LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 21 oktober 2010

1. LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 21 oktober 2010 Juhana Vartiainen

2. Lönebildningsrapporten 2010: slutsatser • Avtalsrörelsen 2010 har bidragit till en uppbromsning av löner och arbetskostnader • Lågkonjunkturen lindras av en arbetskostnadsökning inom intervallet 1 till 2,5% per år 2010–2012. • En del av produktivitetsförlusten 2007—2009 förväntas bli varaktig • En bra sysselsättningsutveckling framöver förutsätter försiktighet i höjningar av minimilöner, och kompetenshöjande arbetsmarknadspolitik • Effekten av låglönesatsningar i 2007 års avtalsrörelse på lönegapet mellan kvinnor och män förefaller tillfällig

3. LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 21 oktober 2010 • Innehåll • Makroekonomin och avtalsrörelsen 2010 • Produktivitetstillväxten har fått sig en törn • Minimilöner och sysselsättning • Löneskillnaden mellan kvinnor och män

4. LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 21 oktober 2010 Makroekonomin och avtalsrörelsen 2010

5. Djup lågkonjunktur och återhämtning • Sveriges ekonomi hamnade i en djup lågkonjunktur 2008 • Produktionen föll med 5 procent 2009, arbetslösheten uppgår till 8,5 procent 2010 • Styrräntan 0,25 från juli 2009 till juli 2010 • Expansiv finanspolitik • BNP har från och med andra kvartalet 2009 ökat igen

6. Krisen och arbetsmarknaden • BNP-fallets effekter på arbetslöshet och sysselsättning mindre än vad som inledningsvis förväntades • Mäns sysselsättning föll mer än kvinnors, kvinnors arbetskraftsdeltagande föll mer än mäns • Lågt resursutnyttjande på arbetsmarknaden ända fram till 2014 • Stort fall i produktion och måttligt fall i sysselsättning → svag produktivitetsutveckling • Svag produktivitetsutveckling 2007—2009 och centrala avtal 2007 → hög arbetskostnadsandel 2009 och 2010

7. Sysselsättningen berördes mindre än i 1990-talskrisen Miljoner

8. Arbetslösheten ökar till över 8 procent Procent av arbetskraften

9. Hög arbetskostnadsandel efter produktivitetsfallet och centrala avtalen från 2007 Procentenheter

10. Förutsättningar för avtalsrörelsen 2010 • Lågt resursutnyttjande på arbetsmarknaden • Hög arbetskostnadsandel, uppgången i arbetslöshet samt krisen i industrin motiverar låga löneökningar • Nedgång i inflation, reporäntan nära noll → stagnerande priser och arbetskostnader kan leda till högre realränta eller till och med deflation • Slutsats i Lönebildningsrapporten 2009: Låg men positiv ökningstakt av arbetskostnaden 2010—2012 gagnar produktion och sysselsättning bäst • ”Låg men positiv”: en ökningstakt av arbetskostnaden mellan 1 procent och 2,5 procent per år 2010—2012 enligt bedömningen i Lönebildningsrapporten 2009

11. Vilken arbetskostnadsökning gagnar produktion och sysselsättning? • Ny information • Lågkonjunkturen blev inte fullt så djup som förväntades 2009 • Revidering av SCB:s utfallsdata fram till 2009 • Sysselsättning gagnas av låga arbetskostnadsökningar • Lågt resursutnyttjande, dålig lönsamhet i många företag • Deflationsrisken lägre än enligt bedömningen 2009 • Inflationsprognosen har reviderats upp • Riksbanken har börjat höja reporäntan • Skillnaden gentemot analysen 2009 är liten → oförändrad bedömning: låg men positiv arbetskostnadsökning bäst

12. Låg men positiv bäst – modellexperiment om arbetskostnadsökning 2010—2012 och BNP 2012 BNP till marknadspris, miljarder kronor, fasta priser

13. Avtalsrörelsen 2010 • Första avtalen i mars 2010, de sista avtalsförhandlingarna är i gång • Avtalsperioder mellan 18 och 24 månader • Normering spelar roll • Enhetlig ökningstakt enligt centrala avtal på olika avtalsområden • Industrins första överenskommelser blev normbildande • Variation i avtalens tidsprofiler • Ökningstakten av timlöner och arbetskostnader bromsas upp under 2010

14. Centralt avtalade löneökningar går ner 2010—2012 Årlig procentuell förändring

15. Låg arbetskostnadsökning i näringslivet 2010 Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden

16. Arbetskostnadsökningen inom intervallet 1-2,5 • Arbetskostnadens genomsnittliga ökningstakt i näringslivet 2010—2012 förväntas bli 2,3 procent • Ökningen inom intervallet 1 procent till 2,5 procent • Avtalsrörelsen 2010 gav upphov till en uppbromsning av löneökningstakten • Den resulterande uppbromsningen av arbetskostnadsökningen bidrar sannolikt till att mildra lågkonjunkturen • Lönebildningen bra anpassad till konjunkturläget

17. LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 21 oktober 2010 Produktivitetstillväxten har fått sig en törn

18. Produktivitetstillväxten började falla innan krisen Årlig procentuell förändring

19. Historiskt exceptionell negativ utveckling Årlig procentuell förändring

20. Kan vi förklara produktivitetsfallet? • En del beror på lågkonjunkturen • Hamstring av arbetskraft under krisen, återhämtning när ekonomin växer • Fallet började innan krisen → lågkonjunkturen är knappast den enda förklaringen • Endast en liten del av fallet kan förklaras med förändringar av arbetskraftens eller produktionens sammansättning • En del handlar sannolikt om en svag utveckling av totalfaktorproduktivitet, det vill säga nivå av tekniskt och organisatoriskt kunnande • Investeringarna har också bromsats upp under krisen • Dessa faktorer talar för att en del av produktivitetsfallet blir varaktigt

21. Produktiviteten växer igen men uppnår inte trenden innan krisen Förädlingsvärde per timme, fasta priser. Kronor per timme respektive årlig procentuell förändring. Kalenderkorrigerade värden

22. LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 21 oktober 2010 Minimilöner och sysselsättning

23. Högre lönespridning ger inte per automatik högre sysselsättningsgrad Spridningsmått respektive procent av befolkningen

24. Sysselsättningsgraden är lägre bland de som har minst utbildning (kvinnor 30–54 år, 2008) Kronor per månad respektive procent

25. Sysselsättningsgraden är lägre bland de som har minst utbildning (män 30–54 år, 2008) Kronor per månad respektive procent

26. Saknar arbetsmarknaden förmåga att skapa jobb även för lågt utbildade? • Det kan handla om att drivkrafterna för att arbeta inte är tillräckligt starka • Det kan också handla om att höga minimilöner försvårar anställningar till låglönejobb • Minimilöner är internationell sett höga i Sverige • Tentativ kalkyl med individdata: jämför hypotetiska löner med arbetsmarknadens lägsta minimilön 2008 • Påverkas anställningsbarheten av många individer potentiellt av minimilöner?

27. Skapa en hypotetisk månadslön för olika grupper av individer 2008 – och jämför den med 2008 års lägsta minimilön (13 800 kr) • Arbetslösa • Sjukskrivna • Personer i sjuk- och aktivitetsersättning • Anställda • Egenföretagare

28. Andel personer i respektive grupp för vilka en uppskattad hypotetisk lön understiger 13 800 kronor per månad Procent av respektive grupp

29. Slutsatser • Andelen arbetslösa med uppskattad hypotetisk lön under minimilön är ca 15 procent • Detta antyder att många arbetslösas chans att få jobb kan försämras av minimilöner • Minimilöner kan vara en tröskel inför högre sysselsättning bland personer med kort utbildning eller svag anknytning till arbetsmarknaden • Resultaten motiverar • Försiktighet i höjningar av minimilöner • Arbetsmarknadspolitik som främjar de arbetslösas kompetens • Riktade åtgärder som sänker arbetsgivarens kostnad av att anställa personer med låg förväntad produktivitet

30. LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 21 oktober 2010 Löneskillnader mellan kvinnor och män

31. Endast små förändringar i lönegapet mellan kvinnor och män Procent

32. Effekten av låglönesatsningen på det oförklarade lönegapet mellan kvinnor och män Procentenheter Anm. * Avser signifikans på 10 procents nivå.

33. Lönebildningsrapporten 2010: slutsatser • Avtalsrörelsen 2010 har bidragit till en uppbromsning av löner och arbetskostnader • Lågkonjunkturen lindras av en arbetskostnadsökning inom intervallet 1 till 2,5% per år 2010–2012. • En del av produktivitetsförlusten 2007—2009 förväntas bli varaktig • En bra sysselsättningsutveckling framöver förutsätter försiktighet i höjningar av minimilöner, och kompetenshöjande arbetsmarknadspolitik • Effekten av låglönesatsningar i 2007 års avtalsrörelse på lönegapet mellan kvinnor och män förefaller tillfällig