1 / 13

Vem är Anders Berntson?

Nyttan av deltagande i EUs ramprogram för ett forskningsinstitut Ett personligt perspektiv Anders Berntson Acreo AB. Vem är Anders Berntson?. Uppväxt i Trollhättan och via Civ ing och PhD på Chalmers Ericsson, Optical Network Research Lab Har jag nu hamnat på Acreo.

storm
Télécharger la présentation

Vem är Anders Berntson?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Nyttan av deltagande i EUs ramprogram för ett forskningsinstitutEtt personligt perspektivAnders BerntsonAcreo AB

  2. Vem är Anders Berntson? • Uppväxt i Trollhättan och via • Civ ing och PhD på Chalmers • Ericsson, Optical Network Research Lab • Har jag nu hamnat på Acreo. • Sedan två år gruppchef för Transmission och Optiska Nät (8 pers) • Vi bedriver R&D inom Optiska transportnät (100 GbE, dynamiska nät, trafikmätningar)

  3. Vem är Anders Berntson? • Ansvarar för Acreos del i tre FP6 projekt: • IP NOBEL del 1 och del 2 (20 MSEK, 4 år) • NoE ePhotone/One (+) (500 kSEK 4 år) • STREP HECTO (3 MSEK/3 år) • Vi arbetar också IP MUSE • Inom FP7 förhandlar vi om IP ALPHA och NoE BONE

  4. Vad är Acreo? • Forskningsinstitut • Aktiebolag, icke-vinstdrivande • Del av koncernen Swedish ICT som ägs av industriell intressent- förening (FMOF, FAV) och Ireco AB (näringsdept) • Uppgift: att bidra till svensk tillväxt och konkurrenskraft. • Finansiering: • Konsultuppdrag och (småskalig) produktion • EU, projekt i ramprogram • Vinnova, forskningsprojekt, CELTIC

  5. På vilka grunder / vilken nivå fattas beslut om deltagande i ramprograms projekt? • Beslut fattas av VD • Policyn att vi ska vara med. • EU-projekt är kärnverksamhet i sig, som ger intäkter. • Vi har brutit ner våra övergripande mål till deltagande i EU projekt (ett annat mål är industrifinansiering). • Konkurrensen om att få vara med i industritunga ramprogramsprojekt är hård för akademiska partners. • Deltagande i ramprogramsprojekt används som utvärdering av vår verksamhet.

  6. Vilka är fördelar med att delta? • Intäkter • Vinnova får utväxling på sin investering i Acreo, 1 kr ger 4 kr forskning. • För att det ska meningsfullt måste Acreo kunna använda EU projekt på ett sätt som stöttar svensk tillväxt och konkurrenskraft. • Detta kan vi oftast eftersom styrningen i EU projekt är svag. Koordinatorn finansierar inte verksamheten.

  7. Vilka är fördelar med att delta? • Forskning i EU projekt: • EU projekt ger oss möjlighet att forska. • EU projekt ger brett kontaktnät. • Vi kan styra forskningen mot frågeställningar viktiga för svenska företag och kan ibland användas som delfinansiering i industriprojekt. • EU projekt ger långsiktighet i finansieringen

  8. Vilka är fördelar med att delta? • Forskning i EU projekt: • Notera att i EU projekt skapas ofta inte konsensus. I NOBEL finns 30 partners som är konkurrenter. De kommer inte överens i sak • EU projekt är byråkratiska och formella. ”Deliverables” kan innehålla +250 sidor urvattnad eller motsägelsefull information. • Den som tror att de viktiga resultaten finns i officiell rapportering blir besviken. Man kan inte bedöma EU projekt efter officiell rapportering. • EU projekt är inte ett forum för bra ideer. Tvärtom hålls många bra ideer borta från EU projekt. Varför? • IPR reglerna (Consortium agreement) är för stela. Alla har lika rätt till resultaten.

  9. Vilka är fördelar med att delta? • Forskning i EU projekt: • EU projekt är också en extremt intressant miljö, där väldigt mycket information finns tillgänglig. • För att kunna utnyttja EU projekt måste man • ha en agenda för sin forskning vad man vill göra. Då kan EU projektet finansiera detta. • kunna dra sina egna slutsatser, då kan EU projektet bli projektet en rik informationskälla. • Utan egen agenda, om man kommer dit tom och förväntar sig att man tillsammans med konsortiet ska definiera forskning och resultat riskerar man förvirring.

  10. Vilka är nackdelar med att delta? • Ansökningsarbete. • En beviljad ansökan kan ge mycket pengar, men arbetet att skriva ansökan är tungt. • Success-rate är bara 10%-20%. Fördelar med en beviljad ansökan ska vägas mot arbetet att skriva 5-10 ansökningar. • Administration • Telefonkonferenser, möten, consortium agreement, IPR, avtal, indirekta kostnader, timtaxor, kvartalsrapporter, revision, form C, kostnadsmodeller...

  11. Hur kan det svenska deltagandet öka? • Samarbete • Industrin är ofta nyckelpartner för att komma med i konsortier. Industrin kan dra med sina (svenska) akademiska partners. • Acreos framgång i att vinna ramprogramsprojekt beror till stor del på samarbete med Ericsson. • Fördel för industrin är att man kan dela administration, man kan få god insyn i projekt utan stort eget deltagande.

  12. Sammanfattning • Nyttan med EU projekt är inte de officiella leveranserna. • EU projekt är bra eftersom • De finansierar forskning • Ger långsiktighet • Ger värdefull information • För att fullt ut dra nytta av EU projekt måste man ha en egen agenda och ha förmåga att dra egna slutsatser. • Svenskt deltagande i EU projekt kan öka genom samarbete mellan industri, institut och universitet. Men bördan att skiva många ansökningar är ett problem.

  13. Tack! • anders.berntson@acreo.se

More Related