Projektet Supported Education Enheten för Arbetsrehabilitering 2010-2012

1. Projektet Supported EducationEnheten för Arbetsrehabilitering2010-2012

2. Projektet Supported EducationEnheten för Arbetsrehabilitering2010-2012 SYFTE Erbjuda individuellt stöd för att kunna påbörja och fullfölja studier ½ projektledare 2 studiecoacher 1 studie- och yrkesvägledare MÅLGRUPP Boende i Södertälje 18-44 år med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning som har kontakt med specialpsykiatrin

3. Arbetar direkt mot deltagaren och deras nätverk Samordnar planeringen med det psykiatriska teamet Stöd i kontakten med deltagaren: Engagemang och motivation Utforma studieplan utifrån preferenser, förmågor, mål osv. Ekonomisk rådgivning Välja, ansöka och genomföra studier Stöd och/ eller anpassningar i och utanför skolan Studiecoachens roll

4. Resultat för projektet • 80 personer deltog (53 kvinnor, 27 män) • 50 har studerat • 16 deltagare heltid 1 deltagare 75% 16 deltagare halvtid 17 deltagare 25%

5. Supported Education Studieinriktad rehabilitering ur tre perspektiv

6. Supported Education – Studieinriktad rehabilitering ur tre perspektiv • forskning kring metoden • målgruppens upplevelser av att studera i rehabiliterande syfte • förutsättningar att genomföra psykiatrisk rehabilitering i samhället

7. Varför denna studie? • Behov/önskemål att studera • Delaktighet i samhället • Ny syn på rehabilitering • IPS, SE, SEd

8. Supported Educationi andra länder? ”Ny forskning inom återhämtning och dess faser presenterar hopp om att Supported Education kan spela en nyckelroll i att erbjuda nya och kraftfulla möjligheter för människor som är i en process kring att anpassa sig till psykisk funktionsnedsättning och försöker röra sig vidare inom den starka, genomgripande inverkan som en sådan nedsättning har.” (A. Sullivan Soydan (2004) ”Supported education, a portrait of a psychiatric rehabilitation intervention”, American journal of psychiatric rehabilitation.) (förf. översättning).

9. Delstudie 1Sammanställning av ett urval artiklar kring metoden Supported Education (SEd) inom psykiatrisk rehabilitering Vad säger forskningen om: • samarbetet i nätverket kring individen • Supported Education i förhållande till Supported Employment • Deltagares upplevelser • Implementeringen i vår verksamhet - Gör vi rätt saker?

10. Urval • Sökord: Supported Education, Supported Education and IPS • Storbritannien, Holland, USA, Australien,

11. Samverkan • Avbruten utbildning och yrkesplaner • Samband mellan första psykos och avhopp från skolan • Brist på kunskap om psykisk funktionsnedsättning/psykisk ohälsa inom skola/ universitet • Samarbetet mellan utbildningsanordnare och psykiatri • Medicinering, ekonomi, stabilt boende, regelbundenhet i studierna, • Gränsöverskridande arbete mellan olika organisationer

12. Kunskaper om psykisk funktionsnedsättning inom skola/universitet • Osynlig funktionsnedsättning • Stresskänslighet, ångest, social isolering, låg självkänsla, kognitiva svårigheter • Anpassningar • Studentservice • SEd-coachen

13. Supported Education i förhållande till Supported Employment • Tillgång till båda programmen en fördel för unga personer. • Tidiga interventioner vid schizofreni • Ökar möjligheterna för unga med förstagångspsykos att komma ut i arbete • Långsiktigheten i anställning • Uppmuntrar långsiktiga yrkesmål. • Studier, arbete eller både studier och arbete jämnt fördelat • Ökat intresse för kontakt med psykiatrin

14. Deltagares upplevelser • ”Utbildning hjälpte till att finna mening i livet” • Postiv rollförändring - från patient till student • Berätta eller inte • Utmaning • Stödjande lärare • Studiecoachen som länk

15. Vad tar vi med oss? • Återhämtningsperspektivet • Självklart komplement till Supported Employment • Samarbete • Ökad inkludering • Attitydförändring

16. Att få förutsättningar att kunna välja studier INTERVJUER MED 5 DELTAGARE I PROJEKT SUPPORTED EDUCATION

17. VILJA MEN HUR? NÅGOT MENINGSFULLT ATT GÖRA ÖKA MÖJLIGHET TILL ARBETE FÖRSÖRJNING

18. Vad har hjälpt?

19. Initialt stöd avgörande ”det som stoppade mig var faktiskt att anmäla mig och ansöka, jag ville komma in i studierna där jag avslutade men visste inte hur jag skulle komma tillbaka, det fick jag hjälp med” FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER PRAKTISKT STÖD

20. Mitt val ”att få den här möjligheten gjorde att jag kände mig mera fri att göra som jag själv ville, vad som var bra för mig, det har gjort väldigt mycket, det är inte en meny att det här får du välja, det här får du utan jag har kunnat välja själv.” MIN MÅLSÄTTNING ÖKAD MOTIVATION

21. Ekonomisk vägledning ”jag hade en tidigare skuld på CSN så jag visste inte hur det skulle gå, försörjningsstöd ger inte pengar om man studerar så var det en stor oro att jag inte skulle kunna försörja mig” EN TRYGG FÖRSÖRJNING FÖRUTSÄTTNING SKAFFA INFORMATION KONTAKTER

22. Studiecoach ”det har hjälpt mig mycket att det har funnits någon som, att jag har en känsla av att det finns någon där som vet helt enkelt, som kan peta på lite, och frågar och checkar av” BLI SEDD STÖDJANDE SAMTAL /REFLEKTION UPPFÖLJNING TEAM

23. ”det är svårt för mig atthitta bra sätt som jag känner mig trygg med, men vi har ändå försökt att komma på saker, hela tiden tänker vi hur man kan göra, olika metoder” PROBLEMLÖSNING STRATEGIER & FÖRHÅLLNINGSSÄTT STÖD ELLER LÄNK TILL

24. Närstående INFORMERADE INTRESSERADE EKONOMISKT

25. Studiemiljön ”att man har rutiner, att man går iväg någonstans på morgonen och jag är inte längre en mamma som sover halva dagen när barnen far iväg till skolan, vi har något gemensamt att vi går upp tillsammans på morgonen och pratar om dagen som varit och så” STRUKTUR & RUTINER NATURLIGT STÖD I SKOLAN

26. Vad har förändrats?

27. Hjälp att fokusera på något annat ”ångesten har försvunnit, jag tror på mig själv, det har absolut att göra med att jag har kommit igång och studera” MINSKADE SYMTOM AKTIVARE

28. Stärkt nätverk ”man påverkas av andra också som kommer hit varje dag, då vill ju jag också komma hit varje dag, jag vill ju inte att någon ska sakna mig om jag är hemma, man är en del av gruppen här” SOCIALT SAMMANHANG NYA KONTAKTER STÄRKTA RELATIONER

29. Förändrad självbild ”i skolan så märkte jag att människor betedde sig mot mig som mot alla andra, det stärkte mig otroligt att vara bland folk och de tycker inte att jag är konstig eller något, utan de tar mig som jag är” SER SIG SJÄLV PÅ NYA SÄTT SJÄLVKÄNSLA UTVECKLAR KOMPETENS

30. Möjlighet att påverka framtiden ”att inte bara sväva där ovetandes som jag har gjort i flera år, inte vetat vad som ska hända och vart man ska ta vägen någonstans, nu har jag börjat tro att jag faktiskt kommer att börja fungera någonstans, den tron hade jag tappat helt, så jag växer, jag har börjat tänka på framtiden, den har bara varit svart för mig men nu har jag börjat tänka på möjliga scenarion eller drömma lite grann”

31. Samverkansaktörers syn på studier som en del av psykiatrisk rehabiliteringIntervjustudie

32. Syfte: beskriva hur samverkansaktörer ser på studier som en del av psykiatrisk rehabilitering Frågeställning: vilka möjligheter respektive hinder ser samverkansaktörerna för att studier ska kunna genomföras som en rehabilitering?

33. ”Försörjarna” Socialtjänst – soc.sekr- försörjningsstöd Försäkringskassa – handläggare ”Utbildarna” Gymnasieskola – bitr. rektor Kom. Vux – studie- och yrkesvägledare Folkhögskola - lärare

34. RESULTAT - Studier som rehabilitering- Betydelsen av samverkan

35. Studier som rehabilitering -”Försörjarna” Rehabiliterande - men regelverk styr Studier som alternativ Krav för att bevilja Förtroende – samverkan!

36. ”Så jag bedömer det sannolikt att jag skulle skriva in den här planeringen….. i synnerhet om personen skulle säga att ångesten är alldeles för svår för att våga praktisera på en arbetsplats”. ”….på så sätt är ju studier ett alternativ, om det ändå inte finns något arbete att få.”

37. Studier som rehabilitering - ”Utbildarna” Studier kan fungera men.... Behov av att veta Anpassningar Målsättning med studier

38. ”Vi måste ha nån slags vetskap om vad som pågår så vi kan hjälpa på bästa sätt. Sen behöver vi inte veta allt. Vi är proffs på det här med undervisning men det som kan hjälpa oss i att hjälpa eleven, det vill vi naturligtvis veta. Det kan vara så enkla saker.” ”….och kombinationen (rehabilitering) med studier, ja var får han det? Han kanske blir ännu mer ensam här….?”

39. Betydelsen av samverkan - ”Försörjarna” Vikten av en handlingsplan Behov av insyn och information Besparing av tid och resurser

40. ” Jag upplever att jag inte kan…. behöver styra de här kunderna alls mycket, utan de har ofta en uppfattning om att ”jag vill studera”. De vet om er redan, ibland har de redan kontakt med er. Jag får hela paketet serverat av kunden själv, och så nämner de namnet på någon av er. Och så tar jag kontakt med er och så blir ju rehabiliteringsplanen färdig”.

41. Betydelsen av samverkan -”Utbildarna” Olika synsätt, behov och skäl till att samverka Samverkan som stöd till elev ochskola

42. ” ….även om vi inte vet om alla de kontakter ni (studiecoacherna) har med dem som går kurser så är det ändå en trygghet att man vet att det händer nånting där i bakgrunden som gör att den här personen kan klara av det här på ett bättre sätt”. ”Det hade väl varit så att den här eleven hade skrivits ut om inte det här samarbetet hade börjat. Så för mig blir det merarbete naturligtvis”

43. Gemensamt resultat Individnivå SEd stödjer återhämtning Delaktighet Ekonomiska förutsättningar Organisationsnivå Tillgänglighet Kunskap om psykiska funktionsnedsättningar Samverkan