Utgångspunkter syfte

1. Utgångspunkter syfte • Kursplaner och ämnesplaner uttrycker en kunskapssyn som harmoniserar med läroplanens formulering om vetenskaplig grund. • Eleverna ska utveckla grundläggande förtrogenhet med det teoretiska tänkande som utmärker de vetenskapliga discipliner skolämnena refererar till. • Ämnenas centrala innehåll framträder som det stoff som elever ska utveckla teoretisk förståelse för. • Detta är en kunskap och ett tänkande som det inte är lätt för elever att få syn på; eller för lärare att samtala med elever om. • Det handlar om ett begreppsligt teoretiskt tänkande, ett tänkande som krävs för skolframgång och ett tänkande som duktiga eleverna redan har i ryggsäcken. • Jag kommer ge en bild av denna kunskap (praxismodell) och detta tänkande (tankekvaliteter). • Jag kommer att peka på möjligheter i undervisning och presentera redskap för att samtala om undervisning, genomföra undervisning och bedöma undervisning; med fokus på ett teoretiskt begreppsligt tänkande.

2. Skollag Några centrala aspekter: Utveckla kunskaper och värden Demokratiska värderingar Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

3. Ur läroplanens allmänna del • demokratisk grundoch demokratiska arbetsformer • allaelevers utveckling och lärande • öppen för skilda uppfattningar • personligt ställningstagande • likvärdigutbildning • tydligheti fråga om mål, innehåll och arbetsformer • övergripande perspektiv; historiskt perspektiv, miljöperspektiv, internationellt perspektiv, etiska perspektiv

4. CENTRALT INNEHÅLL SOM SKA BEHANDLAS • Innehåll anges och kunskapskrav anger med vilka kvaliteter elever ska behärska innehållet. • Innehållet har olika karaktär • Värdeorienterat • Demokrati, rättigheter, normer, ansvar, skyldigheter • Handlingsorienterat • Miljö, demokrati, medborgarkompetens • Kunskapsorienterat • Beskrivande Stoff – beskrivning – fakta - benämningar • Förklarande - process • Förstå, analysera, strukturera, se förutsättningar - sammanhang - orsaker och konsekvenser • Strukturer - fenomen - företeelser • Begrepp - använda begrepp

5. Professionell didaktisk kompetens? • En undervisning som vilar på att läraren är förtrogen med: A. Undervisningens innehåll B. Kommunikation och gestaltning av undervisningens innehåll C. Psykosociala aspekter av lärararbetet D. Läroplansteori, betyg och bedömning E. Teoretiska perspektiv på lärande och utveckling och F. Bildning; i vid bemärkelse

6. A. Undervisningens innehåll • Ämnenas innehåll med fokus på strukturer, centrala begrepp, principer, kärna, historisk framväxt, modeller, teorier och problemområden. • Skolämnenas relation relevanta vetenskapliga ämnena. Vad är ett skolämne i förhållande de vetenskapliga ämnena? Skolämnenas identitet? • Vad är kunskap? • Kunskapens olika representationsformer. • Urvalsproblematiken.

7. B. Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehåll • Att realisera och gestalta ett undervisnings-innehåll. • Att vara förtrogen med olika strukturerande resurser och redskap i och för undervisning. • Olika sätt som ett undervisningsinnehåll kan kommuniceras och gestaltas på: t.ex. case, kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmässiga förklaringar, begreppsbaserad undervisning, rollspel, laboration, övning, diskussion, berättelse, föreläsning.

8. C. Psykosociala aspekter på lärararbetet • Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i klassrummet? • Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det gäller psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. • Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och analysera psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. • Konfliktanalys, konflikthantering • Förståelse kring spänningen mellan individ – samhälle, socialisation, värderingar, makt, kontroll, identitet, disciplinering och frigörelse

9. D. Läroplansteori, betyg och bedömning • Förtrogen med begrepp, problem och utmaningar som rör läroplan, läroplansteori, betyg och bedömning. • Förtrogen med skolans styrdokument och frågor kring hur styrdokument formuleras, transformeras och realiseras. • Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade och nya krav på skolan, samt mål och målkonflikter. • Principiella problem vid bedömning. Formativ och summativ bedömning • Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.

10. E. Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning • Några centrala teorier om lärande, utveckling och kunskapsbildning – behaviorism, konstruktivism och sociokulturell teori. Skinner, Piaget och Vygotskij. • Förhållandet mellan teori och praktik. Att teoretisk förstå teori och/eller att förstå/känna igen teori i klassrummet (ex projektion). • Olika teoriers implikationer för undervisning.

11. Geografi som vetenskaplig kontext: • Objektet; natur och kultur och samspelet mellan dessa. • Några centrala begrepp; läge, klimat, natur, kultur, resurser, miljö, karta, kommunikation, kretslopp, tabeller, migration, delområde • Några centrala modeller: vattnets kretslopp, geologisk kretslopp, yttre och inre krafter, kartan.

12. Historia som vetenskaplig kontext • Objekt: Den förflutna verkligheten, samt beskrivningar och utforskningar av denna verklighet. Förfluten verkligheten finns inte kvar; kan undersökas endast via de spår som människor och samhällen lämnat efter sig. • Centrala begrepp: beskrivning – förklaring, aktör - struktur, makt, ekonomi – försörjning – resurser, kommunikation, kunskap, ideologi, religion • Centrala modeller: perspektiv (byte), materialism – idealism, epoker – teman, tiden – kronologi, källor – källkritik, narrativ – teoretisk, historiesyn

13. Centrala begrepp: tro, vetande, symboler, verklighet, Gud, heligt, myt, mystik, ritual, funktion, trossats, etik • Centrala modeller: • Analysmodell av religion som symbolvärld: • Religiösa trossatserMytologiska uttryckRituella uttryck • Etiska uttryckMystiska uttryckSocial uttryck • Analysmodell av religiös symbolvärld till dess funktion: • psykologiskt, socialt, individuellt, samhälleligt, grupp, familj Religion som vetenskaplig kontext Objekt: de symbolvärldar människan skapat för att hantera de existentiella grundfrågorna.

14. Samhällskunskap som vetenskaplig kontext • Objekt: Hur människan löst utmaningar och problem i spänningsfältet individ – samhälle och utvecklat; politiska -, sociala -, ekonomiska -, juridiska - och militära system. • Centrala begrepp: individ – samhälle, makt, konflikt, politik, resurser, ekonomi, produktion, konsumtion, socialisation, identitet, kapital, arbete , ideologi, kommunikation, struktur, brott – straff. • Centrala modeller: politiska strukturer, ekonomiska kretslopp, individ –samhälle, juridiska systemet

15. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 • Grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter. • Samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. • Beskriva hur natur och miljö påverkar var och hur människor bor och arbetar. • Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner. • Ange orsaker till att människor flyttar – konsekvenser. • Hur handlingar påverkar miljön – förslag - hållbar utveckling. • Undersökahemortens historia - levnadsvillkorunder olika perioder - jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser. • Ge exempel på människors levnadsvillkor. • Användatidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid. • Återge delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt ur berättelser om gudar och hjältar i olika myter. • Ge eleven exempel på Kristendomens roll. • Enkla undersökningar av omvärlden, med hjälp av karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp.

16. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (Samhällskunskap) • Grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer; sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer • Beskriver enkla samband inom olika samhällsstrukturer. • Kan använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. • Föra enkla resonemang om hur individer och grupper kan påverka beslut . • Kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. • Grundläggande kunskaper om vad demokrati är. • Föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. • Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens användbarhet.

17. Teoretiskt tänkande - ett annat sätt att söka kunskap • Ett ej naturgivet tänkande – måste utvecklas. • Analyser är inte alltid analyser. • återgivande av andras analyser • beskrivning av ett fenomen • mekanisk analys • slutsatser som inte är underbyggda • allmänt tyckande och värderande En enkel begreppslig struktur kan hjälpa elever att lyfta blicken. 1.BESKRIVNING/PROBLEM • Beskriv det som ska analyseras – Bråket på skolgården. 2. ANALYSENS FRÅGESTÄLLNING • Varför började bråket på skolgården? 3. BEGREPPSLIG ANALYS Hur ska vi analysera bråket på skolgården? • Makt • Värdesaker/resurser • Kunskaper/okunskaper /rykten. missuppfattningar 4. FÖRKLARING/REDOGÖRELSE Vad har vi fåt syn på angående bråket på skolgården med hjälp av dessa begrepp. 5 RESULTAT Slutsatser, prognos, åtgärder, effekter mm.

18. Förelägga eller återskapa kunskap Alienation Förfrämligande Bil Elev Förfrämligande

19. INDIVID INDIVID (natur – barn – elev) kontroll frigörelse disciplinering socialisation tanke språk identitet makt SAMHÄLLE (kultur – förälder – skola) Fördelar: överlevnad Nackdelar: anpassning Betydelsen av: familjen, stat, kyrka, skola och massmedia

20. Social - rättsstruktur g Värderingar – normer – regler – lagar Politisk struktur Samhälle • Besluta, bestämma • Utreda, ta reda på • Utföra, verkställa • Sköta om förvalta • Ordning och reda, rättvisa Individer Försörjning Ekonomisk struktur Resurser – produktion - konsumtion Försvar Skydd: inre och yttre fiender

21. Förmåga till perspektivbyte i tid och rum K T I V Kunskaper, tro, idéer, värderingar 2010 i Sverige 2010 B A K T I V 1600-tal, häxor

22. PRODUKTIONSFAKTORER – - Vilka sorts saker behövs för att tillverka andra saker? - Låt eleverna ge mängder av ex. på vad som behövs för att tillverka olika saker – återskapa nedanstående begreppshierarki Produktionsfaktorer Arbetskraft Realkapital Naturtillgångar Hantverkare Redskap Skog Timmer Snickare Sågar Virke Möbelsnickare Fogsvans Bosse Blåsåg Stolsbrädor Fenomenen i verkligheten Vilka möjligheter har vi att diskutera ekonomi om vi bara är förtrogna med de konkreta nivåerna?