Örebro kommun

1. Örebro kommun Slottet Svampen Sveriges sjunde största kommun Befolkning: 133 000 personer Wadköping

2. Örebro kommun var tidigt intresserad • Aktiv ledning • Tidigt delaktiga i gränssnittarbetet • Kommunen har haft ansvar för hemsjukvården sedan Ädelreformen • En tradition av nära samarbete mellan kommun och landsting

3. Samarbetsavtal mellan kommuner och landstinget • Samverkansorgan finns på politisk och tjänstemanna-nivå. Politiker =Villmer Ledande tjänstemän = Villgott Representanter från kommuner och landsting= Gränssnittsgrupper Lokala samverkansgrupper i länsdelarna; Väster, Söder, Norr och Örebro

4. Några siffror från Örebro kommun Personal: • 2500 i vård och omsorg • 1300 i förvaltningen för funktionshindrade • 300 i socialtjänst • 6 överförmyndaren • +1000 gode män • 250 sjuksköterskor • 90 arbetsterapeuter • 55 hemvårdsdistrikt • 121 arbetslag i SÄBO • 1140 platser i korttid/SÄBO

5. Stora patientströmmar • Stort intresse av att dela vårdinformation eftersom de största patientströmmarna går mellan landsting och kommun. • Det finns ett informationsöverföringssystem (Meddix) • Det har saknats ett IT-stöd för att utbyta medicinsk information mellan landstinget och kommunerna.

6. Vården på Webben BIFHSASITHS NPÖ RIV Patientdatalag Nationell IT-strategi

7. Nationell IT – strategi för vård och omsorg(insatsområden) • Harmonisera lagar och regelverk med en ökad IT-användning • Skapa en gemensam informationsstruktur • Skapa en gemensam teknisk infrastruktur • Skapa förutsättningar för samverkande och verksamhetsstödjande IT-system • Möjliggöra åtkomst till information över organisationsgränser • Göra information och tjänster lättillgängliga för medborgarna

8. Ett nationellt fackspråk med tydliga begrepp är en förutsättning • fylla informationsmängderna med tydligt innehåll • samma begrepp i hela vårdkedjan • det som visas skall uppvisa en bra kvalitet • upprepningar skall undvikas • vara lätt att hitta inormation för varje yrkeskategori

9. Målsättning med Nationell Patientöversikt • Patientinformationen ska vara knuten till individen och inte till organisationen där den skapats • En hög säkerhetsnivå krävs för att säkerställa sekretess och spårbarhet när information flödar mellan olika organisationer

10. Patientdatalagens syfte • SFS 2008:355 1 kap 2§ • Tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet. • Personuppgifter ska utformas och behandlas så att patientens integritet och trygghet stärks. • Dokumenterade personuppgifter ska hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem • PDL ersätter patientjournallagen och vårdregisterlagen

11. Projektorganisation – Örebroprojektet Styrgrupp Projektgrupp Referensgrupp Verksamhet Referensgrupp Teknik Delprojekt HSA Örebro kommun Delprojekt E-tjänstelegitimation Delprojekt Anslutning Örebro

12. Styrgrupp -Örebroprojektet • Ordförande i styrgruppen: Tommy Larserö, programchef Social välfärd Örebro kommun. • Tommy Henningsson,förvaltningschef Vård och omsorg, Örebro kommun • Pia Öijen, bitr. hälso- och sjukvårdsdirektör, Örebro läns landsting • Lars Thornberg, IT-strateg, Örebro kommun • Catharina Schlyter, IT-direktör, Örebro läns landsting • Jan-Åke Ahlin, socialchef Hallsbergs kommun (adjungerad till styrgruppen, repr. länets kommuner) • Eva Leach, Programsamordnare NPÖ, Sveriges Kommuner och Landsting

13. Förutsättningar för NPÖ • Ny Patientdatalag (2008:355) • Nya riktlinjer för landstinget och kommunen, sammanhållen journal, samtycke • Koppling till SJUNET via landstinget • HSA –katalog med alla användare • SITHS kort för säker inloggning för alla användare • Översyn av rutiner i verksamheten gällande SITHS • Säkerhetslösning i projektet blir Health Share – senare migration till BIF • Loggning för säker hantering och uppföljning av loggar och support

14. Gränssnittet Nationell Patientöversikt • Sammanställning av patientinformation över organisationsgränser • En ”hitta och titta” lösning per enskild patient • Förutsättningar för att kunna används sig av NPÖ • Information att delta i en sammanhållen journal (landstinget) • Samtycke för att hitta och titta (kommunens sjuksköterskor och arbetsterapeuter och läkare landstinget) • Aktuell patient/vårdrelation

15. Informationsmängder • Personuppgifter, kontakter, bokningar, diagnoser hämtas från Primärvårdens journalsystem och från specialistvårdens patientadministrativa system • Journalanteckningar hämtas från primärvårdens journalsystem och från ett system för slutanteckningar inom specialistvården • Information om patientens läkemedelsordinationer hämtas från Primärvårdens journalsystem. Patientens uthämtade läkemedel hämtas från apoteket -detta gick ej att genomföra i provdriften • Information om laboratorieprover hämtas från ett landstingsgemensamt system för klinisk kemi

16. Tidsram för starten • HSA katalogen gjordes under hösten 2008 • Anslutning till Sjunet via landstinget hösten 2008 • Säkerhetssystem Health Share • Fotografering i början av 2009 • Utbildning av chefer februari 2009 • Utbildning av användare mars och april 2009 • Landstinget arbetade under våren med att få fram de informationsmängder som skulle visas enligt RIV specifikationerna • Medicinskt ansvariga arbetade med att tolka nya patientdatalagen • Start i början av maj 2009

17. Information och samtycke Syftet är att få en mer samlad bild av patientens vårdbehov för att kunna ge bästa möjliga vård. Att se hela bilden underlättar för vårdgivaren och kan på så sätt säkerställa vården. • Landstinget skall informera patienten om att delta i en sammanhållen journal. Om patienten motsäger sig det så spärras informationen. 2 Samtycke som kommunens sjuksköterskor och arbetsterapeuter behöver för att kunna titta i den sammanhållna journalen

18. Dokumentation av samtycke • Dokumentera i grundbilden under samtycke när vårdrelation startar • Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar i vårdenheten särskilt boende • Sjuksköterska och/eller arbetsterapeut i ordinärt boende ansvarar i vårdenhet hemvård • Avsluta samtycke när HSL beslut avslutas

19. Tillämpning av samtycket • Vårdpersonalen skall aktivt fråga efter samtycke för att få ta del av informationen i NPÖ • Detta är inget nytt! Detta skall göras utan att man har ett system för direktåtkomst • Patientdatalagen är mycket tydlig med att patienten själv skall uttrycka samtycket, inte anhöriga eller god man. • Många patienter inom äldreomsorgen har svårt att förstå innebörden av ett aktivt samtycke

20. Underförstått samtycke • När samtycke inte kan inhämtas på grund av bristande beslutsförmåga ex genom sjukdom, används underförstått samtycke. Det innebär att man utgår från att patienten skulle ha gett sitt samtycke om beslutsförmåga funnits • Utgångspunkten för personalen vid varje vårdtillfälle är en god och säker vård för patienten.

21. Deltagare i utbildningen • Chefer i Vård och omsorg och förvaltningen för funktionshindrade. • Mål: Förstå syftet med projektet och tycka det är viktigt att prioritera resurser och tid för detta. De ska vara ambassadörer för lösningen i organisationen. • Behöriga användare, sjuksköterskor och arbetsterapeuter • Mål: Känna delaktighet och påverka kvaliteten i vårdarbetet. Underlätta informationsinhämtande och uppleva en förbättring jämfört med tidigare (snabbare, säkrare, nytt, spännande).

22. Avgränsningar och syfte inför provdrift • Endast ordinarie arbetsterapeuter och sjuksköterskor i kommunen får tillgång till NPÖ • Landstinget ger behörighet till 13 läkare som kan använda NPÖ när det går på rond på särskilda boenden • Provdriften är främst ett försök att kontrollera konceptet i praktiken • Tiden för provdriften var maj till september… en kort tid och sommartid….

23. Utvärdering sker på flera plan • Intervjuer med användare • Enkäter till användare med tidsintervall för att följa förloppet. • Loggarna kontrolleras regelbundet • Datainspektionen har varit på besök • Två doktorander i kommunens forskarskola planerar att följa hela implementeringen av NPÖ under flera år.

24. Karin Wilson sjuksköterska -Jag tycker NPÖ är ett fantastiskt redskap. -Man får en helhetsbild av patienten. -Problemet med NPÖ är att sjukhuset inte har datajournaler.

25. Afat Sharify arbetsterapeut -Informationsmässigt tycker jag att NPÖ är bra. -Bron mellan kommunen och landstinget minskar. -Nackdelen är att NPÖ är så nytt och inte fullständigt. -Det behöver tid och det förstår jag.

26. Bodil Greek sjuksköterska -Jag tror användbarheten och patientsäkerheten kommer bli bättre när NPÖ är fullständig. -Jag ser fördelar med att man kan gå in ganska snabbt och få information om patienter. -Jag tycker inte att datakvaliteten är fulltäckande men tanken är god.

27. Cecilia Blomstedt läkare -NPÖ underlättar mitt arbete. När kommunens sjuksköterska t ex frågar efter patientens sjukhistoria, då kan jag hänvisa till NPÖ. -När fler kliniker bygger ut datajournal så kan man se dessa i framtiden. -När NPÖ fungerar nationellt då kan jag titta på journaler från andra landsting.

28. Nyttoaspekter med NPÖ • Snabbare tillgång till rätt information om patienten • Översikten är lätt att använda och förstå • Rätt insats i rätt tid • Mindre administration • Kvalitetsförbättringar inom alla områden • Arbetet har bara börjat, projektet fortsätter i ordinarie verksamhet.

29. Tålamod och stöd krävs……. • Användarna behöver få tillgång till mer information och snabbare, så att de ser nyttan. Utbygget fortsätter…. • Multisjuka patienter tar lång tid att visa upp – dessa tider behöver kortas • Ett gränssnitt för övning i skarp version behöver tillskapas • Samtycket behöver tydliggöras i patientdatalagen för personer utan egen autonomi -underförstått samtycke. • Det gäller att våga, få tid att se möjligheter och ändra invanda arbetssätt

30. Visioner för framtiden • Fler yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården behöver få tillgång till NPÖ • Utökning mot t ex skolhälsovården • Andra system kan anslutas via SITHS-kort såsom Meddix etc • Användare behöver få tillgång till en Single Sign-on lösning • Länets kommuner behöver förbereda för att hälso- och sjukvårdsdokumentationen kan visas upp för landstingen i NPÖ • Den kommunala vården innefattar HSL men också SOL/LSS insatser. Ännu en utmaning – tillgång till information mellan olika lagrum?

31. Örebro läns kommuner • Länets 11 kommuner har nu börjat med HSA katalog och SITHS och planerar att anslutas via Sjunet ÖLL • Länets kommuner måste arbeta tillsammans för att kunna visa upp den kommunala hälso- och sjukvårdsdokumentationen för landstinget via NPÖ • Enhetliga begrepp måste utarbetas

32. Vad kan man börja med inför NPÖ? Etablera samverkan kommun / landsting / kundgrupper/användare Bygga upp infrastrukturen Sjunet HSA-katalogen Införa e-tjänstekort enligt SITHS Regelverk enligt patientdatalagen Skriftliga rutiner Utbildning Konsolidera vårdinformation Vilka informationsmängder från vilka vårdinformationssystem Kvalité Enhetliga definierade begrepp och termer

33. Målsättningen är en trygg och säker vård • Medborgaren i centrum • Samverkan • Gränsöverskridande kommunikation • Gemensamma strukturer