1 / 35

Krisen i Eurozonen – konsekvenser för svensk industri

Krisen i Eurozonen – konsekvenser för svensk industri. En rapport av Industrins Ekonomiska Råd Juni 2012. Industrins Ekonomiska Råd Olle Djerf, sammankallande Håkan Frisén, SEB Cecilia Hermansson, Swedbank Henry Ohlsson, Uppsala universitet.

roddy
Télécharger la présentation

Krisen i Eurozonen – konsekvenser för svensk industri

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Krisen i Eurozonen – konsekvenser för svensk industri En rapport av Industrins Ekonomiska Råd Juni 2012

  2. Industrins Ekonomiska Råd • Olle Djerf, sammankallande • Håkan Frisén, SEB • Cecilia Hermansson, Swedbank • Henry Ohlsson, Uppsala universitet

  3. Krisen i Eurozonen skakar om världsekonomin Nedjusterade tillväxtutsikter det senaste året. Eurokrisen gradvis djupare. Stabilisering i USA efter recessionsoro förra hösten. Motståndskraft i tillväxtekonomier. Världsekonomin växer med 3-3½% i år och något mer nästa år=> BNP-tillväxt nära trend trots krisstämning. Nedåtrisker dominerar. 1) Fördjupad eurokris. 2) Breda globala avmattningsignaler senaste månaden 3) Kinesisk syimulans med osäkra effekter

  4. BNP-prognoser vid olika tidpunkter Årlig procentuell förändring

  5. BNP i valda asiatiska länder Årlig procentuell förändring

  6. Eurozonen inför avgörande vägval Akut kris i Sydeuropa efter att ECB gett tillfällig lättnad. Nyval i Grekland. Räddningsaktion för spanska banksystemet efter ekonomi i fritt fall. Sparprogram destruktiva utan komplement. Strukturpolitik i krisländer och balanserad makropolitik på euronivå med stimulans i Tyskland behövs. Institutionerna behöver utvecklas för att ge stabilitet på sikt. 1) Starkare finanspakt eller finanspolitisk union 2) Bankunion med gemensamma garantier 3) Utvidgade befogenheter till ECB att vara utlånare i sista instans.

  7. Spanien: Budgetsaldo och arbetslöshet Procent av BNP respektivae arbetskraften

  8. Ränteskillnader mot Tyskland 10-åriga statsobligationer, procentenheter

  9. Lågkonjunktur i Sverige trots motståndskraft BNP-tillväxten för 2012 har justerats från ca 3% för ett år sedan till nuvarande 0,6% (Consensus Economics). Exporten har tappat fart, trots att stabilitet på viktiga marknader. Inhemsk efterfrågan har hållits uppe genom ökad köpkraft och stabil utveckling på arbetsmarknad och bostadsmarknad. Starka fundamenta ger stabil krona och rekordlåga räntor. Förväntningar på BNP-tillväxt runt 2% 2013. Högre än i de flesta jämförbara ländermen risk för onödigt stram ekonomisk politik.

  10. BNP-prognoser vid olika tidpunkter Årlig procentuell förändring

  11. Förväntningar om reporäntan Procent

  12. Inflation i Sverige Procent

  13. Produktionsutveckling i olika näringsgrenar Säsongsrensad index

  14. Konvergens och divergens i Eurozonen Konvergensen i Eurozonen gällande BNP-tillväxt, pris- och ränteutveckling var tydlig fram t o m 2007. Därefter har dessa variabler karaktäriserats av divergens. Under 1990-talet och 2000-talet divergerade samtidigt löner, arbetskraftskostnader och produktivitetstillväxt. Detta märks tydligt i enhetsarbetskostnader och bytesbalansutveckling. Interndevalvering och recession innebär nu att bytesbalans-underskotten i krisländerna minskar, samtidigt som kostnaderna så småningom stabiliseras eller visar en fallande trend. Det är dock högst osäkert om de minskade obalanserna består när recessionen är över, och om reformer har vidtagits som i grunden stärker konkurrenskraften i krisländerna.

  15. Konvergens och divergens i Eurozonen • För svenskt vidkommande är det intressant att studera om utvecklingen får konsekvenser för Tyskland, Nederländerna, Finland och andra euroländer med större koppling till svensk handels- och investeringsutbyte. • Det finns å ena sidan ett tryck på de konkurrenskraftiga länderna att tillåta att kostnader och priser stiger något snabbare, för att underlätta krisländernas exportutsikter och återhämtning. • Å andra sidan kommer inte länder som uppnått goda positioner på exportmarknaderna vilja äventyra dessa, och därmed torde även fortsättningsvis ett återhållsamt kostnadsläge med starkt fokus på god produktivitetsutveckling stå högt upp på agendan.

  16. Konvergens och divergens på obligationsmarknaden Skillnader mellan utvalda länders 10-åriga statsobligationsräntor och den tyska dito

  17. BNP-tillväxt 2000-2011 Källa: Ecowin, nationell statistik.

  18. Bytesbalansutveckling (1) Bytesbalans, % av BNP Källa: EU-kommissionen.

  19. Bytesbalansutveckling (2) Bytesbalans, % av BNP Källa: EU-kommissionen.

  20. Marknadsandelsutveckling (varuexport) Källa: Eurostat.

  21. Nominella enhetsarbetskostnader i tillverkningsindustrin (1) Källa: Eurostat.

  22. Nominella enhetsarbetskostnader i tillverkningsindustrin (2) Källa: Eurostat.

  23. Real effektiv växelkurs Källa: Bank of International Settlements, BIS.

  24. Konkurrenskraftsundersökningar Källor: World Economic Forum, World Bank.

  25. Produktiviteten på lång sikt – jämförelse med de viktigaste konkurrentländerna • arbetskraften • kapitalet • organisationen • kvantitet och kvalitet

  26. Arbetsproduktivitetens ökning 1997–2009 genomsnitt av glidande medelvärde

  27. Sysselsättningsförändring 1997–2009 genomsnitt av glidande medelvärde

  28. Sysselsättning och arbetsproduktivitet 1997–2009

  29. Industriproduktionen - skillnader mellan IPI och NR-beräkningarna Diff 2010-2012 Diff perioden 2002-2007

  30. Enkät till 2300 företag Till större delen leveranser av industriprodukter Tjänster ingår ej Motsvarar NR:s bruttoproduktionsvärde Bygger på detaljerad företagsstatistik (år) Produktionen = förädlingsvärde Tjänster ingår Förädlingsvärde = bruttoproduktionsvärde minus insatsförbrukning Olika definitioner och underlag NR IPI Om insatsandelen är oförändrad överensstämmer IPI med NR

  31. Insatsandelen i fasta priser fallande

  32. ..dvs förädlingsvärdet ska öka snabbare ….än BPV och IPI

  33. NR vs IPI 2010-2012- stora skillnader • Detaljerad statistik saknas, t ex om insatsförbrukningen • NR från 2009 skrivs fram med justerad IPI • IPI justeras för lagerförändringar • NR gör tillägg för tjänster • Merchanting • Licenser och royalties • FoU • Datatjänster • NR gör ad hoc-bedömningar • Avstämningar i NR-systemet

  34. Differenserna gäller främst 2010

  35. Slutsatser • Förädlingsvärdet är det produktionsbegrepp som används i ekonomisk analys • Definitionsolikheterna förklarar historiska skillnader mellan IPI och NR • Små förskjutningar i insatsandelen kan ge stor differens mellan IPI och NR • På kort sikt är både IPI och NR osäkra indikatorer • Differenserna förklaras av SCB:s bedömningar och avstämning i NR-systemet • I sept kommer facit för 2010

More Related