Disposition:

1. Local economic impact assessment of the Tapuli and Stora Sahavaara mining projectsThomas Ejdemo and Patrik SöderholmEconomics UnitLuleå University of Technology

2. Disposition: • Kort bakgrund kring gruvprojektet och Pajala kommun. • Exempel på ekonomiska effekter av gruvinvesteringar. • Beskrivning av vår studie; metod, antaganden. • Sammanfattning av våra resultat. • Avslutande kommentarer.

3. Gruvverksamhet i Pajala enligt tidigare PEA: • Tapuli-projektet med 371 anställda vid full produktion. • Stora Sahavaara-projektet med 700 anställda vid full produktion.

4. Nuläget i Pajala: • Ihållande befolknings-minskning. • Låga medel-inkomster. • Låga skatteintäkter. • Offentlig sektor dominerar den lokala ekonomin.

5. Exempel på möjliga effekter av gruvsatsningar: • Arbetstillfällen, befolkningsökning, ökade inkomster, skatteintäkter. • Förbättrad infrastruktur. • Agglomerationseffekter (”kluster” av ftg.). • Ackumulation av humankapital, socialt kapital.

6. Huvudsakliga efterfrågeeffekter: • Gruvverksamhet efterfrågar varor och tjänster. Viss potential att upphandla dessa lokalt. • Gruvarbetare efterfrågar varor och tjänster. Stor potential att möta efterfrågan lokalt. • Potentiella kringeffekter/multiplikatoreffekter.

7. Vår studie; analys av potentiella effekter av en storskalig järnmalmsbrytning i Pajala. Fokus på: • Arbetstillfällen • Inkomster } Viktiga förutsättningar för tillväxt Viktiga aspekter: • I dagsläget uppgår total sysselsättning i Pajala till ca 2657. Till denna arbetsmarknad tillkommer ca 1071 direkta arbetstillfällen enligt våra förutsättningar – hur hantera dessa proportioner?

8. Metod: • Scenariobaserad analys med beräkningsmodellen rAps. Tidshorisont 2009-2025. Jämförelse av ”referensscenario” mot ”gruvscenario”. • rAps bygger på statistiska samband och kan simulera regionalekonomisk utveckling givet antaganden om ekonomisk tillväxt etc.

9. rAps – regionalt Analys- och prognossystem

10. Vad kännetecknar scenarioanalys? • Beskriver en möjlig utveckling givet vissa antaganden om framtiden. Bör ej tolkas som en renodlad prognos. • Osäkerhet relaterat till antaganden om framtida utveckling. • Resultat tolkas i förhållande till referensscenariot (inte faktiskt utfall)

11. Grundläggande antaganden: • Referensscenario utan gruvsatsning där befolkningsutvecklingen följer den negativa trenden. • Makroekonomisk utveckling enligt LU 2003/04 (Finansdepartementet).

12. Gruvscenario: • Gruvscenario med direkt sysselsättning, produktion och investeringar enligt tidigare PEA. • Gruvbrytningens livslängd enligt tidigare PEA (potential att förlängas betydligt). • Direkt sysselsättning om 1071 personer under maxproduktion, motsvarande ca 34 % av kommunens arbetsföra befolkning i nuläget. • Ökad efterfrågan av arbetskraft antas generera inflyttning. • Investeringar om ca 356 MSEK i byggnader, betongstrukturer, vägar och parkeringsplatser under en fyraårsperiod. Analysen inkluderar ej investeringar i maskiner och annan utrustning, samt den infrastruktur som krävs för att frakta järnmalmsprodukter till marknaden.

13. Kan gruvinvesteringar vända befolkningsutvecklingen? • I vår studie antas ett trendbrott ske — befolkningen tillåts växa så att förvärvsfrekvensen åtminstone inte sjunker. Således ett optimistiskt scenario. • I praktiken kan befolkningstrenden sägas utgöra en flaskhals – lokalt expanderande sektorer begränsas av brist på arbetskraft, efterfrågeeffekten begränsas av pendlare etc. • Egentlig frågeställning; vilken potential skapas lokalt av efterfrågechocken?

14. Befolkningsutveckling:

15. Vad driver befolkningsutvecklingen? • Inflyttning av arbetskraft krävs för att möta efterfrågan av arbetare till gruvsatsning. • Ytterligare arbetstillfällen genom multiplikatoreffekter. • Osäkerhet relaterat till andelen inflyttare/långpendlare, men även veckopendlare bidrar till lokal efterfrågan.

16. Direkt/indirekt sysselsättning:

17. Vad driver sysselsättningsutvecklingen? • Lokala leveranser av varor och tjänster till gruvverksamhet. • Ökande befolkning, sysselsättning och inkomster bidrar till lokal efterfrågan av varor och tjänster. • En viktig faktor är entreprenörskap (som dock ej modelleras).

18. Modellberäknade inkomster:

19. Sammanfattning: • Gruvprojektet bidrar till att skapa förutsättningar för tillväxt. • Befolkningen antas överstiga 9000 invånare under mitten av nästa årtionde. • 100 direkta gruvjobb kan potentiellt ge upphov till 147 ytterligare jobb i Pajala under produktionsfasen. • Ökade inkomster.

20. Alternativscenario (ingår ej i studien); • Modellkörning med mer moderat inflyttning (default i rAps). • Befolkningstopp kring 7300 invånare under mitten av nästa årtionde. 93 indirekta arbetstillfällen per 100 gruvjobb, med stor andel inpendlare.

21. Avslutande kommentarer: • Vårt scenario utmålar ett tydligttrendbrott, men detta bör ses i ljuset av gruvprojektets storlek i förhållande till den lokala arbetsmarknaden och kommunens engagemang som respons på investeringen. • Långpendling är en möjlighet, grannkommunerna är dock små, avstånden långa, och infrastrukturen begränsad. • Fortsatta studier bör inkludera fler alternativa scenarier (med och utan trendbrott), samt ytterligare analys av vilka ”flaskhalsar” som kan tänkas uppstå.

22. Avslutande kommentarer: • Gruvverksamheten kan förändras – potential för en mer långsiktig brytning. • Svårt att förutse agglomerationseffekter (”kluster” av ftg.) samt värdera ackumulation av humankapital och socialt kapital. • Entreprenörskap och diversifiering av ekonomin är viktigt för framtiden.