. Två förbisedda men sanna åsikter • ANTINGEN (ett empiriskt påstående är: absolut sant, sanningslikt, eller absolut falskt)ELLER (påståendet handlar om fiktioner). • Utanför seminarierummen måste också socialkonstruktivister göra verkliga påståenden om världen.

16. Tredje svårigheten för realismen • Den moderna samhälleliga verkligheten tycks i sin kärna vara enbart mänskligt språk. • Tidningar, böcker, filmer, videos. • Pengar och kontrakt.

17. Talaktsteori (1)Med hjälp av språket kan vi: • Tala om hur det förhåller sig. • Försöka få andra att göra saker. • Förbinda oss själva att göra saker. • Ge uttryck för känslor och attityder. • Genom våra yttranden förändra världen så att den motsvarar innehållet i yttrandena.

18. Talaktsteori (2) Typ av akt: Exempel: 1. Hävdande: “Pengarna ligger på bordet.” 2. Dirigerande: “Jag beordrar dig att betala!” 3. Uppbindande: “Jag lovar att betala.” 4. Expressiva: “Tack för att du betalade.” 5. Deklarerande: “Jag förklarar härmed mötet öppnat.”

19. Språkmagi • Skapelse ur intet • “Varde ljus!” • “Simsalabim, …” • “Jag lovar att betala.” • “Jag förklarar härmed mötet öppnat.”

20. Talaktsteori (3)

21. Talaktsteori (4)

22. Sammanfattning • Självupphävande yttranden. • Begrepp som linser att se genom. • Vetenskapshistorien i ljuset av sanningslikhet och fallibilism. • Talakter är av olika slag; såväl ”magiska” som hävdande talakter är oumbärliga.

23. Filosofiska hjältar/hjälpare Edmund Husserl Karl Popper John Searle Thomas Nagel (Mind)(Det sista ordet)

24. Realisten på mingelparty • Ontologisk realism • Epistemologisk realism • Korrespondensteori om sanning och sanningslikhet • Fallibilism • Den sociala verkligheten har bara delvis en lingvistisk essens

25. Psykologiserande förklaringar till socialkonstruktivismen • Socialkonstruktivisterna generaliserar sitt eget arbetes partiella perspektiv till att vara det enda perspektivet. • De gör sig immuna mot kritik. • De gör sig gudalika. • De blir av med etiska och livsfilosofiska problem.

26. Självfalsifierande påstående • Alla påståenden är falska • Det är falskt att alla påståenden är falska • Det kan finnas sanningar

27. Självfalsifierande relativism • All kunskap är relativ. • Det är en relativ kunskap att all kunskap är relativ. • Det kan finnas kunskap.

28. Självfalsifierande socialkonstruktivism • Allt är sociala konstruktioner • Det är en social konstruktion att allt är sociala konstruktioner • Det kan finnas objekt som inte är sociala konstruktioner

29. Självfalsifierande vetenskapshistoria • Vetenskapshistoriska fakta visar att alla vetenskapliga data är teoriimpregnerade och alltså beskriver något av oss skapat. • Vetenskapshistoriska teoriimpregnerade (och alltså av oss skapade) data visar att alla vetenskapliga data är teoriimpregnerade. • Det kan finnas vetenskaplig kunskap.

30. Självfalsifierande retorikstudier • Språkfilosofiska argument visar att all argumentering är ren retorik. • Språkfilosofisk retorik visar att all argumentering är ren retorik. • Det kan finnas saklig argumentation.