240 likes | 689 Vues
Grundskolans kommunala organisation: 7 rektorsomr
E N D
1. IUP med skriftliga omdmen Erfarenheter frn Ronneby
Ingrid Hansson, utvecklingsledare
2. Grundskolans kommunala organisation: 7 rektorsomrden, 16 skolor
3. Utvecklingsdialogen 2005 - 2007
IUP
4. Utvecklingsledare
?
5. Litteratur Gunilla Molloy: Reflekterande lsning och skrivning
Per Mhl: Vad krvs nu?
Helena Korp: Kunskapsbedmning hur, vad och varfr
Lars Lindstrm, Viveca Lindberg: Pedagogisk bedmning
Skolverket: Att bedma eller dma
Grundskoletidningen: Om sambandet bedmning- lrande
Grundskoletidningen: Bedmning av kvalitativ kunskap
6. Utvecklingsledare
Utvecklingsgrupp
Styrgrupp
7. Frelsare Birgitta Hgberg, Peter Fagerlund
Bo Sundblad
Bengt Selghed
Steve Wretman
Peter Fredriksson
Per Mhl
Torbjrn Hortlund
8. Vad sade de? Det behvs en kognitiv omstrukturering: Man mste mblera om i hjrnan, frst p ett nytt stt innan man kan frndra sitt arbetsstt.
Eleverna ska ha inflytande ver sitt lrande i frhllande till mlen
Eleverna mste f mnster
IUP:n ska vara som en kompass. Fr att ha nytta av en kompass mste du veta var du r och vart du ska.
Lrarna behver ett gemensamt sprk
9. Processen i Ronneby mnesgrupper : ALLA LRARE ALLA SKOLOR
viktig kunskap i mnet
kriterier
planeringar
bedmningar
Sprgrupper: ALLA LRARE i de tre spren
Den rda trden
Rektorsgruppen:
Den rda trden
Lrande samtal
Utvecklingsgruppen : Representanter fr skola/arbetslag
styrgruppen: 7 rektorer, utvecklingssamordnare, utvecklingsledare
bedmningsniver
kriterier fr sociala utvecklingen
mall fr IUP-dokument och tgrdsprogram
planering av processen, studiedagsinnehll
Utvecklingsledaren:
formativ bedmning
skriftliga omdmen/IUP
frldrainformation
10. Den mdosamma vgen Mejl frn lrare i mars 2006:Det rasslade till lite hos oss och vi brjade s smtt frst hur vi skulle gra men arbetet knns fortfarande som ett overstigligt berg
11. P rtt vg! utvrdering av mnesarbete stadievis ht 06 (196 lrare) Genom diskussionerna i gruppen har jag utvecklat min syn p lrande:
Instmmer helt eller delvis 80%
Tar helt eller delvis avstnd 16% Jag har blivit mer medveten om olika kunskapskvaliteter:
Instmmer helt eller delvis 88%
Tar helt eller delvis avstnd 11 %
12. Helena Moreau och Steve Wretman om syftet med bedmning Det r genom bedmning som lrare och elev kan synliggra elevens lrande och lrprocess. Nr undervisningen inte innehller bedmande moment r risken stor att bde lrare och elev blir blinda. Man ser inte var man r, vet inte vart man ska och kan drfr inte heller ta ut den riktning som man fortsttningsvis ska g i
13. Steve Wretman: Det finns elever som r p promenad med lraren.
Det finns elever som r p vandring mot ett ml
14. Exempel p skriftligt omdme i svenska fr ht k 2
15. Lrarens kommentarer i omdmet Du hller p att lra dig lsa. Du ljudar ihop korta ord, t.ex. sak, rita, vet.
Du klarar att lsa korta, knda ordbilder direkt, t.ex. kan, vi, har.
Du r snart sker p alla bokstverna.
Du tycker om att lsa och r glad och positiv nr du jobbar.
Du har brjat skriva korta meningar p egen hand, men behver hjlp med att f med alla ord nr du skriver.
LUS 8
Du fljer rskurs 1 i ls- och skrivinlrning.
16. Elevens utvecklingsplan Uppfljning av mina ml frn fregende utvecklingsplan.
Detta r jag bra p..
Detta behver jag bli bttre p充.
Ml att uppn:
Vara sker p alla bokstver
LUS 9 ( klara att ljuda ihop ven lngre ord)
Kunna skriva ngra meningar sjlv s att andra frstr, t.ex. i dagboken
Detta ska jag sjlv gra:
Jag ska lsa smbcker varje dag, bde i skolan och hemma.
Detta ska vi gra hemma (vrdnadshavare):
Vi ska lyssna p X varje dag nr han lser sina smbcker.
Detta ska skolan gra:
X ska fortstta med svenska som andrasprk 2 x 40 min/v
X ska fortstta vara med k 1 vid ls- och skrivinlrning.
X ska f lxhjlp ngra dagar i veckan.
17. Utgngspunkter fr IUP:n Allmnna rden s.10
Rektor
ska ge skolans lrare frutsttningar fr ett gemensamt frhllningsstt till arbetet med IUP:n Skolans lrare
br ha gemensamma rutiner och former fr dokumentation
utveckla och anvnda ett gemensamt och sakligt sprk i dokumentationen
18. Anvnd ett sakligt , inte vrderande sprk! Du anvnder dig av det svenska sprket p ett korrekt stt. Ditt rika ordval gr att det du skriver intresserar lsaren.
Kanontjej!
Du r en sn tjej som gr mitt jobb vldigt kul. Du gr alltid ditt bsta och simmar mycket bra.
19. Brja med att skriva om elevens styrkor, beskriv drefter vad eleven ska utveckla Du har gtt framt i din lsning och det r viktigt att du fortstter att lsa regelbundet fr att ka lsfrstelsen.
Du r pigg och aktiv, du skter lxlsningen perfekt och p provet hade du ett fantastiskt bra resultat 97,5/100= MVG. va p att uttrycka dig fritt i tal och skrift p spanska och frsk hitta fler utmaningar, som t.ex. att g in p spanska webbsidor och se hur mycket du frstr.
3. Det r jtteroligt att se vilka framsteg du har gjort! Du tar till dig information som ska underltta din inlrning och du r inte rdd fr att skriva lite stdord i boken.
Att flja med vid genomgngar r frsta steget vid inlrning av nya moment. Drefter ska du jobba vidare p egen hand. Be om hjlp nr det behvs, men inte frrn du har lst igenom information och viktiga fakta som str i boken. Du behver trna mer p algoritmerna ( srskilt division) fr att ka skerheten och p sjuans och ttans tabell. Att utveckla problemlsningstekniken r ocks ett av mlen.
20. Citat ur elevs loggbok den 27/1 2006 .Men jag mste bara sga en sak, typ alla lrare sger vad man r bra p, vad man jobbade bra med p lektionen. Vad ska man med det till? Man vet ju sjlv nr man gjort ngot bra.. Det r bttre ni sger vad man r dlig p, s man kan frbttra. I alla fall vill jag att ni ska sga det till mig. Det r som nr man rider lektion. Om dom sger vad man r bra p s kan man aldrig utvecklas och bli bttre. D ligger man p samma niv hela tiden. Och hur kul r det? Det r inte det minsta kul. S snlla, sg vad jag behver va p fr att bli bttre.
21. Bedmningsmatris fr historisk intervju
22. Diskussionsfrgor med utgngspunkt frn skriftliga omdmen: Vilka kommentarer siktar p framtiden?
Vilka kommentarer handlar om lrandet?
Vilka kommentarer handlar om grandet?
r sprket sakligt beskrivande eller vrderande?
Tnk dig in i frldrarnas situation: Vilka kommentarer ger information s att delaktigheten vid upprttandet av en IUP underlttas?
23. Gruppsamtal kring IUP X-skolan Hur frbereder du IUP:n med dina elever? Hur delaktiga r de i bedmningarna?
Hur frbereder du frldrarna infr utvecklingssamtalet?
Vilka erfarenheter har du av engagemang frn barn och frldrar vid utvecklingssamtalet?
r IUP:n tydlig med skolans ansvar fr att eleven skall n mlen?
Hur hller ni IUP:n levande till nsta utvecklingssamtal?
24. Glm inte!Ordet elev kommer av franskans lever som betyder lyfta, uppfostra. Det som lyfter eleven bestr av fljande delar: tydliga ml,
utmanande undervisning,
elevens eget arbete,
samarbete med andra,
synliggrande bedmningar.
Alla delar mste fungera i balans med varandra. Fattas en del frsvagas lyftkraften.
Ur Om sambandet mellan bedmning och lrande Steve Wretman
25. Var r vi nu? Vi rr oss framt men det finns sttestenar i Ronnebys process Lrarnas medvetenhet om kursplanerna och
strvansmlen har kat
F-9-perspektivet
Elevers och frldrars kunskap om mlen har kat
Mer formativ bedmning och elevdelaktighet
Hllbar, uthllig struktur
Alla lrare p alla skolor med i processen, men hur blir det med skolornas friutrymme?
Digitalt verktyg , men lrares ovana vid datoranvndning och tekniskt strul
Mer pedagogiska diskussioner i lrar- och rektorsgrupperna, men vardagsproblemen tar mycket tid
kat fokus p mnena, men risk att tematisk undervisning minskar
Hur blir det kvalitet i omdmena fr en lrare med 150 elever?
Bedmning svrare n mtning
Dokumentationen tar mycket tid