1 / 36

Fastighetsf rvaltare Juridik N gra viktiga lagar:

Grundlggande begrepp JB = Jordabalken (1970:994). 1:1 JB Fast egendom (Jord) (Fastigheter)2:1 JB Tillbehr till fastighet2:2 JB Byggnadstillbehr. Vad r ett hyresavtal? (JB 12:1). Ett avtal som andra typer av avtal, krvs utbyte av anbud (hyra den hr lokalen fr den hr hyran?) accept (

wyman
Télécharger la présentation

Fastighetsf rvaltare Juridik N gra viktiga lagar:

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Fastighetsfrvaltare & Juridik Ngra viktiga lagar: Hyreslagen (Jordabalken 12 kap) Sekretesslagen Kommunallagen Frvaltningslagen Miljbalken (MB) Lagen om skydd mot olyckor Arbetsmiljlagen Lagen om offentlig upphandling (LOU) www.riksdagen.se (lagar, svensk frfattningssamling, SFS)www.riksdagen.se (lagar, svensk frfattningssamling, SFS)

    2. Grundlggande begrepp JB = Jordabalken (1970:994) 1:1 JB Fast egendom (Jord) (Fastigheter) 2:1 JB Tillbehr till fastighet 2:2 JB Byggnadstillbehr

    3. Vad r ett hyresavtal? (JB 12:1) Ett avtal som andra typer av avtal, krvs utbyte av anbud (hyra den hr lokalen fr den hr hyran?) accept (ren) fr att avtal ska ha ingtts. Ifall skickar ver hyreskontrakt som mottagaren ndrar i och sen skickar tillbaka ej ren. Fr att avtalet skall utgra ett hyresavtal (och hyreslagens regler tillmpliga) krvs dessutom; Hus eller del av hus (lgenhet i hyreslagen) Uppltits Nyttjandertt Mot ersttning/vederlag

    4. Avgrnsning mot bostadslgenhet Bostadslgenhet utgrs av Lgenhet som Uppltits Att anvndas som bostad Helt eller till ej ovsentlig del Lokal lgenhet som ej r bostadslgenhet

    5. Blockuthyrning Hyresgsten hyr flera lgenheter eller bostadshus, dock minst 3st bostadslgenheter och: Hyresgsten upplter dessa vidare med nyttjandertt i andra hand eller med kooperativ hyresrtt. Parterna kan verenskomma om villkor som strider mot bestmmelser om bostadslgenheter med vissa undantag. Kommun som hyresvrd har ytterligare mjligheter.

    6. Tvingade dispositiva regler Tvingande regler Lagens regler r tvingande om ej annat anges. Medfr att regeln ej kan avtals bort i frvg med fr hyresgsten bindande verkan. Dispositiva regler Lagens regler dispositiva endast dr s anges. Medfr att parterna kan avtala om annat villkor n vad lagen anger. Hyreslagen= skyddslagstiftning, svagare part bostadshyresgstenHyreslagen= skyddslagstiftning, svagare part bostadshyresgsten

    7. Hyrestid Obestmd tid om ej annat avtalats skall sgas upp fr att upphra att glla. Bestmd tid om s avtalats om hyresfrhllandet varat lngre n 9 mn mste det sgas upp fr att upphra att glla. Avtal p bestmd tid kan anses frlngt p obestmd tid. Max avtalstid inom detaljplan r 25 r.

    8. Hyra jmte tillgg Avtalet lper tillsvidare eller p kortare tid n 3 r hyran skall vara bestmd i avtalet. Undantag fr kostnader fr brnsle, va, el och omsttningshyra. Avtalet lper p bestmd tid som r minst 3 r hyran kan bestmmas enligt annan berkningsgrund och ven indexeras. Observera frlngningstidens lngd.

    9. Uppsgningstid Tidsbestmda avtal Om hyresfrhllandet varat lngre n 9 mn i fljd; hyresavtalet mste sgas upp fr att upphra. Om hyrestiden varat lngre n 9 mn skall uppsgning ske minst 9 mn fre hyrestidens utgng. Om hyrestiden varat lngre n 3 mn men lngst 9 mn skall uppsgning ske minst 3 mn fre hyrestidens utgng. Gller lokalerGller lokaler

    10. Uppsgningstid Tillsvidareavtal Uppsgning kan ske tidigast till det mnadsskifte som infaller nrmast 9 mn frn uppsgningen. Gller ocks bara fr lokaler.Gller ocks bara fr lokaler.

    11. Hyresgst krav under hyrestiden Lgenhetens skick (vid tilltrde och under hyrestiden) Omgivningen Vad r avtalat / framgr av omstndigheterna? Annars brukbarhetsbedmning Minst! Lgsta Godtagbara Standard (fr bostder)

    12. Hyresvrdens krav p hyresgst Endast avsett ndaml avvikelser av betydelse Vrdplikten Upplysningsplikt vid skada m.m. Inte minska bruksvrdet Sundhet, ordning, gott skick ej strningar Betalning av hyran

    13. Uppsgning av hyreskontrakt Tv olika typer av uppsgningar Uppsgning fr avflyttning Uppsgning fr villkorsndring

    14. Sklig hyra Sklig hyra - marknadshyra Den hyra lokalen vid hyrestidens utgng kan antas betinga p ppna marknaden. Gller fr lokaler. Bostder har bruksvrdeshyra, hv och hg freningar frhandlar, riktvrden styr (allmnnyttan).Gller fr lokaler. Bostder har bruksvrdeshyra, hv och hg freningar frhandlar, riktvrden styr (allmnnyttan).

    15. Jmfrelseprvning I frsta hand jmfra med hyror fr liknande lokaler (tidigare lokaler som i grova drag jmfrbara) avseende: Lokaltyp Lge Storlek Standard Lokaltyp butiker, kontor, restauranger, hotell, industri, garage etc. Storlek mindre yta ger hgre hyra/kvm Fr att hitta marknadshyran tittar hyresnmnden (HN) p jmfrelse med hyran fr lokaler p orten.Lokaltyp butiker, kontor, restauranger, hotell, industri, garage etc. Storlek mindre yta ger hgre hyra/kvm Fr att hitta marknadshyran tittar hyresnmnden (HN) p jmfrelse med hyran fr lokaler p orten.

    16. Uppsgning I praktiken krav p skriftlighet Hyresgst muntligt om hyresvrd skriftligt bekrftar Hyresgst kan vnda sig till hyresmottagare och anvnda rek. brev Delgivning, surrogatdelgivning eller rek. brev beroende p omstndigheterna Angiven adress eller lgenhetens adress Anskan till domstol gller som uppsgning eller delgivning

    17. Besittningsskyddet Bostad rtt att i vissa fall krva att f frlnga hyresfrhllandet. (direkt besittningsskydd) Lokal rtt att i vissa fall f ersttning fr sin skada pga hyresfrhllandets upphrande. (indirekt besittningsskydd) Undantag vid: Speciella hyressituationer Vissa avtalsmjligheter Srskilda omstndigheter

    18. Undantag besittningsskydd Andrahandsuthyrning under tv r (ej block) Mblerat rum/fritidshus under 9 mn Del av hyresvrds bostad Srskilt avtal om avstende Frverkat hyresrtt Ombyggnad / rivning ej skligt (rivklausul) Hyresvrd vervgande intresse frfoga Bostadsrtt och intresse frfoga I vrigt inte strider mot god sed / r skligt

    19. Avstende frn besittningsskydd Srskilt upprttad skriftlig handling. Godknnande frn hyresnmnd krvs om verenskommelsen trffats innan hyresfrhllandet varat i 9 mn om inte: Den gller hgst 5 r. Orsaken r att hyresvrden sjlv ska bedriva verksamhet i lokalen, eller I frga om andrahandsuppltelser; hyresfrhllandet mellan fastighetsgaren och dennes hyresgst skall upphra.

    20. Besittningsbrytande grunder sidosatta frpliktelser. Rivning rivningsklausul (max 5 r) eller anvisning av annan godtagbar lokal. Ombyggnad ombyggnadsklausul (max 5 r) eller anvisning av annan godtagbar lokal. Annat fall befogad anledning (annan hyresgst, egen verksamhet). Skliga hyresvillkor.

    21. Uppskov Bde hyresgst och hyresvrd kan ska. Maximal uppskovstid r 2 r. Saklig skl fr uppsgning nr blev det klart att frlngning ej skulle ske? Anskan skall inges fre hyrestidens utgng, beslut kan dock fattas senare.

    22. Godtagbar ersttningslokal Bedmning utifrn den uppsagda lokalen. Hyresgsten skall ha samma mjligheter att driva verksamheten i den anvisade lokalen som den uppsagda. Hyran fr vara hgre i anvisad lokal s lnge som den r marknadsmssig. Mjlighet begra att hyresnmnden yttrar sig ver anvisad lokals godtagbarhet.

    23. Skadestnd Minimiskadestnd i fall av skadestndsskyldighet uppgr till en rshyra. Full ersttning om skadan ej tcks av minimiskadestndet. Ersttning utgr fr: Flyttkostnader Vrdeminskning p egendom Kvarvarande vrde av godknda ndringsarbeten Hinder och intrng i verksamhet Alternativt vrdet av verksamheten om denne lggs ned.

    24. Tvister Hyresnmnden (medlar/avgr) Kronofogden (beslutar/handrcker) Tingsrtten (faststllelse eller fullgrelse)

    25. Offentlighet / Sekretess 2 kap 1 TF Huvudregel offentlig om allmn Icke allmn ex. internpost Allmn men sekretessbelagd? 7 kap 1 SekrL knsliga uppgifter 7 kap 25 - bostadsfrmedling 8 kap 10 - affrsfrhllanden

    26. Sekretesslagen Vilka omfattas? Gller i det allmnnas verksamhet Fr den som r, eller har varit anstlld eller haft uppdrag Vad menas med sekretess? Frbud att lmna ut sekretesskyddad uppgift svl muntligen som skriftligen Mot vem gller sekretess? Gller bde mot annan myndighet och enskild Gller ven mellan sjlvstndiga verksamhetsgrenar inom samma myndighet

    27. Menbedmning Svag sekretess = huvudregel offentligt Sekretess om det kan antas att den enskilde eller ngon nrstende lider skada eller men om uppgiften rjs Stark sekretess = huvudregel sekretess Sekretess och det inte str klart att uppgiften kan rjas utan att den enskilde eller ngon nrstende lider skada eller men Absolut sekretess = ingen menbedmning Samtycke bryter sekretess

    28. Vad hnder om man bryter mot sekretessen? BrB 20:3 Brott mot tystnadsplikt Bter eller fngelse i hgst ett r

    29. Fastighetsgarens ansvarsomrden Egenkontroll Kemikalier PCB, radon, asbest Ventilation (OVK) och energianvndning Fukt och mgel Brandskydd Myndighetskontroller Internkontroll Riskanalys Etc

    30. Vad r myndighetskrav? Lagar beslutade av riksdagen Frordningar utfrdade av regeringen Freskrifter utfrdade av myndigheter Fastighetsgarens ansvar

    31. Vad r myndighetskrav? (ex hissbesiktningar) Aktuell lagstiftning Arbetsmiljlagen Ellagen Lagen om skydd mot olyckor Lagen om brandfarliga och explosiva varor Lagen om gaturenhllning och skyltning Lagen om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk m.m. Miljbalken Ordningslagen Plan- och Bygglagen Mfl

    32. Vad r myndighetskrav? (ex hissbesiktningar) Regeringsfrordningar Frordning om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk. Frordning om kontroll av hissar och vissa andra motordrivna anordningar. Myndighetsfreskrifter Boverkets freskrift om hissar och vissa andra motordrivna anordningar. Arbetarskyddsstyrelsens freskrift om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar.

    33. Vilka utfrdar myndighetsfreskrifter? Arbetarskyddsstyrelsen/Arbetsmiljverket Boverket Elskerhetsverket Kemikalieinspektionen Naturvrdsverket Rddningsverket Socialstyrelsen

    34. Fastighetsgarens ansvar Fastighetsgaren skall: Frebygga olyckor Frebygga ohlsosamma frhllanden Motverka skadlig miljpverkan, froreningar, utslpp, strningar m.m. Flja upp hur lokaler och bostder anvnds Fastighetsgaren har vid om- och tillbyggnad ven ett byggherreansvar r garen dessutom arbetsgivare, har han ven ett arbetsgivar-arbetsmiljansvar fr sina anstllda.

    35. I generella termer innebr ansvaret att fastighetsgaren ansvarar fr: Brandskydd Snjrjning och halkbekmpning Att avhjlpa brister i och p byggnader Hissar och andra motordrivna anlggningar Enkelt avhjlpta hinder Pannanlggningar, varmvattenberedare Brunnar, bassnger

    36. Vidare ansvarar garen fr: Hantering och frvaring av kemiska och brandfarliga produkter, hur ev. spridning av bekmpningsmedel sker Att fastigheterna hlls fria frn ohyra och skadedjur Kvaliteten p inomhusmiljn Hantering och transport av miljfarliga mnen i/p fastighet

More Related