1 / 25

Diskrimineringslagstiftning Internationella trender och erfarenheter

Diskrimineringslagstiftning Internationella trender och erfarenheter. Lars Lindberg. Dagens upplägg. Varför är frågan aktuell? Historik och utveckling Olika modeller Erfarenheter. Frågans aktualitet. FN-konventionen EU-samarbetet Forskningen Internationella föregångare

cruz
Télécharger la présentation

Diskrimineringslagstiftning Internationella trender och erfarenheter

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. DiskrimineringslagstiftningInternationella trender och erfarenheter Lars Lindberg

  2. Dagens upplägg • Varför är frågan aktuell? • Historik och utveckling • Olika modeller • Erfarenheter

  3. Frågans aktualitet • FN-konventionen • EU-samarbetet • Forskningen • Internationella föregångare • Internationella handikapprörelsen – ”the last civil rights movement”

  4. Forskningen • Social model – Storbritannien • Minority model - USA • Disability Rights – i flera länder

  5. Internationellt • 40 av FN:s medlemstater har infört någon form av diskrimineringslagstiftning (2005) • Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning • Icke-diskrimineringsprincipen centralt i MR

  6. FN-konventionen • Föregångare FN:s standardregler (1993) • Trädde i kraft 3 maj 2008 och för svensk del 14 januari 2009 • Fakultativt protokoll med individuell överklagningsrätt • Den snabbast förhandlade MR-konventionen • Första MR-konventionen EU undertecknat • Är mycket omfattande

  7. FN-konventionen • Artikel 5 – jämlikhet och diskriminering • Konventionsstaterna ska förbjuda all diskriminering på grund av funktionsnedsättning och garantera personer med funktionsnedsättning lika och effektivt rättsligt skydd mot diskriminering på alla grunder. • För att främja jämlikhet och avskaffa diskriminering ska konventionsstaterna vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att skälig anpassning tillhandahålls.

  8. FN konventionen • Artikel 2 definitioner • nödvändiga och ändamålsenliga ändringar och anpassningar, som inte innebär en oproportionerlig eller omotiverad börda när så behövs i ett enskilt fall för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning på samma villkor som andra kan åtnjuta eller utöva alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter."

  9. FN-konventionen om IT • Artikel 9 om tillgänglighet • g) främja tillgång för personer med funktionsnedsättning till ny informations- och kommunikationsteknik (IT) och nya system, däribland Internet, samt • h) främja utformning, utveckling, tillverkning och distribution av tillgänglig informations- och kommunikationsteknologi och system på ett tidigt stadium så att de blir tillgängliga till lägsta möjliga kostnad.

  10. FN-konventionen om IT • Artikel 21 om yttrandefrihet • c) uppmana enskilda leverantörer av tjänster till allmänheten, däribland genom Internet, att erbjuda information och service i tillgängliga och användbara format för personer med funktionsnedsättning, • d) uppmuntra massmedierna, däribland leverantörer av information genom Internet, att göra sina tjänster tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, samt

  11. FN-konventionen om IT • Artikel 2 Allmänna åtaganden • Konventionsstaterna åtar sig att främja universell utformning vid utveckling av normer och riktlinjer, • att genomföra eller främja forskning och utveckling av och främja tillgång till och användning av ny teknik, innefattande informations- och kommunikationsteknik.

  12. FN-konventionen och Sverige • Sverige är bunden som stat men konventionen gäller inte som svensk lag • Svenska regeringen bedömde att Sverige uppfyller de krav i konventionen som kan anses vara absoluta, arbete återstår med bla artikel 9 • Rapport inom en tvåårsperiod efter ikrafträdande

  13. Olika lagstiftningsmodeller • Straffrättsligt, framförallt inom arbetsmarknadsområdet • Frankrike, Finland, Spanien • Liten effekt • Grundlagsförbud • Österrike, Finland • Generellt utan definition • Medborgarrättslagstiftning • USA, Storbritannien, Australien • Mest effekt på tillgängligheten • EG-rättsliga diskrimineringslagar • Artikel 13 i Amsterdamfördraget • Krav på tillgänglighet ej inom andra samhällsområden än arbetsmarknad

  14. EU • Den svenska diskrimineringsrättens grund • 1999 Amsterdamfördraget (artikel 13) ger EU möjligheter att ta initiativ för att bekämpa diskriminering – legal grund • 2000 – arbetslivsdirektivet, inkl skäliga anpassningsåtgärder • 2008 – förslag till likabehandlingsdirektivet, i syfte att skapa likartat skydd

  15. Den svenska lagstiftningen • 1994 - Handikappombudsmannen • 1999 – arbetsmarknaden, skäliga stöd och anpassningsåtgärder • 2001 – likabehandling av studenter inom högskolan, reglerar tillgänglighet till undervisningslokaler • 2009 - En diskrimineringslag ersätter sju, Diskrimineringsombudsmannen

  16. Olika metoder • Lagstiftningsmodellen - USA • Subventions- och resursfördelningsmetoden – Skandinaviska länderna

  17. Hur det hela började • The Rehabilitation Act – 1973 • Första diskrimineringsförbudet – Section 504 • Omfattade verksamheter som fick stöd av federala medel • Riktlinjer togs fram • ”Reasonable accommodation” – ”undue hardship” skälighetsbedömning och centralt för diskrimineringslagstiftning som berör tillgänglighet • Kompletterad med Section 508 som rör federal upphandling av IKT

  18. Effekt av The Rehabilitation Act • Påverkat särskilt utbildningssystemet positivt • Offentlig upphandling har lett till ökad uppmärksamhet om tillgänglighet för IKT och webbsidor • Omfattar inte privata sektorn • Exempel: Obama och Government 2.0 • www.americanprogress.org/issues/2009/06/pdf/web2.0_challenges.pdf

  19. The Americans with DisabilitiesAct (1990) • Bred lagstiftning som omfattar både privat och offentlig verksamhet • Gäller även tillgänglighet till t ex restauranger och affärer, kollektivtrafik och arbetsmarknaden • Omfattande riktlinjer • IT berörs i begränsat utsträckning

  20. Effekt av ADA • Generellt förbättrad tillgänglighet • Arbetsmarknaden opåverkad eller försämrad • Vissa grupper har påverkats mer än andra • Prioritering av affärskedjor och större näringsidkare • Småföretagare har inte vidtagit åtgärder i någon större utsträckning • Kritik mot detaljerade föreskrifter som blir maximinivåer i praktiken och ”åldersstigna”

  21. Diskrimineringslagstiftning • Brittiska (1994) och australiensiska lagstiftningarna (1992) är snarlik ADA men inte lika långtgående • Australien: Omfattande utvärdering av Produktivitetskommissionen visar positiva effekter av lagstiftningen för samhället

  22. Norge • Diskriminerings- og tilgjenglighetsloven (2009) • Samtliga samhällsområden • Centralt begrepp: Universell utformning • Alla verksamheter som vänder sig till allmänheten ska vara universellt utformade och ska kunna fungera för så många som möjligt • Skälighetsbedömning • Kraven träder i kraft vid olika tidpunkter • All ny IT-utrustning måste vara universellt utformade från 1 juli 2011 och existerande IT-utrustning från 1 januari 2021. • Standarder och föreskrifter tas fram, för IT i juni 2010.

  23. Sammanfattning • Synliggjort gruppen personer med funktionsnedsättning och tillgänglighetsfrågorna • Sanktioner och myndigheternas aktiva arbete har betydelse • Småföretagarnas roll knepig pga skälighetsbedömningen

  24. Länkar • Norge - www.universell-utforming.miljo.no • USA - www.access-board.gov, www.ada.gov • Storbritannien - www.equalityhumanrights.com • Australien: www.hreoc.gov.au

  25. Tack! lars.lindberg@spray.se

More Related