Syror och baser

1. Syror och baser

2. Syror �r sura Om du biter i en citronklyfta eller �ter en �suris� smakar det surt. Den sura smaken kommer fr�n syror i citronen eller godiset. Det �r olika syror som ger den sura smaken i frukter och b�r till exempel citronsyra, �ppelsyra och vinsyra. I v�r mage finns en syra som heter saltsyra.

3. Baser �r motsatsen till syror Om du tv�ttar h�nderna med tv�l k�nns det halt mellan fingrarna. Det hala beror p� att det finns baser i tv�len. Tv�l och reng�ringsmedel �r ofta basiska och �r bra p� att l�sa fett.

4. Neutralt �r varken surt eller basiskt �mnen som varken �r sura eller basiska kallas neutrala. Rent vatten �r varken surt eller basiskt. Kranvatten �r lite basiskt eftersom man g�r det lite basiskt p� vattenverken. Detta g�r man f�r att r�ren inte ska rosta s�nder. Regnvatten �r ofta lite surt eftersom koldioxid (CO2) och luftf�roreningar l�ser sig i regnvattnet.

5. Syror och baser kan vara starka och fr�tande Starka syror �r mycket surare �n svaga syror. Exempel p� starka syror: saltsyra (HCl), Salpetersyra (HNO3), Svavelsyra (H2SO4)

6. Surt eller basiskt � indikatorn visar En indikator visar hur surt eller hur basiskt n�got �r. En indikator �r ett �mne som har olika f�rg i syror och baser. Men om man vill veta hur sur eller basisk l�snigen �r, m�ste man anv�nda ett pH-papper eller en pH-m�tare. Exempel p� indikatorer: pH-papper, pH-m�tare,. Indikatorer som finns i naturen: r�dbeta, r�dk�l, bl�b�r.

7. BTB � en indikator med tre f�rger BTB st�r f�r � bromtymolbl�tt Finns inte i naturen utan tillverkas p� kemisk v�g. �r en vanlig indikator som ger tydliga omslag. BTB blir gul-r�d i sur l�sning, bl�-lila i en basisk l�sning och gr�n i en neutral l�sning.

8. Om en l�sning har ett L�gt pH-v�rde �r den sur, och om den har ett h�gt pH-v�rde �r den basisk. pH-skalan visar hur surt det �r

9. pH-papper och pH-m�tare pH-papper �r indr�nkt med olika indikatorer som t�cker hela pH-skalan. Om man doppar ner en bit av det i en l�sning med ett viss pH-v�rde �ndrar det f�rg. Genom att j�mf�ra f�rgen med f�rgskalan f�r man reda p� l�sningens pH-v�rde. Om man vill ta reda p� ett mer exakt pH-v�rde anv�nder man en pH-m�tare.

10. Joner liknar atomer En atom ska ha lika m�nga elektroner som protoner. Men ibland kan atomer ha f�r m�nga, eller f�r f� elektroner. Det �r d� den kallas f�r en jon. Man kan s�ga att en jon �r en trasig atom.

11. Om du vill f�rdjupa dig i vad en jon �r finns en separat powerpoint om detta.

12. Atomen �r byggd av k�rna och elektroner K�rnan inneh�ller neutroner (neutralt laddade) och protoner (positivt laddade) Utanf�r k�rnan kretsat elektroner. Elektronerna �r lika m�nga som protonerna.

13. En atom har lika m�nga protoner och elektroner

14. Allt �r byggt av atomer eller joner Vanligt salt (NaCl - natriumklorid) �r uppbyggt av joner, natriumjoner och kloridjoner. Rent guld �r uppbyggt av guldatomer.

15. Syror i vardagen Syror �r vanliga runtomkring oss. F�rutom i citroner, apelsiner, vindruvor, fil eller hela v�xter som rabarber. Det finns ocks� syror (kolsyra) i l�skedrycker N�r du tr�nar h�rt bildas ocks� en syra i musklerna � mj�lksyra. Mj�lksyran i musklerna �r precis samma syra som bildas i mj�lk n�r den surnar. Myrsyra �r en syra som finns i m�nga myror.

16. I en sur l�sning finns det v�tejoner Bilderna visar kulmodeller och kemiska formler f�r n�gra vanliga syror. Vad har alla syror gemensamt? Jo, alla syrorna har minst en v�teatom! V�te = H

17. Jo, alla syrorna har minst en v�teatom. V�te f�rkortas H p� kemiskt spr�k

18. ? + H+ (v�tejon) Cl- (kloridjon) I en vattenl�sning lossnar v�te l�tt fr�n syramolekylen. V�teatomen f�rlorar samtidigt sin elektron och blir en positiv jon, H+ . Samtidigt tar resten av syramolekylen upp elektronen och blir en negativ jon. Det �r de fria v�tejonerna som ger syrorna dess sura egenskaper.

19. Tv� saker best�mmer hur surt det blir 1. Om en syra �r stark eller svag beror p� hur m�nga av syramolekylerna som avger sina v�tejoner n�r man l�ser syran i vatten. 2. Koncentrationen av v�tejoner beror ocks� p� hur mycket vatten som man l�ser syran i. Lite vatten � koncentrerad (stark) syra Mycket vatten � utsp�dd (svag) syra

20. Starka och svaga syror ger olika m�nga v�tejoner I en stark syra frig�r n�stan alla syramolekyler v�tejoner. I en svag syra frig�r kanske bara 1/10 av syramolekylerna v�tejoner.

21. Svaga syror i maten och i kroppen Citronsyra � finns i citrusfrukter. Anv�nds ocks� som tillsats i olika livsmedel, t.ex i l�sk och i godis. Mj�lksyra � bildas i musklerna n�r de blir tr�tta �ttiksyra � anv�nds i inl�ggningar av t.ex sill Myrsyra � en syra som finns i m�nga myror

22. Tre starka syror p� �s� som anv�nds till mycket Saltsyra � HCl Om man �ppnar en flaska med saltsyra i s� ser man en vit r�k fr�n flaskan. Har en stickande lukt. Den �r farlig att andas in. Finns i mags�cken f�r att d�da skadliga bakterier. Fr�ter s�nder m�nga metaller. Anv�nds i konstg�dsel och i m�nga l�kemedel.

23. Tre starka syror p� �s� som anv�nds till mycket Salpetersyra � HNO3 Har ocks� en stickande lukt Om syran st�r ljust, s�nderdelas den till vatten och en giftig gas. Ska d�rf�r f�rvaras i m�rka flaskor. Koncentrerad salpetersyra �r starkt fr�tande. Kan fr�ta s�nder metaller som koppar och silver. F�rgar hud och naglar gula. Anv�nds som en viktig kemikalie inom industrin Anv�nds som r�vara n�r man framst�ller: konstg�dsel, plast, krut, f�rg�mnen, raketbr�nslen och spr�ng�mnen

24. Tre starka syror p� �s� som anv�nds till mycket Svavelsyra � H2SO4 Luktar inget. �r starkt fr�tande � om du f�r en droppe svavelsyra p� huden svider det och det blir ett s�r. Fr�ter s�nder tyg. Anv�nds i bl.a bilbatterier eftersom svavelsyra leder str�m bra.

25. Baser anv�nds till reng�ring och medicin Baser �r syrornas motsats. Man kan k�nna igen baser genom att de k�nns hala mellan fingrarna. Baser finns mest i reng�ringsmedel. En del �r inte speciellt starka, medan andra m�ste man vara f�rsiktig med.

26. Baser bildar hydroxidjoner Baser �r motsatser till syror. Baser tar upp v�tejoner. Alla vattenl�sningar av baser inneh�ller hydroxidjoner (OH-) Hydroxidjonen �r en negativ jon som betecknas OH- Baser tar upp v�tejoner, allts� motsatsen till syror som avger v�tejoner.

27. Svaga baser ger f� hydroxidjoner Alla baser �r inte lika bra p� att avge hydroxidjoner. Svaga baser avger f� hydroxidjoner i en vattenl�sning.

28. Starka baser ger m�nga hydroxidjoner Starka baser avger m�nga hydroxidjoner i en vattenl�sning. De starka baserna �r mycket fr�tande och man m�ste vara f�rsiktig n�r man anv�nder dem. Baser �r sv�ra att sk�lja bort med vatten.

29. Natriumhydroxid g�r tv�l av fett Natriumhydroxid � NaOH � �r ett vitt fast �mne. L�ser sig l�tt i vatten Anv�nds till att g�ra tv�l. Man kan ocks� anv�nda det till att rensa avlopp. Det fr�ter d� s�nder det som finns i avloppet.

30. Kaliumhydroxid anv�nds till s�pa Kaliumhudroxid � KOH �r en stark bas �r ett vitt fast �mne Anv�nds vid tillverkning av s�pa Anv�nds vid tillverkning av alkaliska batterier

31. Ammoniak �r en gas Ammoniak � NH3 �r en f�rgl�s gas som l�ser sig l�tt i vatten Har en stickande lukt L�ser upp fett Anv�nds i reng�ringsmedel (f�nsterputs och ugnsreng�ringsmedel) �r ocks� en av v�rldens viktigaste industrikemikalie och anv�nds framf�r allt till att tillverka g�dsel, plaster och spr�ng�mnen.