Första världskriget

1. Första världskriget 1914-1918

2. Varför blev det krig? Nationalismen Under den senare delen av 1800-talet uppkom nationalismen. En tanke inom nationalismen är ”en folkgrupp – en stat”. Detta ledde till: - att stora riken i Europa där det bodde flera olika folkgrupper började splittras, t.ex. Ottomanska riket och Österrike-Ungern.

3. Varför blev det krig? - att flera mindre riken där det bodde liknande folkgrupper enades till ett stort rike, t.ex. Tysklands enande år 1871. Europas nya stater rubbade maktbalansen i Europa. Tyskland växte sig allt starkare. Detta oroade de mäktiga staterna Storbritannien och Frankrike.

4. Varför blev det krig? Tyskland vann ett krig mot Frankrike 1871 I detta krig förlorade Frankrike två viktiga landskap till Tyskland, landskapen Alsace (Elsass) och Lorraine (Lothringen). Detta gjorde att fransmännen blev revanschsugna.

5. Varför blev det krig? Kampen om kolonier Storbritannien, Frankrike, Portugal och Spanien hade många kolonier i andra världsdelar. Detta gav prestige och råvaror, så Tyskland ville också skaffa sig många kolonier.

6. Varför blev det krig? Kapprustning Tyskland byggde upp sin armé och den blev större än både Storbritanniens armé och Frankrikes armé. Tyskland och Storbritannien tävlade om att ha den största och bästa flottan.

7. Varför blev det krig? Allianser mellan stater Flera europeiska stater började oroa sig för att Tyskland skulle bli för mäktigt. Staterna ville inte stå ensamma om det blev krig, så de bildade allianser. • Ententen: Storbritannien, Frankrike, Ryssland • Trippelalliansen/Centralmakterna: Tyskland, Österrike-Ungern och (Italien)

8. Varför blev det krig? Schlieffenplanen (en tysk anfallsplan) I Tyskland hade det utarbetats en anfallsplan som gick ut på att Frankrike först skulle anfallas, genom Belgien, och besegras snabbt och sedan skulle Tyskland rikta sina styrkor mot Ryssland. På detta sätt trodde Tyskland att de skulle kunna förhindra ett tvåfrontskrig.

9. Skottet i Sarajevo År 1914 tillhörde Bosnien Österrike-Ungern. I Bosnien bodde slaver. Det fanns även slaver i Serbien, ett land som blivit självständigt från det Ottomanska riket. Slaverna i Serbien och Bosnien ville skapa ett stort slaviskt rike (Jugoslavien).

10. Skottet i Sarajevo Den 28 juni 1914 besökte Österrikes tronföljare Franz Ferdinand Bosniens huvudstad Sarajevo. Franz var vänligt inställd till bosnierna och tänkte ge dem fler rättigheter, men han ville att Bosnien skulle fortsätta att tillhöra Österrike-Ungern.

11. Skotten i Sarajevo Detta gillade inte de nationalistiska slaverna. Under besöket i Sarajevo mördades Franz av Gavrilo Princip, en serb som var medlem i den slaviska nationalistiska rörelsen ”Svarta handen”. Österrikarna blev arga och ställde hårda krav på Serbien. Serberna vägrade att gå med på alla krav och därför förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien. Ryssland ville hjälpa Serbien och började mobilisera sin armé.

12. Svarta veckan Skottet i Sarajevo startade krigets maskineri. De stater som ingått olika allianser blev tvungna att hjälpa sina allierade. Svarta veckan kallas den sommarvecka år 1914 (28/7-4/8) då flera stater i Europa förklarade krig mot varandra.

13. Svarta veckan 1. Ö-U förklarade krig mot Serbien. Detta ledde till att Ryssland, som stödde Serbien, mobiliserade sin armé. 2. Tyskland stödde Ö-U. Detta ledde till krig mellan Tyskland och Ryssland. 3. Frankrike stödde Ryssland och mobiliserade sin armé. Detta ledde till krig mellan Tyskland och Frankrike.

14. Svarta veckan 4. Tyskland anföll Frankrike genom Belgien (Schlieffenplanen). 5. Storbritannien tyckte att Tyskland hade kränkt det neutrala landet Belgien. Detta ledde till krig mellan Storbritannien och Tyskland.

15. Kriget Schlieffenplanen fungerade inte till 100 %. Tyskarna intog inte Frankrike och Paris, för de var tvungna att snabbt flytta ett antal divisioner mot Ryssland, eftersom ryssarna anföll snabbare än väntat. Det blev ett långdraget krig med flera krigsfronter. Västfronten Östfronten Ubåtskriget

16. Västfronten Denna front sträckte sig in i Frankrike, från Schweiz till Nordsjön. Tyskar krigade mot fransmän, britter och senare även amerikanare. Vid fronten pågick ett utdraget skyttegravskrig. Inget land fick ett övertag.

17. Västfronten En av anledningarna till detta utdragna krig var de nya vapen som hade börjat användas, kulsprutor, stridsgas, spaningsplan och stridsvagnar. Man slutade kriga den 11 november 1918, då Tyskland kapitulerade.

18. Östfronten Denna front var mer rörlig. Tyskar krigade mot ryssar. Tyskarna fick ett övertag och spärrade av ryssarna från dess allierade, Frankrike och Storbritannien. Detta gjorde att ryssarna led brist på material t.ex. ammunition, mat och medicin.

19. Östfronten År 1917 bröt en revolution ut i Ryssland och detta medförde att ryssarna slöt fred med tyskarna. Ryssarna förlorade viktiga landområden i freden, t.ex. Ukraina och de baltiska staterna.

20. Ubåtskriget i Atlanten Ubåtar var en nymodighet i första världskriget. Britterna och fransmännen ville svälta ut tyskarna så de stoppade alla handelsfartyg som var på väg mot Tyskland. Tyska ubåtar svarade med att sänka alla skepp på väg mot Storbritannien och Frankrike. Tyska ubåtar sänkte ett antal amerikanska passagerarskepp av misstag.

21. Ubåtskriget i Atlanten Sänkningarna av amerikanska fartyg plus att USA var en stor långivare till Storbritannien och Frankrike (om de förlorade mot Tyskland riskerade USA att inte få tillbaka sina pengar) gjorde att president Wilson beslutade att USA skulle gå med i kriget mot Tyskland år 1917.

22. Krigsslutet USA gick med i Ententen år 1917. Det medförde att kriget vände till Ententens fördel, som fick ett stort tillskott av soldater och material från USA. År 1918 gav Österrike-Ungern och Tyskland upp. Tysklands kejsare Wilhelm abdikerade (avgick).

23. Freden i Versailles Tyskland straffades. Segermakterna (främst Frankrike) ansåg att Tyskland bar skuld till kriget. Tyskland förlorade flera landområden, bl.a. landskapen Elsass och Lothringen och fick betala ett stort skadestånd till segermakterna (främst Frankrike).

24. Freden i Versailles Österrike-Ungern splittrades och nya stater bildades eller blev självständiga t.ex. Polen, Finland, Jugoslavien, Tjeckoslovakien, Estland, Lettland och Litauen. Man försökte hålla sig till de nationalistiska tankarna, ett folk – en stat.

25. Freden i Versailles Nationernas Förbund (FN: s föregångare) bildades. NF skulle arbeta för fred och rättvisa. Men NF blev svagt för USA och Sovjetunionen ville inte vara med.

26. Mellankrigstiden 1919-1938

27. Tysklands ekonomi Efter första världskriget slöts en fred i Versailles. • Tyskland bar all skuld till kriget. • Tyskland fick endast ha en liten armé. • Tyskland fick inte ha stridsflyg. • Tyskland skulle betala enorma krigsskadestånd. Fredsfördraget skapade missnöje i Tyskland. Många tyskar ansåg att den var orättvis.

28. Tysklands ekonomi Tyskland låg efter med betalningarna av krigsskadeståndet. För att pressa Tyskland och få fart på utbetalningarna ockuperade Frankrike ett viktigt tyskt industriområde, Ruhrområdet. Så för att kunna betala tryckte Tyskland upp mer pengar. Men ju mer sedlar som trycktes desto mindre blev de värda. År 1923 gick det 4 000 000 000 000 mark på en USA-dollar.

29. Tysklands ekonomi Tyskarnas bankbesparingar blev värdelösa, det blev omöjligt att sälja hus och det lönade sig inte att arbeta. Missnöjet spred sig. Tyskland lyckades dock ordna upp sin ekonomi med hjälp av lån från USA. Men år 1929 kraschade världsekonomin med start i New York (börskraschen). Banker och fabriker gick i konkurs. Detta slog hårt mot Tyskland. Sex miljoner tyskar blev arbetslösa.

30. Hitler och nazisterna Adolf Hitler och nazisterna tog makten i Tyskland på 1930-talet genom att spela på tyskarnas missnöje med Versaillesfreden och den ekonomiska situationen.

31. Adolf Hitler • föddes år 1889 i Österrike. • dog 30/4 år 1945 i Berlin. • stred för Tyskland, på västfronten, under första världskriget.

32. Adolf Hitler • blev ledare för ett tyskt nationalistiskt parti i början av 1920-talet. Han döpte partiet till Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet (NSDAP). Partiets symbol blev hakkorset (svastikan). • bildade SA ”brunskjortorna”, en grupp vars uppgift var att sabotera för motståndare. • skrev boken ”Mein Kampf”.

33. Adolf Hitler Hitlers budskap till det tyska folket var: • Freden i Versailles var orättvis. Tyskland hade aldrig besegrats. • Den germanska rasen var överlägsen (ett herrefolk). Judar, slaver och svarta var underlägsna. Judarna var farliga och giriga.

34. Adolf Hitler • Judarna och kommunisterna bar ansvaret för den orättvisa freden och den ekonomiska krisen i Tyskland. Alltfler tyskar trodde på Hitlers budskap och gav nazisterna sitt stöd.

35. Hitler tar makten i Tyskland • 1930: Nazistpartiet blev det näst största partiet i riksdagen. • 1933: Hitler blev kansler (statsminister) och nazister tog plats i regeringen.

36. Hitler tar makten i Tyskland • 1933: Riksdagshuset brann ner och kommunisten Marinus van der Lubbe åtalades, fälldes och avrättades för dådet. Kommunisterna förbjöds och Hitler krävde att få styra enväldigt. Demokratin gick under! • 1934: Tysklands president Paul von Hindenburg avled. Hitler utropade sig till Führer. Tyskland blev en diktatur.

37. Det nazistiska Tyskland • Alla politiska partier utom det nazistiska förbjöds. • SS (nazisternas elittrupper) och Gestapo (nazisternas hemliga polis) såg till att motståndare försvann. • Arbetsläger • Koncentrationsläger • Förintelseläger

38. Det nazistiska Tyskland • Judarna började förföljas. De fick inte gifta sig med tyskar och fick inte ägna sig åt vissa yrken och affärer. (Kristallnatten 8-9/11 1938) • Hitlerjugend utbildade tyska ungdomar till att bli nazister. • Ett starkt Tyskland byggdes upp. Man satsade på jordbruket, byggindustrin och krigsindustrin. Detta gav arbete åt folket.

39. Tysklands steg mot krig • Tyskland byggde upp sin krigsmakt, vilket stred mot Versaillesfördraget, men det struntade Hitler i. 1936 • Tyska trupper gick in i Rhenlandet. Detta var förbjudet enligt Versaillesfördraget eftersom Rhenlandet ligger nära den franska gränsen.

40. Tysklands steg mot krig 1938 • Österrike blev en del av Tyskland (provinsen Ostmark). Detta sker genom en kupp i Österrike följt av en invasion från Tyskland. • Tyskland krävde flera områden i Tjeckoslovakien. Där bodde folkgrupper som hade nära släktband med tyskarna. Efter förhandlingar i München mellan Tyskland, Italien, Storbritannien och Frankrike, i syfte att förhindra krig, fick Tyskland dessa områden.

41. Tysklands steg mot krig 1939 • Tyskland lade beslag på i stort sett hela Tjeckoslovakien. • Tyskland krävde ett stort område i Polen. Polen vägrade ge efter och Storbritannien lovade att hjälpa Polen.

42. Tysklands steg mot krig • Tyskland planerade en invasion av Polen men ville undvika ett tvåfrontskrig. Tyskland slöt ett avtal med Sovjetunionen (Molotov-Ribbentrop-pakten). I avtalet stod det att Tyskland och Sovjetunionen inte skulle angripa varandra samt att de skulle dela upp östra Europa mellan sig. • 1/9 Tyskland anföll Polen. 3/9 Storbritannien och Frankrike förklarade krig mot Tyskland.

43. Andra världskriget 1939-1945

44. 1939 • Polen besegrades efter några veckor och delades mellan Tyskland och Sovjetunionen. • Sovjetunionen anföll Finland den 30 november (Finska vinterkriget). Sovjetunionen ville ha en flottbas vid Finska viken. Efter tre månaders krigande vann Sovjet. Finland fick lämna landområden till Sovjet.

45. Sveriges roll • Sverige var neutralt. Men tyska plan, tåg och fartyg fick passera svenskt område emellanåt. • Sverige exporterade järnmalm till Tyskland. • Tysklands fiender ville inte bomba ett neutralt land. Sverige tog inte ställning mot Tyskland, så det fanns ingen anledning för Tyskland att ockupera Sverige.

46. 1940 • I april ockuperades Danmark och Norge av Tyskland. Detta för att säkra malmtransporterna från Sverige och få tillgång till Norges isfria hamnar. • Storbritannien fick en ny premiärminister, Winston Churchill. Han sa: ”Jag har inget annat att erbjuda er än blod och möda, tårar och svett.”

47. 1940 • I maj startade Tyskland ett anfall mot Frankrike. De tyska trupperna gick genom Belgien och Holland. Inom en månad hade Tyskland ockuperat Benelux-länderna och Frankrike. • Italien gick med i kriget på Tysklands sida. Italiens ledare hette Benito Mussolini.

48. 1940 • Tyskland försökte invadera Storbritannien. Det tyska flygvapnet bombade engelska städer, hamnar och flygfält. Men det brittiska flygvapnet slog tillbaka och den tyska invasionen ställdes in. Churchill sa: ” Aldrig förr i historien har så många haft så få att tacka för så mycket.”

49. 1941 • På sommaren angrep Tyskland Sovjetunionen (Operation Barbarossa). Tyskland bröt pakten. Orsakerna till angreppet var: • Tyskland ville lägga beslag på Sovjetunionens stora tillgångar på olja, järnmalm och säd. • Hitler ville krossa kommunismen.

50. 1941 Det tyska angreppet var till en början framgångsrikt. Tyskland fick dessutom hjälp av Finland. Men utanför Leningrad och Moskva stoppades tyskarnas frammarsch av den sovjetiska armén.