1 / 17

N got om hur elever med andra modersm l n svenska kan lyckas i matematik

eva.noren@lhs.se. 2. L

sandra_john
Télécharger la présentation

N got om hur elever med andra modersm l n svenska kan lyckas i matematik

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Ngot om hur elever med andra modersml n svenska kan lyckas i matematik

    2. eva.noren@lhs.se 2 Lroplanen En likvrdig utbildning Undervisningen skall anpassas till varje elevs frutsttningar och behov. Den skall med utgngspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, sprk och kunskaper frmja elevernas fortsatta lrande och kunskapsutveckling. (sid. 4)

    3. eva.noren@lhs.se 3 Hnsyn skall tas till elevernas olika frutsttningar och behov. Det finns ocks olika vgar att n mlet. Skolan har ett srskilt ansvar fr de elever som av olika anledningar har svrigheter att n mlen fr utbildningen. Drfr kan undervisningen aldrig utformas lika fr alla. (sid 4)

    4. eva.noren@lhs.se 4 Skolverket den 14 augusti Drygt tta procent inte godknda i matematik Av de enskilda mnena r det 8,5 procent som inte nr mlen i matematik vilket r hgre n frgende r. Motsvarande andelar fr engelska r 7,3 procent, fr svenska 4,7 och fr svenska som andrasprk 24,1 procent vilket r i stort sett samma andel som tidigare.

    5. eva.noren@lhs.se 5 De elever som invandrat 1997 eller senare har ett betydligt lgre meritvrde p 164,8. Elever med svensk bakgrund har ett genomsnittligt meritvrde p 209,3 Av eleverna som invandrat till Sverige under 1997 eller senare var knappt sex av tio elever behrig till gymnasieskolan, dvs. de klarade minst betyget Godknd enligt de svenska kursplanerna i svenska/svenska som andrasprk, engelska och matematik.

    6. eva.noren@lhs.se 6 Vill du g framt, g i cirkel (Slj 2000) Fr att frst denna utsaga rcker det inte att kunna lsa den Det rcker inte heller med att behrska det svenska sprket Man mste ocks veta ngot om det svenska samhllet och dess utbildningstraditioner fr att frst vad som gr formuleringen slagkraftig reklam Vuxenskolan ( kontexten i en matematikuppgift) Slj 2000reklam Vuxenskolan ( kontexten i en matematikuppgift) Slj 2000

    7. eva.noren@lhs.se 7 Kulturell knuten erfarenhet I sagan hade prinsessan p rten 20 madrasser. Varje madrass var 10 cm. Hennes sng var 50 cm hg. Fick prinsessan plats ovanp sngen om det var 280 cm frn golv till tak i hennes sovrum? (Forsbck & Olsson, Tnk kreativt)

    8. eva.noren@lhs.se 8

    9. eva.noren@lhs.se 9 Forskning visar: Att beskriva och frklara p ett sprk man inte behrskar r svrt! Att frtydliga begrepp p flera sprk innebr att risken fr sammanblandning med vardagsbegrepp minskar Genom matematiken kan elevers andrasprk strkas Tyst eget arbete missgynnar srskilt elever som lr matematik p ett andrasprk Den subjektiva upplevelsen (att knna tillhrighet och motivation) r en vldigt viktig faktor i skolframgng Ingelstad 2006 Tonring ton Jo om kunnande finns knutet till mnet p det ena sprket modersmlet kan man klargra betydelser s lr man sig det p svenska ocks Om man inte gr vgen ver modersmlet mste elever lra om begrepp de finns kanske, man behver nya krokar att hnga upp dem p ex cirka, ungefr, knappt, drygt, mitten, mittemellan, mellan Tonring ton Jo om kunnande finns knutet till mnet p det ena sprket modersmlet kan man klargra betydelser s lr man sig det p svenska ocks Om man inte gr vgen ver modersmlet mste elever lra om begrepp de finns kanske, man behver nya krokar att hnga upp dem p ex cirka, ungefr, knappt, drygt, mitten, mittemellan, mellan

    10. eva.noren@lhs.se 10 Sprkniver Thomas, Jan (1997) Teaching Mathematics in a Multicultural Classroom. Lessons from Australia. I Multicultural and Gender Equity in the Mathematics Classroom: the Gift of Diversity. 1997 yearbook Thomas (1997) menar att matematiskt sprk har olika former (eller anvnds p olika niver). Det kan skrivas p minst tre urskiljbara stt, med ett informellt vardagligt sprk, med ett formellt matematiskt och med det formella matematiska symbolsprket: tre pplen och tv pplen r fem pplen summan av tre och tv r fem 3 + 2 = 5 Elever behver kunna anvnda samtliga. Om eleven inte kan relatera 3 till 1 finns ingen frstelse. Utan 2 hamnar eleven utanfr den matematiska diskursen och vidare lrande i matematik kan frhindras

    11. eva.noren@lhs.se 11 Symbol formellt matematiskt: 1 Kvoten av r, vad r kvoten av

    12. eva.noren@lhs.se 12 Informellt vardagligt Hur mnga halvor finns det i 1 ? Om en grupp vgarbetare bygger km vg om dagen, hur mnga dagar tar det tills de byggt en vg som r 1 km lng? Dela ett pple i fyra delar, ta tre av dem och ett helt pple. Om ett halvt pple ska delas ut till ngra barn, hur mnga barn kan f ett halvt pple? Hur mnga halvmeters snren kan du gra av ett snre som r 1, 75 m lngt? Om ett halvt snre r 1 m, hur lngt r ett helt?

    13. eva.noren@lhs.se 13 Matematik p tv sprk - fyra identifierade omrden Sprkets betydelse inte bara sprk fr kommunikationen Inkluderingens betydelse Empowerment att knna sig trygg och hemma i situationen Kontextens betydelse i matematikuppgifterna anknytningen till de tidigare erfarenheterna och kunskaperna Lrarens engagemangs betydelse (personligt och mnesmssigt)

    14. eva.noren@lhs.se 14 I projektet visar det sig att Eleverna i ringa omfattning arbetar med tyst eget arbete Eleverna knner tillhrighet och motivation Eleverna nr mlen i matematik Eleverna knner tilltro till sin egen frmga i matematik

    15. eva.noren@lhs.se 15 Kan undervisning p ett annat sprk n svenska frsmra elevernas sprkutveckling p svenska? Farhgan utjmnades nr elever visade sig behrska ett mne matematik och kunde f betyg i mnet utan srskilt goda kunskaper i svenska. Det har strkt elevernas sjlvknsla och deras vrdering av sig sjlva

    16. eva.noren@lhs.se 16 Elever sger (enligt Sara Ramsfeldt 2007): att den tvsprkiga matematikundervisningen leder till en: frbttring av betyg och kunskaper kad trygghet och kat sjlvfrtroende i matematik utveckling av modersmlet och i flera fall ven svenskan bra grund fr gymnasiestudierna i matematik

    17. eva.noren@lhs.se 17 Ml att strva mot (kursplanen i ma) Skolan skall i sin undervisning i matematik strva efter att eleven utvecklar intresse fr matematik samt tilltro till det egna tnkandet och den egna frmgan att lra sig matematik och att anvnda matematik i olika situationer utvecklar sin frmga att frst, fra och anvnda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt frklara och argumentera fr sitt tnkande

    18. eva.noren@lhs.se 18 Lnk till utvrdering: http://ncm.gu.se/media/ncm/dokumentutvard_eva.pdf Det gr att lra sig mer www.ncm.gu.se Matematik, sprk & kultur

More Related