Välkomna till Nobelmötet 2013! Dag 1: Tema uppföljning/ utvärdering & kommunikation

1. Thanks for all! R.I.P. Välkomna till Nobelmötet 2013! Dag 1: Tema uppföljning/ utvärdering & kommunikation Dag 2: Tema åtgärdsarbetet & generationsmålet Nu kör vi!

2. Nobelmötet 2013 Uppföljning/utvärdering

3. Prel. VP 2014 – Uppföljning och utvärdering Medverka i det gemensamma samordnat av NV: • Årlig Uppföljning - 2013 regionalt avsnitt, 2014 ÅU del av FU 2015 • Indikatoruppdateringar - i vår som vanligt, i höst översyn genomförd? • Målmanualer/indikatoröversyn – remissrunda samordnad av RUS i vinter (mellan version 2, dec, och 3, mars, manualerna fastställs i maj) • MÖ-revideringen - underlätta kopplingarna till MMU • FU 2015 – Lst-rapportering, RUS ev. analys, medverkan möten/grupper • Miljöinformationsförsörjning – medverkan, inom ramen för MIT Utvecklingsinsatser med RUS-medel: - Pågående och nya efter behov som uppstår, ofta i samverkan med nationell nivå (luft, miljömålsenkäten, uppföljning friluftsliv m.fl.) - Ta hänsyn till behov i målmanualarbetet. - Samverka med enskilda län/hämta in förslag (då sökbar pott tagits bort)?

4. Målmanualerna Syfte: Miljömålsuppföljning på gemensam grund (mellan länen, mellan län och nationell nivå), omfattar även indikatoröversyn • Tas fram för varje miljökvalitetsmål, inkl. varje precisering • Första utkast föreligger (aug), ska fastställas maj 2014 • Tas fram av nationellt målansvarig, RUS första ingång regionalt Innehåll i målmanualerna: • Mått och nivåer (förtydliga preciseringarnas innebörd) – tillstånd & åtg. • Uppföljning, som kan tillämpas idag & utvecklingsbehov – tillstånd & åtgärder • Regionalt: • Vad av det nationella som också är relevant regionalt • Vilka nationella mått/nivåer som behöver anpassas regionalt • Vilken uppföljning som ska ske regionalt: indikatorer m.m.

5. Projekt vt 2013, miljömålsmedel Länsstyrelseprojekt Klimat, hälso- och miljölöftet. Webbplats, - Lst Västerbotten Indikator för åkerlandskapets variation och förekomst av småbiotoper – Lst Örebro Hur har miljökvalitetsnormer för luft integrerats i planer - Lst Stockholm Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som miljömålsindikatorer – Lst Jönköping

6. Projekt vt 2013, miljömålsmedel Länsstyrelseprojekt Metodutveckling för analys av åtgärdsprogram - Lst Halland Naturens kalender, en regional biologisk klimatsmålsindikator – Lst Jönköping Indikatorer för effektiv avloppshantering – Lst Östergötland

7. Projekt vt 2013, miljömålsmedel Kommuner och organisationer Mobility management i externhandelsområde (resvanor) Mindre kommuners mijlöarbete på affärsmässiga villkor (gröna näringar) Miljömålsmodellen i näringslivet (kemikalier) Utveckling av metodik för uppföljning av miljömål i landsting och regioner (fem nyckeltal) KliMatR1 – verktyg för uppföljning av matens klimatpåverkan

8. Projekt vt 2013, miljömålsmedel Centrala myndigheter Objektiv automatiserad hudpricksbestämning som indikator för barns UV-exponering Läs mer om de olika projekten på http://miljomal.se/sv/Publikationer-och-bilder/Rapporter/Malansvariga-myndigheter/Miljomalsmedel/

9. Utvecklingsområden: Vatten och Miljögifter Kontakt för: Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Giftfri miljö Emilie Vejlens

10. Utvecklingsområde skog Info från Jimmy Lundblad, Skogsstyrelsen • Miljömålsberedningens arbete med markanvändningsstrategi – slutbetänkande juni 2014 med bl.a. grön infrastruktur • Förväntad proposition om biologisk mångfald och ekosystemtjänster till våren • Dialog om miljöhänsyn – rapport om målbilder för god miljöhänsyn – ska implementeras dels inom skogsbruket men även Skogsstyrelsen och andra berörda myndigheter under 2014 • Satsning för att minska skador på forn- och kulturlämningar i skogen planeras i samverkan med RAÄ och Lst

11. Utvecklingsområde skog • En dörr in - regeringen vill gå vidare med förslag från uppgiftslämnarutredningen och målet är en enkel tjänst på internet under första halvåret 2015. På servicetjänsten ska det finnas att göra-listor för varje företag, så att företagen får överblick över vilka uppgifter de ska lämna, och när. Servicetjänsten ska vara kopplad till företagsregistret, för att företagen inte ska behöva upprepa grundläggande uppgifter. • Förstudie om nationellt skogsprogram är nu ute på remiss – föreslås omfatta såväl hållbart skogsbruk som skogens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Tvärsektoriell ansats. Kan ge ökad kraft i genomförandet av skogs- och miljöpolitiken inkl. generationsmålet och miljökvalitetsmålen

12. Utvecklingsområdena luft och transporter Birgit Nielsen, Västra Götaland Medverkan årlig uppdatering av luftdata (nationella emissionsdatabasen, Airviro) och uttag statistik körsträckor Beställning till SMHI/SMED för utveckling av luftdata (216 000 kr): Framtagning av metodik för indelning av geografiskt fördelade utsläpp i handlande och icke handlande sektorer. Framtagning av metodik för att förbättra underlaget för geografisk fördelning av utsläpp inom sektorn ”Energiproduktion inom el- värmeverk samt inom industrin”. (I syfte att minska sekretessen) Insatser med koppling till regional transportplanering Lync-kurser remisser länstransportplaner (VTI) Projektet: Det går framåt! Undersökning om det enkelt går att visa hur investeringarna länstransportplanerna fördelas (VTI, 60 000 kr)

13. Ex på liknande indikator framtagen i O-län: Andel nyinvesteringar i kollektiv-, gång- och cykeltrafik i regional infrastrukturplan.

14. Beslutade åtgärder jämfört med klimatmål

15. Utvecklingsområdena samhällsplanering och avfall Magnus Eriksson, Dalarna Samhällsplanering Arbetsgrupp God bebyggd miljö med Boverket. Omorganisation Boverket miljömålsarbete. Fördjupad studie om miljömålsmålsenkäten 2010-2013 pågår (RUS 100 000 kr). Ny enkät i vår troligen. Enkät och kartor på www.boverket.se Studie om tillämpningen av miljömålen i mark- och miljödomstolarnas och miljööverdomstolens domar i mål enligt PBL (WSP). WS 11/11. Uppdrag till SCB om hur markanvändningsstatistiken kan användas i miljömålsuppföljningen/målmanualer på gång (100 000 kr) ÖP-resan Avfall Medverkan i NV:s arbete med avfallsförebyggande strategi ”Länsstyrelser: Samla och samordna kommuner och näringsliv i länen för att arbeta avfallsförebyggande”

16. Vad är markanvändningsstatistik? • Markanvändningsstatistik handlar i vid mening om hur marken brukas, ägs och används: • Vad används marken till (skog, jordbruksmark, bebyggelse etc) samt markanvändningsförändringar över tid? • Bebyggelsens och infrastrukturens markanspråk • Befolkning, bebyggelsestruktur och grönstruktur i tätorter • Geografisk fördelning av ekonomisk verksamhet och handel • Bebyggelse- och exploateringstryck • Markägande och markens värde • Tillgänglighet (relation befolkning – markanvändning) • Skyddad natur • Beskriver förutsättningarna för och/eller det fysiska och rumsliga resultatet av planeringspolitiken

17. Utvecklingsområde: Naturvård och biologisk mångfald Eva Mikaelsson, Västerbotten • Samma som Skog - Miljömålsberedningens arbete med markanvändningsstrategi – slutbetänkande juni 2014 med bl.a. grön infrastruktur • Förväntad proposition om biologisk mångfald och ekosystemtjänster till våren • Naturvårdsverkets uppdrag om att - öka förståelsen för ekosystemtjänsternas värden och deras betydelse i samhället , beskriva hur ett uppdrag rörande kommunikationsinsatser om ekosystemtjänster fram till 2018 kan genomföras • Strategi

18. Utvecklingsområde: Naturvård och biologisk mångfald • Uppdrag om att ta fram indikatorer till miljömålen Ett rikt växt och djurliv samt Storslagen fjällmiljö – CERUM, BM och Naturgeografen Sthlm, Storslagen fjällmiljö – in till målmanualerna • Nya och förbättrade indikatorer på våtmarker. • MSP och torvtäkter, fler på g. • Fenologiprojekt, ERV, BK, FL – beräkning nu för att ev. kunna presentera i vår • Friluftslivsindikatorer – bra men många

19. Övriga utvecklingsområden i RUS Energi, Anna-Lena Lövkvist-Andersen, Stockholm: Kulturmiljö och bebyggd miljö. Kristofer Sjöö, Halland Kulturmiljö och landskap. Coco Dedering, Kalmar Hälsorelaterat, strålmiljö/radon, odlingslandskap. Marie Vallin, Västerbotten

20. Nobelmötet 2013 MIT

21. Prel. VP 2014 – MIT • RUS medverkar i MIT från 2013 (sedan länge del av RUS budget till MIT) • Objekt Miljömål planeras nu i miljöfamiljen (utöver Natur, Vatten, Miljöskydd) • Förvaltningsplan under första halvåret som beskriver befintliga dataapplikationer och verksamhetsstöd (?) samt utvecklingsbehov. • Koppling miljömålsuppföljning/miljöinformationsförsörjning – viktig fråga Tänkbara applikationer i objektet Miljömål: 1. Miljömålswebb, dvs. internt verksamhetsstöd för miljömålsuppdraget (projekt igång) 2. Åtgärdsuppföljning, åtgärdsbank (projekt igång) 3. Energiområdet: a) Energiwebb utifrån EES data. b) Verktyg för användning av statistik energi/klimat (projekt igång) 4. Lokala (regionala) miljöindikatorer som ej har annan plats? (projekt igång) 5. RUS är datavärd för viss statistik framför allt luftdata (dess plats i MIT?) 6. Miljöövervakning – övergripande strategiska områden här?

22. Miljömålsuppföljning: Toppen av ett isberg Miljödata: Isberget under vattnet Miljömålsuppföljning Miljöinformation/miljödata Miljöövervakning (PS) Miljöstatistik (DPSIR), Åtgärdsuppföljning (R)… Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete - Systematisk uppföljning - Styra mot generationsmålet och miljökvalitetsmålen

23. MIT – några aktuella frågor för RUS/miljömål 1. Innebär MIT-samarbetet behov av förändringar av RUS organisation och prioriteringar? 2. Vilka dataapplikationer (och frågor) bör finnas inom objektet Miljömål och hur ska de utvecklas? Åtgärdsuppföljning m.m. 3. De ekonomiska frågorna. Finansiering av befintligt och nytt? 4. Hur bör RUS/miljömål medverka i det fortsatta arbetet med samordning av miljöinformationsförsörjning?

24. Nobelmötet 2013 Organisationsfrågor

25. Miljömålssystemets samordnare – närmaste administratörer & eldsjälar! Staten: • Miljömålssamordnare länsstyrelserna (64 personer på RUS kontaktlista) • Regionala miljömålssamordnare Skogsstyrelsen (21 personer) • RUS styrgrupp (8 personer), RUS arbetsgrupp (11 personer) • Naturvårdsverkets samverkansfunktion (7 personer) • Nationellt målansvariga (16 personer) • NV samverkangrupp (25 myndigheter, SKL, näringsliv, miljöorg, ca 40 pers) Regeringskansliet: Miljödepartementet och Miljömålsberedningens kansli (knappt 10 personer?) Kommunala miljösamordnare/strateger (290 personer?)

26. Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet • Länsstyrelsegemensamma uppgifter och samordning mellan olika berörda parter, inkl. nationella myndigheter och kommuner • Uppgifter inom hela miljömålsuppdraget, såväl miljömålsuppföljning/utvärdering som stöd i åtgärdarbetet • Stödjer/samordnar framför allt länsstyrelsernas miljömålssamordnare, men riktar sig även till andra inom länsstyrelserna • Finansieras av anslag via NV • Förankring lg6 (Anna-Lena Österborg, miljömålslänsråd), miljönätverket • Medverkar för länsstyrelserna i NV-grupper för miljömålsuppdraget Maria Norrfalk, miljömålslandshövding, ett länsråd i MMB

27. RUS styrgrupp, dec. 2013 Länsstyrelserna: Stig Hammarsten, ordförande, Gävleborg Märet Engström, Miljönätverket, Värmland Elisabet Weber, Forum för hållbart samhällbyggande, Skåne Jeanette Joelsson, Länsantikvarierna, Västerbotten Magnus Eriksson, verksamhetsledare, Dalarna Manuela Notter, NV Bo Hultgren, Skogsstyrelsen Mats Svensson, HaV Kerstin Blom Bokliden, SKL Adj. Jonas Rodhe, NV:s samordningsfunktion miljömål

28. RUS arbetsgrupp, dec. 2013 Magnus Eriksson, Dalarna: verksamhetsledare. God bebyggd miljö och Generationsmålet. Samhällsplanering, avfall.Anna-Lena Lövkvist-Andersen, Stockholm: Begränsad klimatpåverkan. Energi Birgit Nielsen, Västra Götaland: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Luft, transporter. Emilie Vejlens, Gotland: Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Vatten samt gifter/kemikalier.Kristofer Sjöö, Halland: Kulturmiljö och bebyggd miljö. Coco Dedering, Kalmar: Kulturmiljö och landskap. Jimmy Lundblad, Skogsstyrelsen: Levande skogar. Skogliga området. Eva Mikaelsson, Västerbotten: Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Naturmiljö/ biologisk mångfald. Marie Vallin, Västerbotten: Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö och Ett rikt odlingslandskap. Hälsorelaterat, strålmiljö/radon, odlingslandskap.Jens Mattsson, Jönköping: information Monika Puch, Skåne:indikatorsamordning, information Stefan Jendteg, Skåne, samhällsekonomisk analys

29. Prel. VP 2014 – Organisation, dialog, förankring • Fortsätta utveckla bra samarbete mellan och med de regionala samordnarna (Lst och Sks) • Dito med NV:s samordning och nationella myndigheter. • Fortsätta bygga god samverkan/koppling till länsstyrelsernas övriga organisation (länsråd, Miljönätverket, LEKS, MIT m.fl.) • Fortsätta RUS organisation med styr- och arbetsgrupp RUS styrgrupp september 2013: Vi kan behöva jobba på andra sätt för att komma fram med miljömålen i olika linjeverksamheter, ex. samhällsplaneringen. Översynerna i organisering av länsstyrelsenätverken som pågår kanske kan underlätta? Idé att ordna ett gemensamt seminarium nästa höst om hur miljömålen integreras bättre i vårt arbete? Då har även Statskontoret lämnat sin utredning (31 mars).

30. Frågor vid träff med länsråden 9 april 2013: 1. På vilka sätt kan miljöarbetet ge utvecklingsmöjligheter i länen? 2. Energi- och klimatarbetet kan användas som en hävstång för annat miljöarbete, men det finns också en risk att jakten på förnybar energi ger skador på miljön… Hur hantera dessa potentiella konflikter? 3. Om vi utgår från fokusområdena i FU 2012. a) Hur kan vi tillämpa uppdrag/styrmedel så att de bidrar mer till miljömålen? b) Hur kan vi arbeta mer med hållbar konsumtion? c) Hur kan vi kommunicera och samverka bättre med olika aktörer/sektorer? 4. Hur blir miljömålsuppdraget en del av länsstyrelsernas strategiska arbete? Finns resurser för att klara uppföljningen och samtidigt inrikta mer mot åtgärder? 5. Grön ekonomi är ett modeord, men vad betyder det egentligen? 6. Kan ökad kunskap om ekosystemtjänster leda till bättre beslut? 7. Hur bör vi agera visavi regionerna och de regionala utvecklingsstrategierna?

33. Information från Skogsstyrelsen, Jimmy Lundblad • Skogsstyrelsen har i sin verksamhetsstrategi tagit upp behovet att fortsatt utveckling av samarbete/samverkan med länsstyrelserna • Skogsstyrelsen går från fem till tre regioner från och med 2014-01-01 (antalet distrikt påverkas inte) • Samverkan kring att utveckla och genomföra regionala åtgärdsprogram viktigt – stor skillnad i arbetssätt och tidplaner mellan olika län gör detta till en lite speciell utmaning

34. Nobelmötet 2013 Generationsmålet

35. Generationsmålet »Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.« Riksdagsbeslut 1999 & 2010

36. Generationsmålets strecksatser (2010) Att miljöpolitiken (2020) ska inriktas mot att: • Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. • Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. • Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. • Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. • En godhushållning sker med naturresurserna. • Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.  • Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

37. Generationsmålet - hur vi ska lösa de stora miljöproblemen inom en generation Generationsmålet summerar miljökvalitetsmålen men lyfter också nya perspektiv: • internationell miljö- och hälsopåverkan • konsumtionsmönster • hushållning med naturresurser • ekosystemtjänster Medan miljökvalitetsmålen har miljötillståndet i fokus, handlar generationsmålet om den samhällsomställning som behöver ske. Hur vi bättre integrerar miljömålen i hela samhället?

38. Hållbar utveckling • Tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov • Miljömålen tydliggör den miljömässiga dimensionen … ska förenas med den sociala och ekonomiska. • rättighetsperspektiv: människors rättigheterskall utgöra grund för de åtgärder som vidtas för en hållbar utveckling Sveriges politik för global utveckling, PGU (2003)

39. Bedömning FU 2012: Vi når inte generationsmålet För att nå eller närma oss målet mer behövs: - Kraftfullare ”hållbarhets”-politik (inte bara miljö) - Ändrade beteenden & värderingar Områden där insatser krävs • Bryt sambandet mellan tillväxt och miljöbelastning • Sätt tydligt pris på miljöpåverkan • Helhetsperspektiv i den fysiska planeringen • Samverkan mellan näringsliv, myndigheter och medborgare behövs • Svensk miljöpåverkan utomlands bör tydliggöras • Värna ekosystemen • Bättre märkning och hantering av kemikalier • Mer forskning och kunskap • Nyckelaktörer måste gå före

40. Hur kan generationsmålet bidra till miljöarbetet i Västerbotten/Gotand? Utifrån betoningen • Samhällsomställning • Internationellt perspektiv …och utifrån strecksatserna: • Ekosystem • Natur- och kulturmiljö • Hälsa • Kretslopp • God hushållning med naturresurser • Energi • Konsumtion Gör det enklare att kommunicera miljömålen!

41. Målets betoning vid samhällsomställning • Miljömålsintegrera mer i verksamheter, uppdrag och sektorer… öka samverkan Behov att öka kunskapen om miljöarbetet och samhällets aktörer (för uppföljning och genomförande) • Mer proaktiv åtgärdsinriktad roll på länsstyrelse/kommun Behov av kunskap om effektiva åtgärder, bl.a. samhällsekonomisk analys. • Stimulera synergier, hantera målkonflikter (mellan social, ekonomisk och miljömässig dimension - agenda 21-tänk) • Grön utveckling/tillväxt! Miljömål och regionala utvecklingsstrategi

42. Generationsmålets internationella del • Tänk (mer) globalt, handla (där så är möjligt) lokalt! • Sprid kunskap regionalt/lokalt om internationella samband, bl.a. om vår miljö- och hälsopåverkan i andra länder • Ta fram kunskap om vår internationella påverkan och följa upp denna (framför allt uppgift för nationell nivå att utveckla)

43. Strecksatserna Ekosystem • Använd ekosystemansats/tjänster/landskapsperspektiv som verktyg i arbetet, samhällsplanering, regionala utv. frågor Biologiska mångfalden/natur- och kulturmiljön • Koppla kulturmiljö- och naturvård • Kulturmiljö del av miljömålsarbetet • Stärk som faktor i regionala utv. frågor Människors hälsa • Se hälsofrämjande som faktor för hållbar utveckling

44. Strecksatserna Kretsloppen är resurseffektiva • Lyft fram kemikaliefrågan mer (Giftfri vardag) God hushållning av naturresurserna • Arbeta regionalt med avfallsförebyggande: matsvinn, textilier, bygg, elektronik • Lyft naturresursfrågan – god hushållning – i planering m.m. Energi • Klimatfrågan central och nu regional genom nya uppdrag • Mer konsumtionsperspektiv – matens klimatpåverkan

45. Strecksatserna Konsumtionsmönstren • Mer fokus på konsumtionsmönstren regionalt och lokalt – privat och offentlig konsumtion • Stimulera folkbildning • Arbeta mer med upphandling • Kommunernas informationsroll • Samverkan med handelssektorn • Utveckla uppföljning av konsumtionen (främst nationell uppgift)

46. Prel. VP 2014 – Åtgärder för att uppnå målen Som led i ökat fokus på generationsmålet: Projekt hälsofrämjande: Hur arbeta med hälsofrämjande/sociala dimensionen i miljömålsarbetet Projekt konsumtion: Identifiera vad man kan göra regionalt och lokalt samt kunskap/kartläggning/ uppföljning

47. Främja hälsa – en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg johan.hallberg@ltdalarna.se www.ltdalarna.se/landmarken Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna

48. Hälsofrämjande: ”…den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den”. Ottawadeklarationen 1986, WHO Hållbar utveckling: ”...en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina” Brundtland-kommissionen, 1987, FN. I båda fallen behandlas mänskliga basala behov

49. När hälsa främjas genom flera olika strategier.. ..uppstår hållbarhets- effekter i omgivningen Välmående ekonomi Framtidstro och god hushållning med resurser Levnads- vanor som främjar hälsa Känsla av sammanhang Dynamiskt och jämlikt samhälle där de mänskliga behoven tillgodoses Hälsa Livgivande miljö med friska ekosystem och hälsosam livsmiljö Stödjande miljöer Psykosociala faktorer som skyddar mot stress

50. Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling Sexton miljömål + elva folkhälsomål Mer kroppsrörelse i vardagen Grönare mat på tallriken Plats för föräldraskapet Plats för mänskliga möten Balansera stressen Närhet till naturen Närhet till kulturen