Kunskapsl get om institutionsv rd

1. Kunskapsl�get om institutionsv�rd Vi vet lite om behandlingseffekterna De flesta behandlingsmetoder som anv�nts �r baserade p� antagande om effekter och �r mer styrda av ideologi �n av kunskap. Forskningsl�get: Enskilda studier Litteraturgenomg�ngar Meta-analyser Vid en unders�kning av 47 ungdomsinstitutioner fann man att p� mindre �n 10 % fanns information om hur det gick f�r ungdomarna efter utskrivningen. (MacKenzie 2000) Vid en unders�kning av 47 ungdomsinstitutioner fann man att p� mindre �n 10 % fanns information om hur det gick f�r ungdomarna efter utskrivningen. (MacKenzie 2000)

2. Var finns forskningen? Norge: Inga effektstudier, n�gra f� resultatstudier. En del studier har unders�kt enskilda teman i institutionsbehandling. Sverige: En del resultatstudier och temaforskning. Speciellt om s�rskilda ungdomshem. England: Omfattande forskning p� slutna och �ppna institutioner Usa/Canada: Omfattande forskning p� �ppna, slutna och familjeliknande institutioner

3. Vad visar forskningen? Generellt l�ga genomsnittseffekter. Generellt b�ttre effekter fr�n �tg�rder utanf�r institution �n p� institution. S�mre effekter f�r reduktion av lagbrott �n f�r kliniska resultatm�l (kognitiva f�rdigheter, skolf�rdigheter, osv) Stora variationer fr�n relativt goda positiva effekter, ingen effekt, till negativa effekter av olika �tg�rder b�de p� utanf�r institution.

4. Vad visar forskningen? En slutsats �r att institutioner lyckas minst med ungdomar med allvarliga problem. Resultaten bekr�ftar att ungdomar med ett allvarligt problembeteende har en d�lig prognos b�de med och utan behandling Resultaten visar ocks� att behandling under vissa betingelser kan ha en betydlig negativ effekt

5. Vad visar forskningen? M�nga ungdomar blir s�mre av institutionsbehandling. M�nga ungdomar avbryter behandlingen p� grund av v�ld och rymning. Institutionsbehandling hj�lper f�r en del ungdomar, men f�r m�nga �terkommer problembeteenden en kort tid efter utskrivning. Ditchfield och Catan (1992) Tv� �r efter utskrivning var 53 % fr�n slutna institutioner d�mda f�r kriminella handlingar , medan 40 fr�n �ppna institutioner var detDitchfield och Catan (1992) Tv� �r efter utskrivning var 53 % fr�n slutna institutioner d�mda f�r kriminella handlingar , medan 40 fr�n �ppna institutioner var det

6. Slutna eller �ppna institutioner? Slutna institutioner; F� behandlingssammanbrott �kad risk f�r negativ kultur och generellt d�liga behandlingsresultat �ppna institutioner; B�ttre resultat f�r de som fullf�ljer, men har relativt m�nga behandlingssammanbrott Har inte f�ruts�ttningar att hantera ut�tagerande ungdomar Visar p� goda resultat f�r vissa ungdomar

7. Hur kan d�liga behandlingsresultat av institutionsv�rd f�rklaras? Felaktiga placeringar Att institutionen inte klarar av att hantera ungdomars beteende. Ungdomskulturen p� institutionen. Sammanbrott i behandlingen Att inte r�tt behandlingsmetoder anv�nds Personalfunktionen Bristande efterv�rd Kulturen har betydelse f�r rymning Kulturen har betydelse f�r beteendep�verkan Sammanbrott (Vinnerljung mfl) -Totalt br�t mellan 30-37 % av alla placeringar samman, de flesta inom loppet av f�rsta �ret. -Fyrtiofyra procent av sammanbrotten tillskrevs barnet sj�lv som ofta rymmer och 36 % tillskrevs institutionen eller fosterhemmet. -F�r ungdomar med asociala beteenden fann man flera sammanbrott p� �ppna institutioner (ca 40 %) �n p� slutna (ca 18 &) -Fosterhem visade 50 % sammanbrott) -Nyligen intr�ffade sammanbrott fr�n tidigare placeringar �kade risken. Risken reducerades vid placering mer �n 10 mil fr�n hemorten.Kulturen har betydelse f�r rymning Kulturen har betydelse f�r beteendep�verkan Sammanbrott (Vinnerljung mfl) -Totalt br�t mellan 30-37 % av alla placeringar samman, de flesta inom loppet av f�rsta �ret. -Fyrtiofyra procent av sammanbrotten tillskrevs barnet sj�lv som ofta rymmer och 36 % tillskrevs institutionen eller fosterhemmet. -F�r ungdomar med asociala beteenden fann man flera sammanbrott p� �ppna institutioner (ca 40 %) �n p� slutna (ca 18 &) -Fosterhem visade 50 % sammanbrott) -Nyligen intr�ffade sammanbrott fr�n tidigare placeringar �kade risken. Risken reducerades vid placering mer �n 10 mil fr�n hemorten.

8. Vad betyder forskningen f�r praktiken? Mindre anv�ndning av institutioner Mer specialiserade institutioner Kortare och tydligare tidsbegr�nsade vistelser Samarbete mellan institution och resurser p� �hemmaplan�. Bredare utredning som tar ett fokus p� samspelet mellan olika delar i ungdomens liv. St�rre kvalitetskrav p� institutioner

9. �ppenv�rdsinsatser enligt socialstyrelsen - Kontaktperson/-familj enligt SoL - Kontaktperson och behandling enligt LVU - Personligt st�d enligt SoL - LuL (lagen om unga lag�vertr�dare) - Strukturerade �ppenv�rdsprogram enligt SoL

11. Vad k�nnetecknar bra �ppenv�rdprogram (enligt forskning) Graden av ungdomens problematik styr behandlingsintensiteten. Den kr�ver den unges aktiva deltagande, Programmet har ett n�ra samarbete med viktiga personer i n�rsamh�llet, Att samtliga planerade insatser genomf�rs Att beteenden som bidrar till eller orsakar problemet fokuseras. Mest effektivt �r program som samtidigt arbetar med flera problem hos individen och som anv�nder beteendeterapeutiska och kognitiv-beteendeterapeutiska metoder f�r social f�rdighetstr�ning

12. Heldygsinsatser i Sverige 1995-2004.Antal barn/unga per 1000 I befolkningen.

13. L�nsstatistik barn- och ungdomsv�rd 2004. 77 olika behandlingshem anv�ndes under 2004! 37 672 placeringsdygn p� institution 176 710 placeringsdygn p� familjehem Ber�knade kostnader f�r institutionsv�rd: 37 672 placeringsdygn x 2500 kr = 94�180 000 kr. Ber�knade kostnader f�r familjehem: 9000/m�n, 300 kr/dygn x 176 710 placeringsdygn = 53 013 000

14. Antal placeringsdygn f�r barn och ungdom p� institution/kommun 2004

15. Aktuella institutioner Almestrands Behandlingshem Alpklyftan Arabievillan (11) Berga AB Behandlingshemmet Oasen Behandlingshemmet K�ngerun Skara Bj�rkhaga Bj�rneruds g�rd Baggershus Br�tteg�rden (11) B�tmang�rden (11) Bj�rkhaga Bl� huset AB Carl Bobergsg�rden (11) Drags familjev�rdhem Dr�mhus Egehem AV V�stervik Ekeborgs behandlingshem (11) Ekbacken (111) Elisabethg�rden (11)Familjeverksamheten AB 4:e v�ningen i J�nk�ping AB (111) Freya Flickhem (11) Fribo Fristaden allgot AB Skara (11) Fol�sa (111) Gryningen V�rd AB Hasselakollektivet HVB Gamla Stan AB (1111) HVB H�glandet AB (11) Hj�ltevads behandlingshem (11) Holm�ngens Ungdomshem Kastellet Kongsryds HVB Kryddan K�ngerun Lejong�rdarna (11) Ljungaskog (11) Locus st�dboende L�ngan�sskolan (111111) L�vingstorps behandlingshem J�nk�ping (111) Manneg�rden Nanolfsvillan Nereby skolhem Nyg�rda Behandlingshem Link�ping(11) Oasen L�vsta Skolhem (11) Prokrami unga m�n Prokrami kvinnobehandling (11) Risingeg�rden (111) Rimshult AB Ryd (1111) Rosenhills ton�rshem Ryds behandlingshem Ryd (11) R�by ungdomshem (111) Sirius Behandlingshem Sj�afall N�ssj� Stigbyskolan (111) Stockn�s Elevboende Svenska Revansch AB Ryds brunns skola Skolhemmet Perstorp Solg�rdens ungdomshem Sundsg�rden S�derg�rden (11111) Svaneholmen utbildningscenter Team J-son Tjust behandlingshemsfamiljer Utredningshemmet i H�ssleholm (111) Vilhemsro (11) V�rsol (1111111111) V�rbackens HVB V�rkullens skolveckohem V�rmlandskollektivet V�stg�takollektivet (11) V�sterumsg�rden �byg�rden (11) �rstens g�rd Torup �xnevalla behandlingshem

16. �Tio i topp placeringsdygn� L�ngan�sskolan � 2186 placeringsdygn V�rsol � 2180 placeringsdygn S�derg�rden � 1955 placeringsdygn L�vingstorp � 1884 placeringsdygn Stigby � 1380 placeringsdygn Fristaden Algot � 1092 placeringsdygn Hj�ltevads behandlingshem � 944 placeringsdygn HVB Gamla stan � 941 placeringsdygn Elisabethg�rden � 820 placeringsdygn Berga � 819 placeringsdygn Summa � 14 201 (drygt 37 % av alla placeringsdygn)

17. Antal placeringsdygn f�r barn och ungdom i familjehem/ kommun 2004

18. Antal barn och ungdomar i �ppenv�rd/kommun 2004

19. �ppenv�rdsinsats, antal barn som hade minst en insats den 1/11

20. Antal barn som n�gon g�ng under �ret fick en heldygnsplacering enligt SoL och/eller LVU

21. Antal barn i J�nk�pings l�n. Heldygnsplaceringar och �ppenv�rd